Denna studie beskriver en stadieövergång ur dels ett begränsat tidsperspektiv och dels med relativt få informanters perspektiv, men det är skillnader i hur elever möts när de kommer till gymnasieskolan. En studie på samma tema men ur ett elevperspektiv skulle bidra till att utveckla förståelsen på ett djupare plan för hur det verkligen är att komma till gymnasieskolan som ungdom, särskilt för elever som tidigare haft anpassningar och behöver stöd för att klara den akademiska utmaning som gymnasiet innebär. Det hade också varit intressant om vi hade kunnat delta i överlämningar och följa både elever och matematiklärare under en längre tid för att öka förståelsen kring en stadieövergång. En skolledares perspektiv på stadieövergång hade bidragit till att få det utvecklingsekologiska perspektivet även på exo- och makronivå, för att belysa organisationen kring en överlämning vad gäller syfte, planering och utvärdering.
Ytterligare intressanta frågeställningar som framkommit i samtal med matematiklärarna är hur vi kan arbeta med elever och utveckla deras förutsättningar att ta ansvar och känna motivation för sitt matematiklärande. Två för undervisningen betydelsefulla områden.
37
Referenslista
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideolog, teori och praktik -att bygga broar. Stockholm:Liber AB.
Anderson, D.L., Lubig, J., & Smith, M., (2012). Meeting the needs of all students: How student teachers identify individualization. Education,
Research and Perspectives, 39, 1-23.
Anderson, L., Jacobs, J., Schram, S., & Splittgerber, F. (2000). School transitions: beginning of the end or a new beginning? International Journal of
Education Research 33(4), 325-339.
Andreasson, I. (2007). Elevplanen som text - om identitet, genus, makt och styrning
i skolans elevdokumentation. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs
universitet.
Andreasson, I., & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation - om textpraktiker
i skolans värld. Stockholm: Liber AB.
Ashcraft, M. H. (2002). Math Anxiety: Personal, Educational, and Cognitive
Consequences. Current Directions in Psychological Science, 11(5), 181–185.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Doktorsavhandling. Acta Universitatis Gothenburgensis.
Bergqvist, E., Bergqvist, T., Boesen, J., Helenius, O., Lithner, J., Palm, T., & Plamberg, B.(2009). Matematikutbildningens mål och undervisningens ändamålsenlighet.
Grundskolan våren 2009. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Bergqvist, E., Bergqvist, T., Boesen, J., Helenius, O., Lithner, J., Palm, T., & Plamberg, B.(2010). Matematikutbildningens mål och undervisningens ändamålsenlighet.
Gymnasiet hösten 2009. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Bicknell, B., & Hunter, R. (2012). School transition from year 6 to year 7: A focus on mathematics. International Journal for Mathematics Teaching and Learning,
p1.
Brandell, G., Hemmi, K., & Thunberg, H. (2008). The widening gap – a swedish perspective.
Mathematics Education Research Journal, 20 (2), 28-56.
Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development. Experiments by nature and
design. Boston: Harvard University Press.
Bronfenbrenner, U. (1999). Environments in Developmental perspective: Theoretical and Operational models. In S.L. Friedman & T.,-D. Wachs (Eds.). Measuring
environment across the life span: Emerging methods and concepts, (pp.3-28).
Washington, DC: American Psychological Association Press. Tillgänglig: I databasen ERIC. (2015-01-13).
38
Butterworth, B., & Yeo, D. (2010). Dyskalkyli; Att hjälpa elever med specifika
matematiksvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.
Cresswell, J W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five
approaches. Thousand Oaks, Sage Publications.
Darragh, L. (2013). Constructing confidence and identities of belonging in mathematics at the transition to secondary school. Research In Mathematics Education, 15(3), 215-229.
Demetriou, H., Goalen, P., & Rudduck, J. (2000). Academic performanse, transfer, transition and friendship: listening to the student voice. International Journal of Education
Research 33(4), 425-441.
Dockett, S., & Perry, B. (2004). What makes a successful transition to school? Views of Australian parents and teachers. International Journal of Early Years Education,
12(3), 218-230.
Dowker, A.(2005). Early Identification and Intervention for Students With Mathematics Difficulties. Journal of Lerning Disabilities, 38(4), 324–332.
Einarsson, C., & Hammar Chirac, E. (2011). Gruppobservationer: teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: en introduktion. Örebro: Pedagogiska institutionen.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2005). Metodpraktikan. Konsten
att studera samhälle, individ och marknad. Andra upplagan. Stockholm:
Norstedts juridik AB.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes, & R. Thornberg, (Red.). Handbok i kvalitativ analys (s.13-37). Stockholm: Liber.
