Den spänning som framkommit i undersökningen mellan att bedöma och skapa förutsättningar för lärande kan således få konsekvenser för de barn som skulle kunna vara hjälpta av att bli uppmärksammade, men som inte blir det på grund av
förskollärarnas osäkerhet inför vad som är ett acceptabelt förhållningssätt samt beroende av vilka förutsättningar som verksamheten erbjuder. Detta är synnerligen intressant med tanke på förskolans kompensatoriska uppdrag och det faktum att många barn i förskolan idag inte har samma erfarenheter och samma förkunskaper utan behöver mötas där de befinner sig för att utvecklas så långt det är möjligt utifrån sina egna förutsättningar (SFS, 2010:800).
Det kan därför vara angeläget med fortsatt forskning som handlar om att ytterligare synliggöra och diskutera tillvägagångssätt för att uppmärksamma förskolebarns behov samt hur dessa behov sedan kan stimuleras på ett sätt som inte bedömer barn i negativ mening utan framstår som formativt och professionellt.
Vidare är det av intresse att studera hur enskilda barns möjligheter till lärande kan synliggöras i det systematiska kvalitetsarbetet och hur förskollärares kontextuella beskrivningar i stället kan visa vad verksamheten behöver förändra för att skapa förbättrade möjligheter till lärande. Fortsatt forskning kan på så sätt bidra till att lyfta alla barns rätt att lära, i synnerhet de barn som kommer från missgynnade
förhållanden på grund av språkliga eller socioekonomiska tillkortakommanden.
Referenslista
Alasuutari, M., Markström, A. & Vallberg Roth, A. (2014). Assessment and documentation in early childhood education. New York: Routledge.
Biesta, G. (2006). Bortom lärandet: demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Lund: Studentlitteratur.
Carlström, I. & Carlström Hagman, L. (2007). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. (5., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2002). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv - exemplet förskolan. Stockholm: HLS förl.
Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Eidevald, C. (2017). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man?. (Andra upplagan). Stockholm: Liber.
Gibbons, P. (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (3. uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hyldgaard, K. (2008). Vetenskapsteori: en grundbok till de pedagogiska ämnena. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Kroksmark, T. (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur. Mårdsjö Olsson, A. (2010). Att lära andra lära: medveten strategi för lärande i förskolan. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Persson, S. I: Lindgren, A., Pramling, N. & Säljö, R. (red.) (2017). Förskolan och barns utveckling: grundbok för förskollärare. (Första upplagan). Malmö: Gleerups. Pihlgren, A.S. (2017). Undervisning i förskolan: att skapa lärande
undervisningsmiljöer. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Pramling Samuelsson, I. & Pramling, N. (red.) (2009). Didaktiska studier från förskola och skola. Enskede: TPB.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2016). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund:
Selander, S. (2017). Didaktiken efter Vygotskij: design för lärande. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010). Stödja och styra: om bedömning av yngre barn. Stockholm: Skolverket.
Szklarski. A. (2015) Fenomenologi. I: A. Fejes, & R. Thornberg, (red.). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Säljö, R. I: Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Vallberg Roth, A. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: didaktik,
dokumentation och bedömning i förskola. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Vallberg Roth, A. I: Lindgren, A., Pramling, N. & Säljö, R. (red.) (2017). Förskolan och barns utveckling: grundbok för förskollärare. (Första upplagan). Malmö: Gleerups.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Vygotskij, L.S. (1999). I: G. Lindqvist(Red.). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.
Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2016). Barngruppens storlek i förskolan: konsekvenser för utveckling och kvalitet. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Elektroniska resurser
Ahlskog-Björkman, E. & Björklund, C. (2016). Communicative tools and modes in thematic prescool work, Early Child Development and Care, 186:8, 1243-1258, DOI:10.1080/03004430.2015.1085863
Alnervik, K. (2013). "Men så kan man ju också tänka!": pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Avhandling. Jönköping : Högskolan i
Alvestad,T. & Sheridan, S. (2015). Preschool teachers´perspectives on planning and documentation in preschool, Early Child Development and Care, 185:3, 377-392, DOI:10.1080/03004430.2014.929861
Bjervås, L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som
bedömningspraktik i förskolan: en diskursanalys. Avhandling. Göteborg : Göteborgs universitet, 2011. Göteborg.
