Fortsatt forskning - SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

6.4 Fortsatt forskning

För vidare forskning inom området skulle det vara intressant att ta reda på vad det är som påverkar de olika pedagogernas förhållningssätt gentemot elever i behov av särskilt stöd. Det skulle bland annat vara intressant att se om ålder, kön och vilken utbildning samt vilka ämnen respektive lärare utbildar i. Det borde även spela roll vilken erfarenhet lärarna har av elever med gällande funktionsnedsättningar. Vissa kanske har haft flera medan andra ett fåtal.

En annan del vi skulle vilja fortsätta forska om är huruvida exkludering kan vara positiv, i vilka situationer och bemärkelser samt för vem den kan vara positiv. Betydelsen en skola för alla innebär troligen att en del elever i vissa situationer behöver exkluderas, vilket skulle vara intressant att forska djupare om.

7 AVSLUTANDE DEL

Inledningsvis skulle vi vilja poängtera att en skola för alla innebär att förstå att alla individer är olika och utgår från olika behov och förutsättningar. I sin korthet betyder det också att vissa elever behöver få mer för att få lika mycket.

För att målet med en skola för alla ska uppnås kanske det inte krävs att alla elever måste vara integrerade med de övriga eleverna i precis alla sammanhang. När det gäller elever med AS har de inte alltid samma behov av det sociala samspelet och det kan emellertid vara bra att de får en egen hörna eller ett eget rum att vistas i om det skulle krävas. Att exkludera behöver således inte alltid påverka negativt och det behöver i alla sammanhang inte heller betyda att undervisningen inte skulle ske i en skola för alla. I en skola för alla ska alla barn och elever vara inräknade men en viktig utgångspunkt att ha i åtanke är ändå att se utifrån varje individs behov, vilket i vissa fall skulle kunna betyda att någon form av exkludering kan vara till individens fördel. Det viktiga är att rektorerna, pedagogerna och annan personal på skolan är medvetna om sina val. De ska ha goda kunskaper och därmed förstå att det krävs både material, erfarenhet, samarbete och många samtal med berörda parter innan något beslut fastställs vad gäller alternativa metoder eller strategier så att inte någon eller några av eleverna känner att de särbehandlas eller exkluderas negativt eller på fel grunder. Samarbetet mellan rektor, pedagoger, föräldrar och elev är således en viktig förutsättning för att nå bästa möjliga resultat vad gäller elevens utveckling, lärande och trivsel.

8 REFERENSLISTA

Abrahamsson, Lotta (2010). Tänk om – En bok om autism, Aspergers syndrom, ADHD

och andra förmågor. Malmö: Epago/Gleerups AB.

Assarson, Inger (2007). Talet om en skola för alla. Akademisk avhandling. Malmö högskola.

Asp Onsjö, Lisa (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg?: en fallstudie i en kommun. Diss. Göteborg : Göteborgs Universitet, 2006

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/16941 Barnkoventionen.

http://www.rb.se/vartarbete/barnkonventionen/pages/kortversion.aspx. Internet [www] Hämtad 2010-11-29, klockan 11.45.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Emanuelsson, I. (2004). Integrering/inkludering i svensk skola. Lund: Studentlitteratur AB.

Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det

specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens Skolverk, Liber distribution.

Gillberg, Christopher (1999). Autism – och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar

och vuxna. Tredje reviderade utgåvan. Stockholm: Natur och Kultur.

Gillberg, Christopher (2005). Ett barn i varje klass om ADHD och DAMP. Cura bokförlag och Utbildning: Stockholm.

Johansson, Bo, Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen – undersökningsmetoder och språklig utformning. Fjärde upplagan. Kunskapsföretaget i Uppsala AB , Läromedel och utbildning

Kantavong, Pennee, Sivabaedya, Suwaree (2010). A Professional Learning Program for Enhancing the Competency of Student with Special Needs. International Journal of whole schooling. Vol. 6. No 1, 2010. Khon Kaen univeristy, Thailand.