Galton, M. (2000). School transfer and transition. International Journal of Education
Research 33(4), 321-323.
Galton, M., & Morrison, I. (2000). Concluding comments. Transfer and transition: the next steps. International Journal of Education Research 33(4), 443-449.
Garpelin, A. (1997). Lektionen och livet. Ett möte mellan ungdomar som tillsammans bildar
en skolklass. Doktorsavhandling. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Garpelin, A. (2003). Ung i skolan. Om klasskamrater, gemenskap och marginalisering. Lund: Studentlitteratur.
Geary, D.C. (2004).Mathematics and Learning Disabilities. Journal of Learning Disabilities.
39
Göransson, K. (2011) Skolutveckling som förebyggande arbete. I A.-L. Eriksson Gustavsson, K. Göransson, & C. Nilholm, (Red.).Specialpedagogisk verksamhet i
grundskolan (s.33-54). Lund: Studentlitteratur.
Hakkarainen, A., Holopainen, L., & Savolainen, H. (2012). Mathematical and reading difficulties as predictors of school achievement and transition to secondary education. Scandinavian Journal of Educational Research, 57(5), 488-506.
Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det
flerspråkiga klassrummet. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborg universitet.
Hernandez-Martinez, P., Williams, J., Black, L., Davis, P., Pampaka, M., & Wake, G. (2011). Students' views on their transition from school to college mathematics:
Rethinking 'transition' as an issue of identity. Research In Mathematics
Education, 13(2), 119-130.
Jacobsson, A. (2013). Att undersöka kunskapstrender med hjälp av PISA. Likvärighet,
förståelse och kunskapssyn. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och
utbildningspolitik. Nr 3. Örebro: Örebro universitet.
Kling Sackerud, L-A. (2009). Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik.
En skolstudie i postmodern tid. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2011). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larson, N. (2014). Matematikämnet och stadiebytet mellan grundskolan och gymnasieskolan.
En enkät och klassrumsstudie. Doktorsavhandling. Linköpings universitet:
Linköping.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli‐finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av
kommunikationen lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar.
Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborg universitet.
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C (2007). Recension. Pedagogisk forskning i Sverige, 12(3), 226-229.
Nilholm, C., Almqvist, L., Goransson, K., & Lindqvist, G. (2013). What is the problem? - Explanations of school difficulties by eight occupational groups. International
Journal Of Special Education, 28(1), 161-172.
Peters, S. (2000). Multiple perspectives on continuity in early learning and the transition to school. Paper presented at the 10th European Early Childhood Conference, London, August.
40
Samuelsson, J., & Lawrot, K. (2009). Didaktik för elever med låsningar i matematik.
Didaktisk tidskrift, 18(3), 337-353. Linköping: Linköpings universitet.
Sfard, A. (1998). On two metaphors for learning and the dangers of choosing just one.
Educational Researcher, 27(2), 4-13.
Sheffield, D., & Hunt, T. (2006). How does anxiety influence maths performance and what can we do about it? MSOR Connections, 6(4), 19-23.
Sjöberg, G.(2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då? Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.
Skolinspektionen (2014). Kunskapsöversikt: Kvalitetsgranskning av studieavbrott i
gymnasieskolan. Hämtad 30 januari 2015 från
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/studieavbrott- 2014/kunskapsoversikt-studieavbrott.pdf
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013a). Beskrivande data 2012. Förskola, skola och vuxenutbildning. Rapport 383. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013b). PM - Särskilt stöd i grundskolan 2012/13.
Hämtad 1 februari 2015 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3094
Skolverket (2013c). PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och
läsförståelse. Sammanfattning av rapport 398. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Allmänna råd. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2014b). Övergång inom och mellan skolor och skolformer. Stödmaterial. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2014c). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd. Stödmaterial. Stockholm: Fritzes
Stadler, E. (2009). Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet: matematik och
lärande ur ett studerandeperspektiv. (Doktorsavhandling). Växjö: Acta Wexion.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Finland: Norstedts Akademiska Förlag.
Svensk författningssamling. Skollagen. Hämtad 22 februari 2015 från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010- 800/?bet=2010:800#K1
41
Sveriges kommuner och landsting (2012). Motverka studieavbrott.