Bjurling, E. & Björk, M. (2016). ”Att bedöma utan att döma, att utvärdera utan att värdera – kan vi, ska vi, vill vi det?”: En studie om bedömningens roll i förskolan. (kandidatuppsats), Mittuniversitetet, Härnösand. https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:945298/FULLTEXT01.pdf
Bloom, B.S. (1953). Thought-processes in lectures and discussions. The journal of general education, 7(3), 160-169.
Buldu, M. (2010) Making learning visible in kindergarten classrooms: Pedagogical documentation as a formative assessment technique. Teaching and Teacher Education, 26(7), 1439-1449.
Calderhead, J. (1981). Stimulated recall: a method for research on teaching. British journal of educational psycology. 51(12), 211-217
Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring: pedagogisk
dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Avhandling. Stockholm : Stockholms universitet, 2013. Stockholm.
Emilson, A. & Pramling Samuelsson, I. (2014). Documentation and communication in Swedish preschools. Early Years, 34:2, 175-187, DOI:
10.1080/09575146.2014.880664
Gardener, R. (1996) How do early childhood teachers support young children´s learning? Australian Research in Early Childhood Education, 1, 47-56.
Giorgi, A. (1997) The theory, Practice, and evaluation of the phenomenological method as a qalitative research procedure. Journal of phenomenological psychology, 28(2), 235-260.
Hammarström-Lewenhagen, B. (2013). Den unika möjligheten: en studie av den svenska förskolemodellen 1968-1998. Avhandling. Stockholm: Stockholms universitet, 2013. Stockholm.
Haywood, C. (1982). Compensatory Education. Peabody Journal of Education.59(4). 272-300.
Johansson, E., M. (2016) Det motsägelsefulla uppdraget - En etnografisk studie om bedömning i förskolekontext. Avhandling. Göteborgs Universitet. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/46830/6/gupea_2077_46830_6.pdf
Jonsson, A., Williams, P. & Pramling Samuelsson. I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 5(1), 90-109.
Jönsson, A. & Vallberg Roth, A. (2014). Bedömning och dokumentation i förskola, skola och vuxenutbildning [Elektronisk resurs]. Pedagogisk forskning i Sverige. (19 4-5). Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14932
Lenz Taguchi, H. (2000). Emancipation och motstånd: dokumentation och kooperativa läroprocesser i förskolan. Diss. Stockholm : Univ., 2001. Stockholm. Löfdahl, A. & Folke-Fichtelius, M. (2015). Preschool´s new suit: care in terms of learning and knowledge, Early Years, 35:3, 260-272,
DOI:10.1080/09575146.2014.995600
Moss, P. & Dahlberg, G. (2008). Beyond quality in early childhood education and care – languages of evaluation. New Zealand Journal of Teachers´work, 5(1), 03-12 Prop. 2009/10:165. En nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sandberg, A., Lillqvist, A., & Ärleman-Hagsér, E. (2018). Undervisning i olika
lärmiljöer i förskolan. I: S. Sheridan & P. Williams (Red.), Undervisning i förskolan – en kunskapsöversikt. Skolverket https://www.skolverket.se/publikationer?id=3932 SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Sheridan, S. (2001). Pedagogical quality in preschool: an issue of perspectives. Avhandling. Göteborg: Univ., 2001. Göteborg.
Sheridan, S. (2009). Discerning Pedagogical Qality in Preschool.Scandinavian Journal of Educational Research, 53(3), 245-261.
Sheridan, S. & Williams, P. (2011). Developing Individual Goals, Shared Goals, and the Goals of others: Dimensions of Constructive Competition in Learning Contexts. Scandinavian Journal of Educational Research, 55(2), 145-164.
Sheridan, S. & Williams, P. (Red.). (2018). Undervisning i förskolan – en
kunskapsöversikt. Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=3932 Skolinspektionen. (2016a). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse 2015-2017. Delrapport 1. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2016b). Förskolans pedagogiska uppdrag- Om undervisning, lärande och förskollärares uppdrag. Stockholm: Skolinspektionen.
Sylva, S., Taggart, B., Siraj-Blachford, I., Totsika, V., Ereky-Stevens, K., Gilden, R. and Bell, D.(2007). Curricular quality and day-to-day learning activities in preschool. International Journal of Early Years Education, 15(1), 49-65
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hppts://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Vinterek, M. (2006). Individualisering i ett skolsammanhang. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Williams, P., Sheridan, S., & Sandberg, A. (2013). Preschool – an arena for children´s learning of social and cognitive knowledge, Early Years, 34:3, 226-240.
http://dx.doi.org/10.1080/09575146.2013.872605
Yoshikawa, H., Weiland, C.,Brooks.Gunn,J.,Burchinal,M.R.,Espinoza,L.M.,Gormley, W.T., & Zaslow, M.J. (2013) Investing in our future: The evidence base on preschool education.
