Fortsatt forskning

Vi lever i en snabbhetens konsumtionskultur där en andra bil, hemtjänster och hushållsmaskiner ska kompensera för tidfattigdomen. Att fånga långsamheten är inte lika enkelt. Tid kan inte sparas. Den kan lätt bli värdelös och komma till ut-tryck i form av dödtid. Det är överhuvudtaget inte särskilt enkelt för en anställd att byta till sig mer tid, däremot erbjuds en rad tjänster – ofta subventionerade – för att underlätta ihoptjänandet av pengar. När den självupplevda tiden, tillsam-mans med ekonomiska resurser och sociala nätverk, fördelas så olika i vardagsli-vet beroende på livsform blir tiden en välfärdsfaktor och en viktig indikator på hur obalanserad den svenska välfärdsutvecklingen är. Forskning som kan förklara effekterna för medborgare med knappa levnadsförhållanden, vare sig det handlar om tid, pengar eller sociala nätverk, är en angelägenhet för att komma åt de pro-blem som nuvarande system skapar. Sanne (2002) söker fler faktorer än konsum-tion och ekonomisk tillväxt för att mäta välstånd. Han föreslår att tid som väl-färdsfaktor har bärkraft då arbetsvolymen bör kunna minskas till förmån för mer tid. Sambandet mellan materiellt välstånd och lycka är i rika länder mycket svagt.

Skulle då inte välfärd och ekonomi kunna gå skilda vägar? Mindre tillväxt och en ökad fri tid skulle kunna komma förbi några av de risker som är förknippade med exploatering av resurser och istället bryta ny mark för en uthållig utveckling. Det skulle innebära minskad arbetsvolym och dämpad konsumtion som leder till ökad fri tid (Sanne 2002).

Ur en sådan tanke är det möjligt att utveckla modeller där den självupplevda tidens negativa effekter skulle kunna synliggöras. En framkomlig väg för fortsatt forskning kan vara att lyfta fram två perspektiv. Det första är att utgå ifrån tidfat-tigas behov av mer tid till annat än arbete och tidrikas behov av bättre ekonomis-ka förutsättningar och social etablering. Detta sekonomis-ka ställas i förhållande till välfärds-statens åtgärder för att parera dels riskerna för utbrändhet och långtidssjukskriv-ning för dem som är inordnade i lönearbetsmodellen, dels riskerna och konse-kvenserna av utanförskap och ekonomiskt beroende för dem som inte har fotfäs-te på arbetsmarknaden. Frågan är hur medborgarnas behov svaras upp av väl-färdsstatens åtgärder i form av rehabilitering, aktivering, ekonomiskt bistånd, subventioner och andra tjänster. Medborgarnas handlingsstrategier i förhållande till arbetsmarknad och livsmiljö i olika livsformer har behandlats i Enokson (2005a) och skulle kunna ligga till grund för en sådan studie. I det arbetet fram-kommer stora skillnader i tidrika och tidfattiga livsformers externa behov vilket skulle kunna tyda på att stora enhetliga systemlösningar har utsorterande och po-lariserande effekter i fördelningen av tid och pengar. En inledande fråga skulle kunna vara om välfärdsstatens handlingsstrategier och åtgärder svarar upp mot människors behov i praktiken eller om åtgärderna i själva verket har blivit kont-raproduktiva?

En annan möjlighet är att se tid som välfärdsfaktor ur ett mer policyinriktat perspektiv där Sveriges hantering av frågan kan jämföras med andra europeiska länder, dels hur forskningen har utvecklats, dels hur ämnet har behandlats i ut-redningar, policystrategier och politiska beslut rörande t.ex. arbetstid och andra välfärdsfrågor som ligger till grund för hur tid som välfärdsfaktor har behandlats.

Delstudierna som presenterats i rapporten och i denna kappa har riktat uppmärk-samhet mot hushållens fördelning av tid och pengar i vardagslivet. Det har fram-trätt skillnader för olika livsformer där de sociala rollernas förankring i lönearbe-tet har visat på tendenser som inte bara skapar risker och knappa marginaler för tidfattiga, utan även för tidrika i ett utanförskap med knappa ekonomiska resurser och begränsat socialt erkännande. Förhållanden som till stor del begränsas och möjliggörs av politiska beslut. Det vore därför intressant att titta närmare på vilka frågor kring tid, pengar och sociala nätverk som förs upp på agendan ur ett mak-roperspektiv där de politikområden som ansvarar för individens offentliga välfärd kan jämföras med de mönster som framkommer i avhandlingen ur ett hushålls-perspektiv. Ser vi överhuvudtaget tid som en välfärdsfaktor eller är den inriktad mot mer traditionella frågor som sysselsättning och offentliga tjänster? Vilka lik-heter och skillnader går det att urskilja i olika europeiska välfärdssystem?