Hämtad 22 februari 2015 från http://kompetenskronoberg.se/wp- content/uploads/2012/06/7164-802-0.pdf
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Wadlington, E., & Wadlington, P. L. (2008). Helping Students With Mathematical
Disabilities to Succeed. Alternative Education for Children And Youth, 53(1), 2‐7.
Vygotskij, L. (1978). Mind in society. New York: Oxford University Press.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Hämtad den 25 oktober 2014 från https://publikationer.vr.se/produkt/god-
forskningssed/Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 25 oktober 2014 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken - konsten att lösa problem och nå resultat.
Stockholm: Gothia.
Öquist, O. (2013). Den seende läraren - systemteori för skolbruk. Vänersborg: Didaktikcentrum.
42
Bilaga 1
Västerås 12 februari 2015
Missivbrev
Hej!Vi är två studenter på Speciallärarprogrammet med inriktning matematik vid Mälardalens Högskola i Västerås/ Eskilstuna. Den sista terminen på utbildningen innebär att vi
tillsammans ska skriva ett avslutande examensarbete på magisternivå.
Vi är intresserade av att få veta hur elever som under sin grundskoletid fått anpassningar eller särskilt stöd i matematik möts i gymnasieskolan och vilka förutsättningar som ges för att de ska klara första matematikkursen i gymnasiet.
För att belysa vårt intresseområde från olika yrkesgruppers perspektiv, önskar vi att intervjua matematiklärare, personal med specialpedagogisk kompetens, studie- och yrkesvägledare och personal ur elevhälsan, i så kallade fokusgrupper med 3-4 deltagare i varje grupp. Samtalet beräknas ta ca 1-1,5 timmar och vi hoppas att du kan tänka dig att delta. Vi vet att börja på gymnasiet är en stor omställning i många ungdomars liv och därför hoppas vi att du vill bidra med ditt perspektiv för att belysa problemområdet.
Din medverkan är frivillig och du kan avbryta ditt deltagande när som helst. Vi kommer att spela in samtalen för att kunna använda underlaget i det fortsatta uppsatsskrivandet. Möjlighet kommer att finnas för den som önskar att ta del av inspelningsmaterialet innan vi påbörjar bearbetning och analys. Materialet kommer endast att användas för vårt examensarbete och alla deltagare kommer att avidentifieras i uppsatsen.
Vi är tacksamma för ditt deltagande och hör gärna av dig, om du har frågor till oss eller vår handledare Tina Hellblom-Thibblin på Mälardalens Högskola.
Vänliga hälsningar
Ann-Sofie Solman DitteWålberg ann-sofie.solman@xxx ditte.walberg@xxx Tel nr xxx Tel nr xxx
43
Bilaga 2
Västerås 12 februari 2015Missivbrev
Hej!Vi är två studenter på Speciallärarprogrammet med inriktning matematik vid Mälardalens Högskola i Västerås/ Eskilstuna. Den sista terminen på utbildningen innebär att vi
tillsammans ska skriva ett avslutande examensarbete på magisternivå.
Vi är intresserade av att få veta hur elever som under sin grundskoletid fått anpassningar eller särskilt stöd i matematik möts i gymnasieskolan och vilka förutsättningar som ges för att de ska klara första matematikkursen i gymnasiet.
För att belysa vårt intresseområde från olika yrkesgruppers perspektiv, önskar vi att samtala med matematiklärare, personal med specialpedagogisk kompetens, studie- och yrkesvägledare och personal ur elevhälsan. Samtalet beräknas ta ca 1timmar och vi hoppas att du kan tänka dig att delta. Vi vet att börja på gymnasiet är en stor omställning i många ungdomars liv och därför hoppas vi att du vill bidra med ditt perspektiv för att belysa problemområdet.
Din medverkan är frivillig och du kan avbryta ditt deltagande när som helst. Vi kommer att spela in samtalen och transkribera dem för att kunna använda underlaget i det fortsatta uppsatsskrivandet. Möjlighet kommer att finnas för den som önskar att ta del av
inspelningsmaterialet innan vi påbörjar bearbetning och analys. Materialet kommer endast att användas för vårt examensarbete och alla deltagare kommer att avidentifieras i uppsatsen. Vi är tacksamma för ditt deltagande och hör gärna av dig, om du har frågor till oss eller vår handledare Tina Hellblom-Thibblin på Mälardalens Högskola.
Vänliga hälsningar
Ann-Sofie Solman Ditte Wålberg ann-sofie.solman@xxx ditte.walberg@xxx Tel nr xxx Tel nr xxx
44