Bilagor
Bilaga 1Missivbrev
Hej.
Jag heter Monica Ehrström och läser en masterutbildning i Didaktik vid Mälardalens Högskola. Som en examination i min utbildning ska jag nu skriva en magisteruppsats med anknytning till ämnet didaktik, det vill säga något som berör undervisning och barns inlärning. Jag arbetar parallellt med mina studier som förskollärare och mitt intresse handlar därför om förskolan och hur förskollärare genom medvetna
handlingar kan skapa goda förutsättningar för barns lärande.
Förskollärares uppgift är enligt skollagen att ge barn den stimulans och ledning de behöver för att kunna utvecklas så långt det är möjligt utifrån deras egna
förutsättningar, samtidigt pågår diskussioner om risker med att värdera och bedöma barn i förskolan.
Jag är därför intresserad av hur förskollärare gör för att uppmärksamma vilken stimulans som barn kan vara hjälpta av samt undersöka hur förskollärare tänker kring begreppen värdera eller bedöma barn.
Min önskan är att få komma till er förskola och fotografera tillfällen/ aktiviteter ni själva väljer som synliggör detta i ert arbete. Materialet tänkte jag sedan får ligga till grund för en intervju där en förskollärare får möjlighet att förklara hur ni tänker och resonerar kring ämnena. Bilderna har således bara som uppgift att fungera som diskussionsunderlag.
Avsikten med studien är att undersöka förskollärares egna upplevelser kring dessa frågor för att på så sätt skapa en ökad förståelse för de komplexa ställningstaganden förskollärare ställs inför i sin yrkesroll.
Deltagande i studien är frivilligt och kan närsomhelst avbrytas om det önskas. Medverkande garanteras anonymitet och insamlat material kommer att kodas och avidentifieras samt endast användas i forskningssyfte. Det inspelade materialet förvaras inlåst under arbetet med studien och kommer därefter att förstöras. Samtycke kommer efterfrågas av föräldrar till de barn som medverkar vid fotografering, trots att det är förskollärarnas agerande som är i fokus för undersökningen.
Jag kommer kontakta er om ungefär en vecka för att höra om någon av era förskollärare har möjlighet att vara delaktig i undersökningen.
Vid frågor gällande studien går det bra att kontakta mig via mail.
Med vänlig hälsning Monica
monica.ehrstrom@nykoping.se
Bilaga 2
Samtyckesformulär till vårdnadshavare
Hej.
Jag heter Monica Ehrström och studerar didaktik vid Mälardalens Högskola. Jag ska skriva en magisteruppsats om hur förskollärare gör för att lägga märke till vilken stöttning barn kan vara hjälpta av i förskolan.
Detta vill jag undersöka genom intervjuer där förskollärare själva får berätta hur de tänker och upplever att de arbetar med att uppmärksamma vilken stimulans barn kan vara hjälpta av i förskolan.
Som underlag för intervjuerna tänkte jag fotografera tillfällen/aktiviteter
förskollärare själva valt som tydliggör deras arbete kring detta. Några barn kan därför komma att närvara vid aktiviteten/situationen men det är förskollärarnas agerande och tankar jag vill studera. Jag hoppas därför att ni vill ge ert samtycke till att ert barn får delta vid dessa fotograferingstillfällen.
Som forskare arbetar jag enligt de forskningsetiska krav som fodras. Det innebär att ni som vårdnadshavare får information om den undersökning jag tänker genomföra och vilket syfte den har. Medverkande i undersökningen är frivilligt och kan avbrytas under tiden om det önskas, de barn som deltar får självklart också meddela om de inte vill vara med, trots att vårdnadshavares godkännande finns. Insamlat material kommer avidentifieras, vilket innebär att personer och platser inte kommer kunna kännas igen av utomstående. Materialet som samlas in används bara för denna studie och förstörs därefter.
Har ni några frågor får ni gärna kontakta mig via mail.
Med vänlig hälsning
Monica
monica.ehrstrom@nykoping.se
Jag / Vi samtycker till att vårt barn deltar i undersökningen
Bilaga 3