Detta arbete har förhoppningsvis bidragit till en fördjupad förståelse för både förskollärare och förskolechefer vad gäller teknik som lärområde i förskolan. Under processen i arbetet har flera frågor uppstått. Mina efterforskningar inom ämnet teknik i förskolan har visat att digital teknik är överrepresenterat medan det förekommer ytterst få studier om teknik i vardagen. Det finns alltså ett glapp vad gäller denna typ av forskning.
Denna studie bidrar till en insyn i förskollärares arbete med lärområdet teknik tillsammans med barnen. Vidare forskningsområde skulle också kunna vara att följa barns lärprocesser med vardagsteknik i förskolan. Detta kan även genomföras utifrån ett genusperspektiv. Ovanstående studier skulle då kunna genomföras via att videodokumentera barns lek och lärande inom lärområdet med fokus på teknik i barnens vardag.
51
Referenser
Anning, A. (1997). Drawing Out Ideas: Graphicacy and Young Children. International
Journal of Technology and Design Education 7: 219–239.
Berg, A., Löfgren, R., & Eriksson, I. (2007). Kemiinnehåll i undervisningen för nybörjare. En
studie av hur ämnesinnehållet får konkurrera med målet att få eleverna intresserade av naturvetenskap. NorDiNA 3(2).
Bjurulf, V. (2013). Teknikdidaktik i förskolan. Stockholm: Norstedt.
Björkholm, E. (2015). Konstruktioner som fungerar. En studie av teknikkunnande I de
tidigare skolåren. (Doktorsavhandling), Stockholms universitet.
Braun, V. & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology , 3 (2), p. 77-101.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2.uppl.). Malmö: Liber. Doverborg, E, Pramling, N. & Pramling, Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i
förskolan. Stockholm: Liber.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner- Godée, C. (2014). Barn och naturvetenskap:
upptäcka, utforska och lära i förskola och skola. (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Elm Fristorp, A. (2012). Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap. (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms universitet. Hämtad 13 september, 2015, från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:516769/FULLTEXT02.pdf
Fleer, M. (1999). The science of technology: Young children working technologically.
International Journal of Technology and Design Education 9: 269–291, 1999. Ó
1999 Kluwer Academic Publishers. Printed in the Netherlands. Hämtad: 28 december 2015.
Fleer, M. (2000). Working Technologically: Investigations into How Young Children Design and Make During Technology Education. International Journal of Technology and
Design Education 10, 43–59.
Elstgeest, J. (1996). Rätt frågor vid rätt tillfälle. I Harlen W (Red.), Våga språnget! Om att
undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. (s. 51- 63). Stockholm: Almqvist &
Wiksell. ISBN 91-21-14778-7.
Harlen, W. (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Almqvist & Wiksell. ISBN 91-21-14778-7.
Kansanen, P., Hansén, S.-E, Sjöberg, J., & Kroksmark, T. (2011). Vad är allmändidaktik? I S-E, Hansén & L. Forsman (Red.), Allmändidaktik- vetenskap för lärare. (s. 29- 50). Lund: Studentlitteratur.
Klaar, S., & Öhman, J (2012). Doing, knowing, caring and feeling: exploring relations between nature-oriented teaching and preschool children’s learnin. International
Journal of Early Years Education, 2014 Vol. 22, No. 1, 37-58.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, J. (2013). Contextual and conceptual intersubjectivity and opportunities for emergent science knowledge about sound. International Journal of Early Childhood, 45(1), 101-122. doi:10.1007/s13158-012-0078-6
52
Larsson, J. (2016). När fysik blir lärområde i förskolan. (Doktorsavhandling). Göteborg. Göteborgsuniversitet. Hämtad 25 september, 2016, från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/43456/1/gupea_2077_43456_1.pdf
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 22(1), 7 - 27. Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Loughran, J., Berry, A., & Mulhall, P. (2006). Understanding and developing science
teacher´s pedagogical content knowledge. Rotterdam, the Netherlands: Sense
Publishers.
Loughran, J., Milroy, P., Berry, A., Gunstone, R., & Mulhall, P. (2001). Documenting science teachers' pedagogical content knowledge through PaP-eRs. Research in Science
Education 31: 289–307.
Loughran, J., Mulhall,P., & Berry, A. (2004). In search of pedagogical content knowledge in science: Developing ways of articulating and documenting professional practice.
Journal of Research in Science Teaching, 41(4) 370–391.
