Fortsatt forskning

Jag tycker nu när min studie är avslutad att det skulle vara intressant att närmare studera samarbetet mellan specialpedagoger inom särskolan och personal inom habiliteringen.

Eftersom många av mina respondenter efterfrågade handledning och stöd i sitt arbete med de gravt språkstörda eleverna ansåg de ändå inte att habiliteringen kunde vara till så stor hjälp.

Varför är det egentligen så? En annan intressant vinkel vore även att undersöka samarbetet mellan föräldrarna och pedagogerna om vilken betydelse det har med ett samarbete runt barnet. För just samarbetet med föräldrarna såg ju alla mina respondenter som mycket viktigt.

REFERENSLISTA

Ahlin, A. (2003). Så här är jag! (Magisteruppsats i specialpedagogik, 20p) Linköpings Universitet: Institutionen för Beteendevetenskap.

Andersson, L. (2002). Interpersonell kommunikation. Forskarutbildningen i pedagogik:

Malmö högskola.

Arnald, A-K. (2007). Språkstörning hos barn och unga i skolåldern. Stockholm:

Afasiförbundet/Talknuten och Riksförbundet DHB.

Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.

Bakk, A. & Grunewald, K. (2004). Omsorgsboken. Stockholm: Liber AB.

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Bjar, L. & Liberg, C. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Blom, I. & Sjöberg, M. (2000). Leva med språkstörning. Jönköping: Bilda Förlag.

Bloom, L. & Lahey, M. (1978). Language development and language disorders. New York: John Wiley.

Bishop, D. (1997). Uncommon understanding. Development and disorders of language comprehension in children. East Sussex: Psychology Press.

Borgström, E. (2002). Lots till samhällets stöd. Stockholm: Afasiförbundet/Talknuten och Riksförbundet DHB.

Boström, L. (2007). Goda lärmiljöer. Specialpedagogiska institutet. ISBN 978-91-2800012-3.

Bruce, B. (2007). Problems of language and communication in children; Identification and intervention. Lunds Universitet: Institutionen för logopedi, foniatri och audiologi.

Edén, M. (2005). Specialpedagogik med inriktning mot grav språkstörning. Umeå Universitet: Specialpedagogiska institutet.

Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Eriksen Hagvet, B. (2004). Språkstimulering – Del 1 – Tal och skrift i förskoleåldern.

Natur och kultur: Stockholm.

Eveshaug, O. & Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Furenhed, R. (2000). En gåtfull verklighet. Att förstå hur gravt utvecklingsstörda upplever sin värld. Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Föhrer, U. & Ancker, B. (2009). Språkstörda barn från förskola till skola – en uppföljningsstudie. Stockholm: FOU – rapport 2 000:9.

Gibbons, P. (2006). Stärk språket. Stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren och Fallgren.

Gotthard, L-E. (2007). Utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Stockholm:

Bonnier Utbildning AB.

Granlund, M. & Olsson, C. (1988) Talspråksalternativ kommunikation och begåvningshandikapp. Stockholm: Stiftelsen ALA.

Gustavsson, B. (2003). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund:

Studentlitteratur.

Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.

Heister Trygg, B. (1998). Alternativ och kompletterande (AKK) i teori och praktik.

Stockholm: Handikappinstitutet.

Heister Trygg, B. (red) (2003). Förslag till policy för AKK – Barn med grava tal- och språkstörning och behov av alternativa kommunikationsvägar (AKK). Stockholm:

Hjälpmedelsinstitutet.

Heister Trygg, B. (2005). Gakk – grafisk AKK. Om saker, bilder och symboler som alternativ och kompletterande kommunikation. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet.

Höien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi – från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur.

Jeffree, D. & Mcconkey, R. & Hewson, S. (1981). Att undervisa handikappade barn.

Översättare Forser, M. Stockholm: Nordstedt.

Jerlang, E. (2003). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber.

Johansson, I. (1988). Språkutveckling hos handikappade barn. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Å. & Samuelsson, I. (1999). Språkstörning hos förskolebarn. Stockholm:

Afasiförbundet i Sverige och Riksförbundet DHB.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lantz, A. (2006). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.

