Fortsatt forskning

Enligt Isaksson (2014) behöver kopplingen mellan forskning och behandling stärkas. Detta för att få ökad förståelse och på så vis även förbättra möjligheten att hjälpa barn att möta och hantera utmaningar, vilket kan intygas speciellt efter att vi har gjort vår studie. Med tanke på att fokusgruppsamtal genomfördes med pedagogerna, kan ett förslag till vidare forskning vara att även ta in observationer av pedagoger och deras bemötande gällande barn med

beteendeproblematik. Genom att vidga forskningen med observationer kan det förhoppningsvis bli bekräftat att pedagogerna arbetar för ett bemötande som styrs av

individens behov och förutsättningar, och att de arbetar med bemötande på samma sätt som de uttryckte i fokusgruppssamtalen att de gör. Här kan dock etiska dilemman uppstå, då

relationer med barn med den aktuella problematiken. En fråga man också kan behöva ställa sig som observatör är om det är etiskt riktigt att observera om pedagogerna verkligen gör det de säger att de gör? I avsnittet tidigare forskning presenteras studien av Linton (2015) som visar vissa skillnader på bemötande av främst elever med AST hos lärare med äldre och nyare utbildning. Det vore därför intressant att undersöka vidare om bemötande överlag påverkas av när och var man har studerat för att utbilda sig till lärare. Berggren (2015) menar att lärare som har låg kompetens angående barn med ADHD och AST, i kombination med dagens stora barn- och elevgrupper är oroväckande och att lärarutbildningar behöver utvecklas på området. Med tanke på ovanstående samt att både pedagogerna och delar av litteraturen i denna studie tar upp ökningen av diagnoser, ser vi ett behov av att forskning kring bemötandet av dessa barn görs i större omfattning än vad den hittills gjort. Vi hoppas att vår studie, även om det är ett småskaligt forskningsprojekt, kan få vara bidragande till att så sker.

6.4  Yrkesrelevans  

Sett ur specialpedagogers yrkesroll innebär resultatet av denna studie att vi som blivande specialpedagoger får en förståelse för vad pedagoger tänker när vi pratar om bemötande. För att bemöta elever med beteendeproblematik krävs inga extraordinära insatser som bara en specialpedagog kan ge utan det handlar främst om ett gott samarbete mellan samtliga pedagoger som arbetar med eleven. Specialpedagogens roll i detta sammanhang, anser vi främst innebär att stötta med olika verktyg som ett komplement till det dagliga arbetet. Med anledning av att flera av de pedagoger som deltagit i denna studie nämnde hur värdefullt det var att få genomföra fokusgruppsamtalen, och att de genom samtalen fick möjlighet att diskutera det aktuella ämnet, blir en viktig roll för oss som specialpedagoger att skapa dessa forum för pedagogerna. Samtliga pedagoger menar att det behöver skapas fler tillfällen just till diskussion för att i sin tur kunna utveckla det pedagogiska arbetet, vilket i sig kan ses som en förebyggande åtgärd.

specialpedagogens roll på olika sätt är mycket intressant för vår kommande yrkesroll. Enligt Aspelin (2013) är å ena sidan specialpedagogens roll främst att ge stöd och handledning till övriga pedagoger, å andra sidan framkommer det i Lindqvist (2013) att flera yrkesroller i skolan anser att specialpedagogens främsta uppgift är att arbeta individinriktat mot elever i behov av stöd. Det är med andra ord inte en tydlig enighet om hur specialpedagogen främst ska arbeta. Viktigt blir därför att vi själva som utbildade specialpedagoger vet vad som är vår uppgift i varje situation, något som kräver kunskap och säkerhet i sin roll, men också

flexibilitet.

Referenser  

Aspelin, J. (2013). Relationell specialpedagogik - i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad Universitet

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3:e rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Berggren, S. (2015, 20 oktober). Lärare brister i kunskap om ADHD och autism. Lärarnas Tidning. Hämtad från http://www.lararnasnyheter.se 170303

Bråten, I. (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur

Chipumpu Havelius, A. (2016). Lågaffektivt bemötande. Lund: Studentlitteratur Corsaro, W.A. (1997). The sociology of childhood. USA: Pine Forge Press.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2014). Handbok i kvalitativ analys. (2:a uppl.). Stockholm: Liber.

Garner, P., Kauffman, J. & Elliot, J. (2013) The SAGE Handbook of Emotional and

Behavioral Difficulties. Dorchester: Henry Ling Limited at Dorset Press  

Graham, L. (2008). From ABCs to ADHD: the role of schooling in the construction of behavior disorder and production of disorderly objects, International Journal of Inclusive

Education. 12(1), 7-133  

Greene R W. & Ablon, Stuart J. (2012) Att bemöta explosiva barn. Stockholm: Cura bokförlag och utbildning AB.  

Haglund, N., Dahlgren, SO., Källén, K., Gustafsson, P. & Råstam, M. (2015) The

Observation Scale for Autism (OSA): A New Screening Method to Detect Autism Spectrum Disorder before Age Three Years. Lunds Universitet

Hejlskov-Elvén, B., Veje, H., & Beier, H., (2012). Utvecklingsrelaterade

funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet- Om annorlunda barn. Lund: Studentlitteratur.  

Hejlskov, B & Wiman, T. (2015). Barn som bråkar - att hantera känslostarka barn i vardagen. Stockholm: Natur Kultur Akademisk

Helmen Borge, A I., (1994). A longitudinal study of behaviour and psychosomatic problems in children. Oslo: National Institute of Public Health

Humphrey, N. (2008) Including pupils with autistic spectrum disorders in mainstream  

schools. Oxford: Blackwell Publishing. The authors Journal Compilation.