Magnusson, S., Krajcik, J., & Borko, H. (1999). Nature sources and development of
pedagogical content knowledge for science teaching. In J. Gess-Newsome & N. G. Lederman (Eds.), Examining pedagogical content knowledge (pp. 95–132).
Dordrecht: Kluwe Academic.
Milne, L. & Edwards, R. (2011). Young children’s views of the technology process: an exploratory study. International Journal of Technology and Design Education. doi:10.1007/s10798-011-9169-1.
Mishra, P., & Koehler, M. (2006). Technological pedagogical content knowledge: A framework for teacher knowledge. The Teachers College Record, 108(6),1017 - 1054.
Nilsson, P. (2005). Barns kommunikation och lärande i fysik genom praktiska experiment.
Nordic Studies in Science Education. Vol.1, Nr. 1, 58-69. Hämtad 14 augusti, 2016
från, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2266
Nilsson, P. (2014). When teaching makes a difference: Developing science teachers’
pedagogical content knowledge (PCK) through learning study. International Journal
of Science Education, 36 (11), 1794–1814. doi:10.1080/09500693.2013.879621
Nilsson, P. (2015). Catching the moments – Coteaching to stimulate science in the preschool context. Asia-Pacific Journal of Teacher Education, 43:4, 296-308, doi:
10.1080/1359866X.2015.1060292
Nilsson, P., & Elm, A. (2017). Capturing and developing early childhood
teachers’ science pedagogical content knowledge through CoRes. Journal of Science
Teacher Education, Vol.28 (5) p.406-424. doi:10.1080/1046560X.2017.1347980
Nilsson, P., & Loughran, J. (2011). Exploring the development of pre-service science elementary teachers’ pedagogical content knowledge. Published online: 24 May 2011 The Association for Science Teacher Education, USA 2011 J Sci Teacher Educ (2012) 23:699–721. doi: 10.1007/s10972-011-9239-y
Park, S., & Oliver, J.S. (2008). Revisiting the conceptualisation of pedagogical content knowledge (PCK): PCK as a Conceptual Tool to Understand Teachers as Professionals. Research in Science Education, 38: 261–284.
53
Shulman, L, S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Education
Researcher, Vol. 15, No.2. (Feb., 1986), pp.4-14.
Shulman, L. S. (2004). Knowledge and teaching, foundations of the new reform. I Suzanne M. Wilson (Red.), The wisdom of practice: essays on teaching, learning, and
learning to teach (s. 217- 248). San Francisco: Jossey- Bass. (Orginalartikel
publicerad 1987).
Siry, C., Ziegler, G., & Max. C. (2012). ’Doing science’ through discourse-in-interaction: Young children’s science investigations at the early childhood level. Science
Education, 96(2), 311–336. doi:10,1002/sce.20481
Sjøberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. (3.uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2009). Kompetensutveckling och andra utvecklingsinsatser inom naturvetenskap
och teknik. Hämtad 18 september, 2017, från https://www.skolverket.se/publikationer?id=2359
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Att se helheter i undervisningen, naturvetenskapligt perspektiv. Forskning för skolan. Hämtad 11 november, 2015, från
https://www.skolverket.se/publikationer?id=2790
Skolverket (u.å.). Forskningsbaserat arbetssätt i undervisningen. Hämtad 10 maj, 2017, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/forskningsbaserat-arbetssatt/forskningsbaserat-arbetssatt-i-undervisningen-1.244049
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö. R. (2011). Lärande och lärandemiljöer.I S.-E. Hansén & L. Forsman (Red.),
Allmändidaktik: vetenskap för lärare. (s. 155 - 222). Lund: Studentlitteratur
Säljö, R. (2013). Lärande & kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. (tredje upplagan). Lund: Studetlitteratur.
Tu, T. (2006). Preschool Science Environment: What Is Available in a Preschool Classroom.
Early Childhood Education Journal, Vol. 33, No.4. doi:10.1007/s10643-005-0049-8
Thulin, S. (2010). Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. Nordisk
Barnehageforskning 2009 3(1),27- 40
Thulin, S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om naturvetenskapliga
innehåll i förskolan. (Doktors avhandling). Göteborg: Acta universitatis
Gothoburgensis.
Vetenskapsrådet (2005). Skolans undervisning och elevers lärande i teknik - svensk forskning
i internationell kontext. ISBN 91-730- 067-X.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2015). Forskningens framtid! Ämnesöversikt 2014: Utbildningsvetenskap. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. S. (1934/1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.
Åkerblom, A. (2016). Ämnesdidaktik i förskolan? I Thulin, S (Red.), Naturvetenskap i ett
54
Bilaga 1 (3)