Lärarförbundet. (2004). Lärarens handbok. Solna: Tryckindustri Information.

Malmberg, E. & Nicolaou, I. (2005). Begåvningshjälpmedel i särskolan – en väg till självständighet. Borås: Hjälpmedelsinstitutet.

Marton, P. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn.

Polen: Pozkal.

Nilsson, B. (2005). Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, B & Waldermarson, A-K. (2007). Kommunikation – samspel mellan människor.

Lund: Studentlitteratur.

Noppa, I. (2007). Barn och ungdomar med språkstörning. Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, DHB.

Ors, M. & Nettelbladt, U. (2001). Språkstörningar hos barn från Trillingsgaard, A Dalby, M.A & Østergaard, J.R (red.) Barn som är annorlunda, Hjärnans betydelse för barnets utveckling. Lund: Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Rakstang Eck, O. & Rognhaug, B. (1995). Specialpedagogik i förskolan. Lund:

Studentlitteratur.

Rudberg, B. (1993). Statistik. Att beskriva och analysera statistisk data. Lund:

Studentlitteratur.

Samuelsson, I. & Sjöberg, Å. (2006). Språkstörning hos förskolebarn. Stockholm:

Afasiförbundet i Sverige och Riksförbundet DHB.

Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli- vad är det då? Umeå: Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, Umeå universitet.

Sjöberg, M. (2007). Ibland låtsas jag att jag förstår. Stockholm: Afasiförbundet i Sverige och Riksförbundet DHB.

Skolverket. (2002). Kursplaner 2002 – Obligatoriska särskolan. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2003). Skolverkets nationella granskning – lusten att lära med fokus på matematik. Västerås: Tryck Edita.

Skolverket. (2005). Kursplaner för obligatoriska särskolan. Västerås: Tryck Edita.

Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:

Studentlitteratur.

Sundqvist, U-K. & Andersson, L. (2000). Språkets möjligheter – att utveckla språk i en anpassad skolmiljö. Malmö: Tannerforsskolan.

Svensson, A-K. (1998, 2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, Y. & Tuominen Eriksson, A-M. (2003). Barn med grav språkstörning.

Vänersborg: Handikappförvaltningen FoU.

SOU. (1998:66). Funkis – Funktionshindrade elever i skolan. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.

Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Uljens, M. (1989). Fenomenografi: forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritishemmet (Lpo 94). Stockholm: Fritzes

Vygotskij, L. (2003). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Diablos.

Internet

Engström, j. (2003). Grav språkstörning – nyhetsbrev 213. Ågrenska – nationellt kompetenscentrum.

Hämtad 11 november, 2009, från

http://www.agrenska.se/Global/Nyhetsbrev/Grav%20spr%c3%a5kst%c3%b6rning2003.pdf Handikapp & habilitering, (2009). Vad är habilitering? Stockholms läns landsting

Hämtad 20 februari, 2010, från

http://www.habilitering.nu/gn/opencms/web/HAB/Vad_ar_habilitering/

Talboks- och punktskriftsbiblioteket, (2009). Spelare.

Hämtad 12 januari, 2009, från

http://www.tpb.se/verksamhet/talbocker/spelare/

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning.

Hämtad 20 december, 2009, från

http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf.

Intervjuguide Bilaga 1

1. Vilken utbildning har du och hur länge har du arbetat med elever som har en språk- och kommunikationsstörning?

2. Vad för konsekvenser kan en grav språk- och kommunikationsstörning få i skolan?

• skolarbetet/lärande

• sociala konsekvenser

• emotionella konsekvenser

• övriga konsekvenser

3. Hur arbetar du som pedagog i skolan med elever som har grava svårigheter med språk- och kommunikation?

• Hur möjliggör man lärande?

•

• Hur fungerar och vilken betydelse har samarbetet/samverkan med föräldrar, andra kollegor, specialister m.m. för elevens utveckling?

• Hjälpmedel

• Saknar du några verktyg/resurser för att kunna möta dessa elever? Om ja, vilka och varför?

Finns det något som du vill tillägga innan vi avslutar intervjun?