Hwang, B., &, Hughes, C. (2000). The Effects of Social Interactive Training on Early Social Communicative Skills of Children with Autism. Journal of Autism and Developmental Disorders, 30(4), 331-343.

Hylander, I. (2001). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. FOU-rapport, 1998:42 (reviderad 2001). Linköping: Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet  

Isaksson, J. (2014). ADHD and stress: Diurnal cortisol levels, early psychosocial adversity and perceived stress. Uppsala: Uppsala Universitet, institutionen för medicin.

Juul, J. & Jensen, H. (2002). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber. Kos, Richdale & Hay (2006). Children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder and their Teachers: A review of the literature. International Journal of Disability, Development and Education. Vol. 53(2), 147-160.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Linton, A-C. (2015). To include or not to include: Teachers’ social representations of

inclusion of students with Asperger syndrome. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap Linköpings Universitet  

Lindqvist, G. (2013). Who should do What to Whom? Occupational Groups ́ Views on Special Needs. Jönköping: Jönköpings University.

Nordahl, T., Sørlie, M.-A., Manger, T. & Tveit, A., (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar- Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.

Offentlighets och sekretesslag (SFS 2009:400)

Persson, B. (1998) Den motsägelsefulla specialpedagogiken. Specialpedagogiska rapporter nr 11. Göteborgs universitet: Institutionen för specialpedagogik.

Persson, B. (2008). Elevers olikheter: och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber Sandberg, A., Lillvist, A., Eriksson, L., Björck-Åkesson, E. & Granlund, M. (2010) Special Supports in Preschools in Sweden: Preschool staff´s definition of the construct. International Journal of Disability, Development and Education, 57(1), 43-57

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2013) Autismspektrumtillstånd Diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet, En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU

Skollagen (SFS 2010:800)

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014a). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket. [Hämtad från http://www.skolverket.se].

Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se].

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan: Lpfö 98 (reviderad 2010, 2016). Stockholm: Fritzes. Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar. Stockholm: Skolverket [Hämtad från http://www.skolverket.se 170309].

Socialstyrelsen (2002) ADHD hos barn och vuxna. Stockholm; Modin Tryck Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

SVT Nyheter, 29 september 2016, hämtad 161005 på

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/lararna-saknar-kompetens-om-autism-och-adhd Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Lund: Studentlitteratur

Thuvesson, C. (2007). Concentration Difficulties in the School Environment- with focus on children with AD/HD, Autism and Down´s Syndrome. Lunds Universitet

Trembath, D., Balandin, S., Togher, L. & Stancliffe, R.J. (2009). Peer-mediated teaching and augmentative and alternative communication for preschoool-aged children with autism. Journal of Intellectual & Developmental Disabilities, 34(2), 173-186.

Vakil, S., Welton, E., O ́Connor, B., &, Kline, L.S. (2008). Inclusion Means Everyone! The  

Role of the Early Childhood Educator when Including Young Children with Autism in the Classroom. Early Childhood Educ J , 36, 321–326. Published online: 24 October 2008. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: www.vr.se [2008, 2 oktober]

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm:

Vetenskapsrådet. Hämtad från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/  

Warreyn, P., Van der Paelt, S. &, Roeyers, H. (2014). Social-communicative abilities as treatment goals för preschool children with autism spectrum disorder: the importance of imitation, joint attention and play. Department of Experimental Clinical and Health

Psychology, Ghent University.  

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper, om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Wong, C., Kasari, C. (2012). Play and joint attention of children with autism in the preschool special education classroom. Journal of Autism and Developmental Disorders, 42, 2152– 2161.

Yang, C-H. &, Rusli, E. (2012). Teacher Training In Using Effective Strategies For

Preschoool Children With Disabilities In Inclusive Classrooms. Journal of College Teaching

& Learning- First Quarter, 9(1), 53-64.  

Bilaga 2- Blankett

Sandström, M. (2016) Utvärdering av fokusgruppsamtal. Västerås: Mälardalens högskola 161006

Bilagor    

Bilaga  1  

Vi studerar till specialpedagoger på Mälardalens högskola i Västerås och läser nu sista läsåret och gör därmed vår slutuppsats. Vi planerar att genomföra en studie som har som syfte att undersöka hur pedagoger i förskola och skolans tidigare år beskriver bemötandet av elever med beteendeproblematik samt AST (Autismspektrumtillståndet). Utöver det undersöker vi även vad pedagogerna önskar för specialpedagogiskt stöd i sin verksamhet.  

Vi önskar att få komma till er personalgrupp och genomföra ett fokussamtal med er där ni får möjlighet att diskutera dessa frågor och lyfta fram vad ni anser är viktigt i ämnet.  

Allt material som vi samlar in behandlas konfidentiellt och alla uppgifter om personer och förskolor/ förskolor kommer avidentifieras.  

Om du har frågor kring studien går det bra att kontakta oss på  

abarrogard@britishjunior.se  

frida.j.thulin@edu.varnamo.se    

Handledare:  

Margareta Sandström  

Mälardalens högskola, Västerås  

margareta.sandstrom@mdh.se    

Bilaga  2  

Utvärdering  av  fokusgruppssamtal                                                                       datum:    

1. Jag har fört fram mina synpunkter  

a. Nej, inte alls  

b. Nej, bara delvis  

c. Ja, i viss mån  

d. Ja, absolut  

2. Anledningen till att jag inte har fört fram mina synpunkter helt och hållet:  

a. En känsla av grupptryck  

b. Rädsla att såra/genera någon  

c. Mina synpunkter kom fram ändå  

d. Annan orsak  

Kommentarer:

………  

………  

………