Summary

This licentiate thesis is based on the empirical results published in Tid, pengar och sociala nätverk (Enokson 2005a). That study focuses on the division of time and economic resources in a Swedish community. The purpose is to explore the living conditions of two groups in society: those who are established in the labour force that experience great demands on their efficiency and educational level and those who are unwanted and who do not have a natural place in the labour market. The study increases knowledge about those who live in time-rich and time-poor con-ditions and examines in which way these contrasts are the breeding ground for new patterns of inequality.

An unbalanced division of time and resources for the households does not only exist in work situations but also in everyday life in the home and in leisure time. The time-rich can experience having small margins partly due to a lack of social networks and social recognition, while the time-poor experience it due to multiple and unwieldy social roles in and outside labour market. This then can create a risk for ill-health and marginalisation. Society has tried to cope with these two different problems in completely different ways lacking a uniform strategy, although both of the problems are related to income, the one through salaried work and the other through income support.

The results do not only exhibit the polarizing tendencies in terms of time and finance. There are also similar differences concerning the social roles. Time-rich people have a hard time finding an alternative social network outside the labour market. Another result is that many life-cycle changes that require both a lot of time and a lot of money occur at the same time in a person’s life. These adjust-ments can impact negatively on health issues during that period of time. One im-portant conclusion is that the reasons for ill-health are not solely related to the labour market. This study indicates that a difficult social situation in general can be the dominant cause of ill-health and being off sick. In other words: it is not certain that we can treat ill-health with work projects and rehabilitation without taking the individual’s whole life-situation into consideration. The imbalance be-tween time and money in everyday life also implies a threat to gender equality.

Social roles for women are spread throughout a wider field of responsibility while the work field is the dominant sphere for men. Although a variation of roles in everyday life can be rewarding, a certain limit or level can be desirable. Multiple social roles in ordinary work, domestic work as well as other obligations in their leisure time further increases the imbalance between time and money for women.

The underlying purpose in Tiden i senmodernt vardagsliv is to compare two com-peting role theories, the role strain theory and the role expansion theory, and ex-amine their value of explanation in theory of science. The question is if multiple roles are a resource or a burden to the individual in everyday life. To avoid ill-health, a condition is that we can handle various social roles without the

appear-ance of role conflict, conflicts that increases the risk for role strain and stress. Re-searches representing the role strain model suggests that role conflicts and stress occurs in the interface between strong commitments in working life, family life and in the leisure time. Narrow limits and restricted freedom of action in these roles can jeopardize the psychological well-being.

Role expansion theorists, on the other hand, suggests that multiple roles are a resource and that engagement in both work and family life is a prerequisite for individuals well-being. Interactions develops social identities and give a sense of belonging and personal growth. In that way multiple social roles prevents stress and ill-health and acts as a cushion when an unsuccessful role can be compen-sated with another.

The results shows that both theories contribute to understand the way multi-ple demands inhibit or develop the individuals social life, but separately they have limited value of explanation. Long time active stress cooping in too many roles without time to recover indicates a risk for ill-health, as well as passive stress cooping in few social roles. Such a wide platform of interpretation in role theory issues pose a possible risk in the sense that theoretical options can suit before-hand given goals.

The main purpose of this study is to explore if multiple social roles is a re-source or a burden to time-rich and time-poor forms of life. An unbalanced divi-sion of time and economic resources for households in a Swedish community (Enokson 2005a) shows that time-rich ways of life experiences having small mar-gins, partly due to lack of social networks and social recognition. Time-poor, on the other hand, experience it due to multiple and unwieldy social roles in and out-side labour market.

