Vi anser att med våra kvalitativa intervjuer fick vi det som studiens föreliggande syfte var, vi ville ta del av förskollärarnas beskrivningar och därför lämpade sig metoden väl.
“Konsten att intervjua lär man sig genom att utföra intervjuer, och kvaliteten hos intervjun bedöms efter styrkan och värdet i den kunskap som produceras.” (Kvale &
Brinkmann, 2009, s.33) Som författarna beskriver ligger vikten i vilken kunskap som reproduceras, vi märkte att intervjuernas kvalitet blev märkbart bättre efter varje intervju som gick.
Vi gjorde ett bekvämlighetsurval vilket också fick betydelse för studien genom att vi märkte att vi valt pedagoger som vi hade liknande förhållningssätt med. Förskollärarna var i många beskrivningar väldigt snarlika med våra definitioner av specialpedagogik och specialpedagogens roll. Konsekvensen av detta blev att vår studie bekräftade mycket av våra förväntningar. Hade vi gjort en större studie i ett större geografiskt område hade troligtvis studiens resultat sett lite annorlunda ut. Vi hade kunnat ha ett mindre styrt bekvämlighetsval och skickat till olika rektorer i kommunens område för att kanske få fler varierade svar. Det relationella synsättet genomsyrade de flestas beskrivningar.
Vi borde inte ha tolkat vårt empiriska material som tillräckligt eftersom respondenternas diskussioner var snarlika. Vi borde ha sett nackdelar i att vi endast fått positiva erfarenheter från våra respondenter och inga negativa. Hade vi valt att genomföra fler intervjuer hade vi troligtvis fått en större bredd och en större variation på erfarenheterna.
Vi gjorde dock bedömningen under genomförandets gång att det empiriska materialet var tillräckligt för vår studie. I efterhand borde vi tolkat det empiriska materialet som knapphändigt och genomfört fler intervjuer.
Fortsatt forskning
Vi hade tyckt att det var intressant att göra en bredare studie som skulle kunna kartlägga fler förskollärares och även barnskötares syn på specialpedagogik och specialpedagogens arbetssätt. Vi tycker det är av vikt att pedagoger utvecklar ett specialpedagogiskt förhållningssätt och är medvetna om vilket perspektiv de har sin utgångspunkt i.
Referenslista
Almqvist, Lena (2009). Engagemang – en väg till lärande och hälsa. I Sandberg, Anette (red). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Stefan & Carlström, Inge. (2005). Min skola och samhällsuppdraget. Praktik – reflektion - utveckling. Stockholm: Liber.
Asp Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken : att arbeta med elevdokumentation i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Assarsson, Inger (2007). Talet om en skola för alla – Pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. (Malmö, Malmö Högskola, Lärarutbildningen.)
Björck-Åkesson, Eva (2009). Specialpedagogik i förskolan. I Sandberg, Anette (red).
Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund:
Studentlitteratur.
Danielsson, Lennart & Liljeroth, Ingrid (1998). Vägval och växande : förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Foucault, Michael. (1972/1983). Vansinnets historia under den klassiska epoken.
(Liungman, Carl. G övers.) [Orig.: Histoire de la folie à lâge classique] Stockholm: Arkiv Haug, Peder. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk: Liber distribution.
Högskoleverket (2012). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan. (Stockholm: Högskoleverkets rapportserie)
Justesen, Lise & Mik-Meyer, Nanna (2011). Kvalitativa metoder : från vetenskapsteori till praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kinge, Emilie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lansheim, Birgitta 2010 Förstålelser av uppdraget specialpedagog - blivande och nyblivna specialpedagogers yrkeslivsberättelser. (Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen)
Luttropp, Agneta (2011). Samspel och delaktighet i förskolan för barn med utvecklingstörning. (Stockholm: Stockholms Universitet, Specialpedagogiska Institutionen.)
Lutz, Kristian (2006) Konstruktioner av det avvikande förskolebarnet – En kritisk fallstudie angående utvecklingsbedömningar av yngre barn. (Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.)