Karlsson, Yvonne (2008). Att inte vilja vara problem [Elektronisk resurs] : social organisering och utvärdering av elever i en särskild undervisningsgrupp. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Available on Internet: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:17529/FULLTEXT01

Karlsudd, Peter (2002). Tillsammans: integreringens möjligheter och villkor : erfarenheter från ett projekt där mötet mellan särskola och grundskola fokuserats. Kalmar: Institutionen för hälso- och beteendevetenskap, Högsk. i Kalmar

Landstinget, Dalarna. Verksamhetsplan (2008-2010). Habilitering Bakgrund och Historia - Bilaga 1.

Linikko, Jari (2009).“DET GÄLLER ATT HITTA NYCKELN” Lärares syn på undervisning och dilemman för inkludering av elever i behov av särskilt stöd i specialskolan. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Stockholm.

Lock Robin H, Bullard Holly R (2004). Intervention in School and Clinic - Ensure the Successful Inclusion of a Child with Asperger Syndrome in the General Education Classroom. 2004 39: 176: http://isc.sagepub.com/content/39/3/176. Hammill Institute on Disabilities, Texas Tech University.

Nationalencyklopedin. www.ne.se. Internet [www]. Sökord exkludera, inkludera, segregera, integrera. Hämtat 2010-11-15.

Olsson, Britt-Inger, Olsson, Kurt (2007) Att se möjligheter i svårigheter – Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Författarna och studentlitteratur: Danmark

Paulsson, Karin, Magnusson, Britt, Stenberg, Lina, Ghomri, Karim (2010). ”Visst har jag rätt att…” – En handbok om rättigheter i skolan för elever med funktionsnedsättning. Grafiska Punkten, Växjö.

Regeringskansliet; SOU 1998:66 a, b, c. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/22905. Internet [www]. Hämtat: 2010-12-03.

Salamancadeklarationen och Salamanca + 10 (2006). Svenska Unescorådets skriftserie, nr 2/2006. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolans arbetsmiljö (1973). SIA-utredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skollagen (2010). Skollagen 2010:800. Utbildningsdepartementet: Svensk

Författarsamling.

Skolöverstyrelsen (1990). Läroplan för grundskolan, Lgr 80. Allmän del : mål och riktlinjer : kursplaner : timplaner,Lgr80.Stockholm: Liber.

Tössebro, Jan (2004) Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur AB.

Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Internet [www]. Hämtat: 2010-12-02.

Ödman, Per-Johan. (2007). Tolkning, förstående, vetande – Hermeneutik i teori och praktik. Finland: WS Bookwell, Andra upplagan

BILAGA 1

Enkät

Följande frågor är riktade till dig som är lärare för grundskolans senare år (årkurs 6-9). Du behöver inte skriva namn. Svaren kommer att användas i ett examensarbete som Lizette Månsson och Ellinor Andersson från Linnéuniversitet ansvarar för. Tanken är att du ska vara ärlig och skriva så utförligt du kan för att undersökningen ska kunna bli så bra som möjligt.

1) Hur ser du som pedagog på ditt läraruppdrag vad gäller synsätt och bemötande av elever med funktionsnedsättningarna Aspergers syndrom och ADHD?

Aspergers:_______________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ____________________________________________ADHD:______________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ____________________________________________

2) Vad lägger du i begreppet inkludering? Hur skulle du beskriva det?

3) Vilka möjligheter har du för att kunna inkludera elever med AS och ADHD i din klass? Finns det några hinder? Vilka i så fall?

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

4) Anser du att AS-eleverna påverkar klassrumsarbetet och de andra eleverna i klassen? På vilket sätt i så fall?

5) Anser du att ADHD-eleverna påverkar klassrumsarbetet och de andra eleverna i klassen? På vilket sätt i så fall? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

6) Hur arbetar du för att elever med AS och ADHD ska få den bästa undervisningssituationen? Exempel? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

Tack så hemskt mycket för hjälpen! Vänliga Hälsningar Lizette och Ellinor.

In document Inkludering av elever i en skola för alla: Utifrån funktionsnedsättningarna ADHD och Aspergers syndrom (Page 42-46)