The results do not only exhibit the polarizing tendencies in terms of time and finance. There are also similar differences concerning the social roles. Time-rich forms of life have a hard time finding alternative social networks outside the la-bour market. By using the role strain theory and the role expansion theory on the time-rich and time-poor living conditions, the analyze shows that the scientific value of each theory depends on what form of life is investigated. The time-poor are living with a relatively high pace of life, with active stress cooping in flexible living conditions. The lack of time also have consequences in their social relations in a sense that conflicts and restricted patterns of behaviour not only appears in the working conditions, but also in the household and in the leisure time. In or-der to compensate, arrangements to engage the whole family in their work are be-ing made as well as the consumbe-ing of household services and technical means to ease up the time-poor conditions. These results confirm the role strain theory.

At the same time, people living under time-poor conditions expresses frustra-tion due to the lack of social roles and social recognifrustra-tion. In this case, improved living conditions does not demand a restriction of social roles, rather an expan-sion to enhance the quality of life. A change not so easy to accomplish when

time-rich forms of life have a hard time finding alternative social networks out-side the labour market.

To conclude; due to the fact that a variation of roles in everyday life can be rewarding, a certain limit or level can be desirable in finding the balance of every-day life. None of the theoretical models shows us just that. I therefore suggest a theoretical development towards a holistic role context model that emphasize a diverse image of life at work, at home and in the leisure time. In that way we would be able to deepen the knowledge of the polarizing tendencies in time-rich and time-poor living conditions and discuss time and a balanced time budget as a question of welfare and well being, beyond traditional measures as economic growth and consumption.

Referenser

Allvin, M: Aronsson, G: Hagström, T: Johansson, G: Lundberg, U & Skärstrand, E (1998) Gräns-löst arbete eller arbetets nya gränser, Arbetsliv och hälsa, delstudie 1, Stockholm: Arbetslivsinstitu-tet.

Alvesson, M (2003) Postmodernism och samhällsforskning, Stockholm: Liber.

Andersen, H & Kaspersen, L.B (1999) Klassisk och modern samhällsteori, Lund: Studentlitteratur.

Anderson, P (1999) Postmodernitetens ursprung, Göteborg: Daidalos.

Andrews, A & Bailyn, L (1993) Segmentation and cynergy: Two models of linking work and fam-ily, in Hood, J.C (ed), Men, work and famfam-ily, Newbury Park, CA: Sage.

Aronsson, G: Gustafsson, K & Dallner, M (2000) Anställningsformer, arbetsmiljö och hälsa i ett centrum-periferiperspektiv, Arbetslivsinstitutet, Nr.2000:9.

Ashforth, B.E (2001) Role transitions in organizational life, an identity-based perspective, New Jersey: Law-rence Erlbaum Associates.

Barnett, R.C & Baruch, G.K (1985) ‘Women’s involvement in multiple roles and psychological distress, Journal of personality and social psychology, Vol.49, pp.135-145.

Barnett, R.C & Hyde, J.S (2001) ‘Women, men, work and family: An expansionist theory’, The American psychologist, Vol.56, pp.781-796.

Bartilsson, S: Gillberg, G: Hermansson, H-E & Olofsson, P (2000) Arbete i egen regi, från arbets-marknadsprojekt till social ekonomi, Göteborg: Daidalos.

Baruch, G.K & Barnett, R.C (1986) ‘Role quality, multiple role involvement and psychological well-being in midlife women’, Journal of personality and social psychology, Vol.51, pp.578-585.

Bastin, M (2003) ’Sjuk av jobbet’, Välfärd Nr 2:03, s.4-6.

Bauman, Z (1999) Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen, Göteborg: Daidalos.

Baxter, J (1992) Power attitudes and time: ‘The domestic division of labour’, Journal of comparative family studies, Vol.23, No.2, pp.165-182.

Belle, D. (1982) Lives in stress: Women and depression, Beverly hills, CA: Sage.

Berg Eriksen, T (2000) Tidens historia, Lund: Atlantis.

Bolger, N: DeLongis, A: Kessler, R.C & Wethington, E (1989) ‘The contagion of stress across multiple roles’, Journal of marriage and family, Vol.51, pp.175-183.

Choenarom, C: Williams, R.A & Hagerty, B.M (2005) ‘The role of sense of belonging and social support on stress and depression in individuals with depression’, Archives of psychiatric nursing, Vol.19, No.1, pp.18-29.

Cooley, C.H (1981) Samhället och individen, Göteborg: Korpen.

Coverman, S. (1989) ‘Role overload, role conflict and stress: addressing consequences of multiple role demands’, Social forces, Vol.67:4, pp.965-982.