Läroplanen för förskolan: Lpfö 98. (2010) Reviderad version. Stockholm:
Utbildningsdep., Regeringskansliet.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Lgr 11. (2011) Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet.
Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik: En etnografisk studie. (Linköping: Linköpings Universitet, Institutionen för Utbildningsvetenskap) Nilholm, Claes (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd" vad betyder det och vad vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, Claes (2006). Special education, inclusion and democracy. I European Journal of Special Needs Education, Vol. 21, No. 4, pp.431-445.
Nordahl, Thomas., Sørlie, Mari-Anne., Manger, Terje. & Tveit, Arne. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar: teoretiska och praktiska perspektiv.
Stockholm: Liber.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande.
Stockholm: Liber.
Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet – Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. (Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen)
PPR. Psykologisk och pedagogisk rådgivning.
http://www.trollhattan.se/Startsida/Utbildning/Rad-stod--hjalp/PPR---Psykologisk-och-Pedagogisk-Radgivning/)
Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 2. uppl.
Stockholm: Liber.
Sandberg, Anette & Norling, Martina (2009): Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder.
I Sandberg, Anette (red). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. Lund:
Studentlitteratur.
Sjöberg, Katarina (2008). Forskaren och fältet. I Wästerfors, David & Sjöberg, Katarina (red). Uppdrag: Forskning : konsten att genomföra kvalitativa studier. Malmö: Liber.
Skogman, Eva (2004). En studie av struktur och utförande i förskolan. (Stockholm:
Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.) Skolverket (2011) :
http://www.skolverket.se/omskolverket/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2011/allt-fler-stora-barngrupper-i-forskolan-1.127557
Tornberg, Gunbritt (2006) “Bara man ser till barnens bästa” – En studie av lärares yrkesetiska övervägande i en skola för alla. (Karlstad: Karlstads universitet, Pedagogiskt arbete)
Trost, Jan (2007). Enkätboken. 3., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Tøssebro, Jan (red.) (2004). Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur.
(Handikapp & samhälle)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wästerfors, David & Sjöberg, Katarina (2008). Inledning. I Wästerfors, David & Sjöberg, Katarina (red). Uppdrag: Forskning: konsten att genomföra kvalitativa studier. Malmö:
Liber.
Ylvén, Regina & Widler, Jenny (2009). Samverkan med barn och familjer. I Sandberg, Anette (red). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Missivbrev
Hej! Våra namn är Emeli Elfgren och Kristin Norrström och vi är två studenter från lärarprogrammet på Högskolan Väst med inriktning mot förskolan. Vi kommer nu under en tioveckorsperiod skriva en c-uppsats som kommer handla om förskollärares syn på specialpedagoger och samarbetet med dem samt syn på specialpedagogik. Som blivande förskollärare anser vi att det är intressant att veta hur ni upplever arbetet tillsammans med specialpedagoger idag. Vi anser att era erfarenheter kring vårt forskningsområde kommer vara värdefullt att ha med i vår framtida yrkesroll.
Vi har valt att använda oss av enskilda intervjuer som metod i vår kvalitativa studie och därför behöver vi er förskollärares hjälp genom att vi får intervjua er och ta del av era tankar, synsätt samt funderingar kring detta ämne. Våra intervjuerna kommer ske enskilt och vi beräknar att det kommer ta ca 60 minuter. Vi kommer med hjälp av ljudupptagning spela in intervjuerna och sedan transkribera dem. All information om både er och det ni säger vidare i intervjun kommer behandlas anonymt i studien. Att delta i vår studie är självklart frivilligt och ni har möjlighet att bryta ert deltagande när ni vill under intervjuns gång om ni önskar. Om ni skulle vara intresserade av att ta del av vår c-uppsats kan vi med glädje skicka en kopia till er som önskar. Uppsatsen beräknas vara klar i februari 2012.
Tack på förhand!
Med vänlig hälsning
Emeli Elfgren & Kristin Norrström 0735-55 58 80 & 0735-32 16 86
emeli.elfgren@student.hv.se & kristin.norrstrom@student.hv.se Handledare:
Ingrid Granbom
ingrid.granbom@hv.se
Bilaga 2