Csíkszentmíhalyi, M (1990) Att uppleva ”flow”, i Om kreativitet och flow, Maj Ödman (red.), Stock-holm: Brombergs.

Csíkszentmíhalyi, M (1992) Flow, den optimala upplevelsens psykologi, Stockholm: Natur och Kultur.

De Jonge, J. Bosma, H. Peter, R. & Siegrist, J. (2000) ‘Job strain, effort-reward imbalance and em-ployee well-being: a large-scale cross sectional study’, Social science and medicine, Vol.50, pp.1317-27.

Donahue, E.M: Robins, R.W: Roberts, B.W & John, O.P (1993) ‘The divided self: Concurrent and longitudinal effects of psychological adjustments and social roles in self-concept differen-tiation’, Journal of personality and social psychology, Vol.64, pp.834-846.

Ebaugh, H.R.F (1988) Becoming an ex: The processes of role exit, Chicago: University of Chicago press.

Englund, A (1999) Stress, tunga lyft och dåliga arbetsställningar: Jobbet ger var fjärde besvär, Pressmedde-lande, Arbetsmiljöverket 19990712.

Englund, P (1991) Om tidens historia i förflutenhetens landskap, Lund: Atlantis.

Enokson, U & Salonen, T (2004) ’Senmoderna samhällsproblem – fördelningen av tid och peng-ar’, Framtider, Institutionen för framtidsstudier, Nr 4, s.27-30.

Enokson, U (2005a) Tid, pengar och sociala nätverk, Rapportserie i socialt arbete No 2:2005, Växjö universitet: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.

Enokson, U (2005b) Lokalsamhällets obalanser i fördelningen av tid och pengar, i Att utmana stres-sen, Jönsson B & Löfgren, O (red), Lund: Studentlitteratur.

Ensel, W & Lin, N (1996) ‘Distal stressors and the life stress process’, Journal of community psychol-ogy, Vol.24, No.1, pp.66-82.

Esping-Andersen, G (1990) The three worlds of welfare capitalism, Cambridge: Polity press.

Fotinatos-Ventouratos, R & Cooper, C (2005) ‘The role of gender and social class in work stress’, Journal of managerial psychology, Vol.20, No.1, pp.14-23.

Furåker, B (red) (1991) Arbetets villkor, Lund: Studentlitteratur.

Furåker, B (1996) Vara eller icke vara, om arbetskraftens varukaraktär i välfärdskapitalismen, i Egensinne och mångfald, Gunnar Andersson (red), Lund: Arkiv förlag.

Gallie, D & Paugnam, S (eds) (2002) Welfare regimes and the experience of unemployment in Europe, Ox-ford: Oxford University Press.

Giddens, A (1997) Modernitet och självidentitet, självet och samhället i den senmoderna epoken, Göteborg:

Daidalos.

Gillberg, G & Stenberg, J (2002) Livsformsanalys och lokalt utvecklingsarbete, Göteborg: Institutionen för Arbetsvetenskap.

Glass, J.L & Estes S.B (1997) The family responsive workplace, in Hagen, J & Cook, K.S (eds), Annual review of sociology, Paulo Alto, CA: Annual reviews.

Goffman, E (1991) Jaget och maskerna, en studie i vardagslivets dramatik, Simrishamn: Rabén & Sjögren (1959).

Goode, W.J (1960) ‘A theory of role strain’, American sociological review, Vol.25, pp.486-496.

Gore, S & Mangione, T.W (1983) ‘Social roles, sex roles and psychological distress: Additive and interactive models of sex differences’, Journal of health and social behaviour, Vol.24, pp.300-312.

Gorz, A. (2001) Arbete mellan misär och utopi, Göteborg: Daidalos.

Goul Andersen, J (2001) Coping with long term unemployment. Economic security, labour market integration and well-being, CCWS, Centre for comparative welfare state studies: Aalborg university.

Gove, W.R (1979) ‘Sex, marital status and psychiatric treatment: A research note’, Social forces, Vol.58, pp.89-93.

Griffin, J.M: Fuhrer, R: Stansfeld, S.A & Marmot, M (2002) ‘The importance of low control at work and home on depression and anxiety: do these effects vary by gender and social class?

Social science and medicine, Vol 54, pp.783-798.

Gustafsson, R & Lundberg, I (red) (2004) Arbetsliv och hälsa 2004, Stockholm: Arbetslivsinstitutet

& Liber förlag.

Hage, J & Powers, C.H (1993) Post industrial lives, roles and relationships in the 21^st century, Newbury Park, CA: Sage.

Hall, D.T & Lawrence, B.S (eds), Handbook of career theory, Cambridge: Cambridge university press.

Hallsten, L: Bellaagh, K & Gustafsson, K (2002) Utbränning i Sverige – en populationsstudie, Arbete och hälsa, Stockolm: Arbetslivsinstitutet.

Hallsten, L & Isaksson, K (2000) Arbetslöshet, osäker anställning och psykisk ohälsa, i Arbetsliv och hälsa 2000, Staffan Marklund (red), Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Halvorsen, K & Johannessen, A (2001) Social participation in the Nordic countries: Inclusion through paid work or exclusion through welfare state arrangements? Oslo University Collage: Faculty of economics, Public administrations and social work.

Henson, K.D (1996) Just a temp, Philadelphia: Temple university press.

Hochchild, A.R (1997) The time bind: When work becomes home and home becomes work, New York: Met-ropolitan.

Home, A.M (1997) ‘Learning the hard way: Role strain, stress, role demands and support in mul-tiple-role women students’, Journal of social work education, Vol.33, pp.335-347.

Hägerstrand, T (1991) Om tidens vidd och tingens ordning, Stockholm: Statens råd för byggnadsforsk-ning.

Höjrup, T (1983) Det glemte folk – livsformer og centraldirigering, Köpenhamn: SBI.

Jacobsen, L & Karlsson, J.C (1993) Arbete och kärlek – en utveckling av livsformsanalys, Lund: Student-litteratur.

Jans, A-C (2003) ’Regler och konjunkturer styr’, Välfärd Nr 1:03, s.20-21.

Jeding, K: Hägg, G.M: Marklund, S: Nygren, Å: Theorell, T & Vingård, E (1999) Ett friskt arbetsliv:

Fysiska och psykosociala orsakssamband samt möjligheter till prevention och tidig rehabilitering, Arbete och hälsa, Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Jesús Bravo, M. Peiró, JM. Rodrigues, I. & Whitely, WT (2003) ‘Social antecedents of the role stress and career-enhancing strategies of newcomers to organisations’, Work & Stress, Vol.17, No.3, pp.195-217.

Kandel, D.B: Davies, M & Raveis, V.H (1985) ‘The stressfulness of daily social roles for women:

Marital, occupational and household roles’, Journal of health and social behaviour, Vol.26, pp.64-78.

Karasek, R.A. (1979) ‘Job demands, job decision latitude, and mental strain: implications for job redesign’, Administrative science quarterly, Vol.24, pp.285-309.

Karasek, R.A. & Theorell, T. (1990) Healthy work: Stress, productivity, and the reconstruction of the working life, New York: Basic books.

Kessler, R.C & McRea, J.A (1982) ’The effects of wives employment on the mental health of mar-ried men and women’, American sociological review, Vol.47, pp.216-227.

Koeske, G.F & Koeske, R.D (1993) ‘A preliminary test of a stress-strain-outcome model for reconceptualizing the burnout phenomenon’, Journal of social service research, Vol.17, pp.107-135.

Krantz, G. Berntsson, L. & Lundberg, U (2005) ‘Total workload, work stress and perceived symp-toms in Swedish male and female white-collar employees’, European journal of public health, Vol.15, No.2, pp.209-214.

Larsson, T: Marklund, S & Westerholm, P (2005) Den galopperande sjukfrånvaron, sken, fenomen och väsen, RARs forskningsrapport nr.1, Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Lindwall, U & Skogman Thoursie, P (2000) Sjukskrivning och förtidspensionering under de se-naste decennierna, i Arbetsliv och hälsa 2000, Staffan Marklund (red), Arbetslivsinstitutet.

Lister, R (1998) ‘Citizenship on the margins: Citizenship, social work and social action’, European journal of social work, Vol. 1, No. 1, pp.5-18.

Lundberg, U (2005) ‘Stress hormones in health and illness: The roles of work and gender’, Psycho-neuroendocrinology, Vol.30, pp.1017-1021.

Lundmark, L (1993) Tiden är bara ett ord, om klockornas makt och hur man bryter den, Stockholm:

Lundmark, L (1993) Tiden är bara ett ord, om klockornas makt och hur man bryter den, Stockholm: