Fortsatt forskning

Denna intervention har genomförts även i en annan studie (Sundell, 2019) och en jämförelse skulle kunna ge resultaten ytterligare tyngd om de påvisat samma tendenser. Även att göra om interventionen och studien i större skala skulle skapa förutsättningar för att randomisera och generalisera data.

En hypotes kring varför framgångarna för den deklarativa kunskapen (träningen av talkombinationerna) uteblev i denna undersökning, är att träningen kräver mer tid än den som fanns till förfogande. Eftersom tidigare undersökningar pekar mot att automatiseringsprocessen av talkombinationerna är mycket tidskrävande (Bryant et al., 2008; Hudson & Miller, 2006) skulle det vara intressant att genomföra den utarbetade modellen på samma sätt under en längre tidsperiod för att kunna utvärdera den ytterligare.

Eftersom träningen av konceptuell kunskap gav positiv effekt skulle en likvärdig insats kunna genomföras vid en annan tidpunkt – förslagsvis som RTI-steg 2 efter höstterminens bedömning i åk1, eller redan i förskoleklassen som RTI-steg 1 – för att undersöka vilka effekter den då kan ha på elevernas fortsatta matematikutveckling.

Fortsatt forskning om effektiva insatser att använda på olika nivåer (individ, grupp och organisation) för elever med långsam utveckling av aritmetiska förmågor skulle kunna ge tydligare vägledning som undervisande lärare och speciallärare kan ta hjälp av vid planering och genomförande av insatser. Sådan kunskap är viktig i arbetet med att skapa rätt stöd i rätt tid för dessa elever.

27

Referenser

Allwood, C. M., & Eriksson, M. G. (2017) Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och

andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.

Almqvist, A., Malmqvist, J., Nilholm, C. (2015). Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av

kunskapsmål för elever i svårigheter? – en syntes av meta-analyser. I Vetenskapsrådet (2015).

Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25be5/1555424869045/Tre- forskningsoeversikter-specialpedagogik-inkludering_VR_2015.pdf

Archer, A., Hughes, C. (2011). Explicit Instructions – Effective and Efficient Teaching. NY: Guildford Publications.

Bentley, P-O., Bentley, C., (2016). Milstoplar och fallgropar i matematikinlärningen. Stockholm: Liber.

Berch, D. (2005). Making Sense of Number Sense: Implications för Children With Matematical Disabilities. Journal of Learning Disabilities 38(4), 333-339.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi. Bryant, D. P., Bryant, B. R., Gersten, R., Scammacca, N., Chavez, M. M. (2008). Mathematics Intervention for First- and Second-Grade Students With Mathematics

Difficulties. The effects of Tier 2 Intervention Delivered as Booster Lessons. Remedial and

Special Education 29 (1), 20-32.

Clarke, B., Doabler, C., Cary Strand, M., Kosty, D., Baker, S., Fien, H. & Smolkowski, K. (2014). Preliminary Evaluation of a Tier 2 Mathematics Intervention for First-Grade Students: Using a Theory of Change to Guide Formative Evaluation Activities. School Psychology

Rewiev 43 (2), 160-177.

Elbro, C., Poulsen, M. & Erlandsson, A. (2016). Utvärdera din undervisning: Värdera och

förstå statistik och evidens. Stockholm: Natur och Kultur.

Engström, A. (2017). Elever med mycket låga prestationer i matematik. En pilotstudie av

ämnesprovet i årskurs 3. Forskningsrapport 2017:22, Karlstad: Fakulteten för hälsa, natur-

och teknikvetenskap.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1092799/FULLTEXT02.pdf

Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Karlstad: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Specialpedagogik, Karlstads universitet.

http://kau.diva-portal.org/smash/record,jsf?pid=diva2%3A845486&dswid=-9319

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2007).

28

Emanuelsson, I. (2003). En skola för alla. Om specialpedagogik. I Staffan Selander (red.)

Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning, s.291-

303. Forskning i fokus nr. 12. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2014). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A., och Thornberg, R. (red.), Handbok i kvalitativ analys (s.16–43). Stockholm: Liber.

Fuchs, L. S., & Fuchs, D. (2001). Principles for the prevention and intervention of mathematics difficulties. Learning Disabilities Research and practice 16, 85-95. Geary, D. (2015). Preschool children´s quantitative knowledge and long-term risk for

funcional innumeracy. I Chinn, S. The Routledge International Handbook of Dyscalculia and

Mathematical Learning Difficulties (s. 235-242). NY: Routeledge.

Gersten, R., Beckmann, S., Clarke, B., Foegen, A., Marsh, L., Star, J. R. & Witzel,

B. (2009). Assisting Students Struggling with Mathematics: Response to Intervention (RTI)

for Elementary and Middle Schools. Washington, DC: National Center for Education

Evaluation and Regional Assistance, Institute of Education Sciences, U.S. Department of Education.

Grosche, M. & Volpe, R. J. (2013). Response to intervention (RTI) as a model to facilitate inclusion for students with learning and behavior problems. European Journal of Special

Needs Education 28 (3), 254-269. http://doi.org/10.1080/08856257.2913.768452 Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Skolverket.

Henry, V. & Brown, R. (2008). First-Grade Basic Facts: An Investigation Into Teaching and Learning of an Accelerated, High-Demand Memorization Standard. Jounal of Research in

Mathematics Education 39 (2), 153-183.

Hudson, P., & Miller, S, P. (2006). Designing and Implementing Mathematics Instruction for

Students with Diverse Learning Needs. Boston: Pearson.

Hughes, C. A., Morris, J. R., Therrien, W. J., Benson, S. K. (2017). Explicit Instruction Historical and Contemporary Contexts. Learning Disabilities Research & practice 32 (3), 140-148. DOI: 10.1111/ldrp.12142

Jordan, N., Glutting, J., Ramineni, C. (2009) The importance of number sense to mathematics achievement in first and third grades. Learning and Individual Differences 20, 82-88.

Kjellberg, A och Sörqvist, P. (2015). Experimentell metodik för beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.

Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen -grundläggande metodik och typiska

problem. Lund: Studentlitteratur.

Löwing, M. (2016). Diamant – diagnosmaterial i matematik. Ett kartläggningsmaterial

baserat på didaktisk ämnesanalys. Göteborg: Göteborgs universitet

29

Löwing, M. (2008). Grundläggande aritmetik. Matematik för lärare. Lund: Studentlitteratur. McIntosh. A. (2009). Förstå och använda tal – en handbok. Nationellt centrum för

matematikutbildning. Göteborg: Göteborgs universitet.

National Centre on Intensive Intervention. (2016). Principles for designing intervention in

mathematics. Washington, DC: Office of Special Education, U.S. Department of Education.

National Mathematics Advisory Panel. (2008). Foundations for success: The final report of

the National Mathematics Advisory Panel. Washington, DC: U.S. Department of Education.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet - en vägledning för lärarstudenter. Lund: Stundentlitteratur.

Nilholm, C. (2019). Proaktiv modell sätter fokus på förebyggande arbete.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/proaktiv- modell-satter-fokus-pa-forebyggande-arbete

Nilholm, C., Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av

forskningen? Forsknings- och utvecklingsrapport utgiven av Specialpedagogiska

skolmyndigheten. https://webbutiken.spsm.se/inkluderande-undervisning/

Proposition 2017/18:195. Läsa, skriva. Räkna - en garanti för tidiga stödinsatser.

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/lasa-skriva-rakna---en- garanti-for-tidiga_H503195

Ramaa, S. (2015). I S. Chinn (red.), The Routledge International handbook of Dyscalculia

and mathematical learning difficulties (s. 146-165). NY: Routledge.

RTI Action Network (2019-01-05). www.rtinetwork.org

Rolfhus, E., Gersten, R., Clarke, B., Decker, L., Wilkins, C. & Dimino, J. (2012). An

evaluation of Number Rockets: A Tier 2 intervention for grade 1 students at risk for difficulties in mathematics. (NCEE 2012-4007). Washington, DC: National Center for

Education Evaluation and Regional Assistance, Institute of education Science, U.S. Department of Education.

Skolinspektionen (2010:1284). Framgång i undervisningen –En sammanställning av

forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om-oss/sammanfattning- forskningsoversikten.pdf

Skollag (2010:800) www.skolverket.se

SFS. (2011:186). Examensförordning Speciallärare. www.riksdagen.se SFS. (2011:185). 9 kap. 22b §. www.riksdagen.se

30

Skolverket (2013). Diamant – diagnosmaterial i matematik årskurs 1-9.

https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa8511/1516017575021/0_Inledn ing.pdf

Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016). Pisa 2015 – 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och

matematik. Rapport 450. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018). Nationellt bedömningsstöd i taluppfattning, matematik årskurs 1-3.

https://bp.skolverket.se/delegate/download/test/informationmaterial?testGuid=4139C1AA733 544018FCC08EFBB1CCD86

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011.

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Skolverket (2019a). Stödmaterial för genomförande av garantin: Läsa, skriva, räkna - en

garanti för tidiga stödinsatser: Grundinformation och stöd.

https://www.skolverket.se/download/18.2a23c2b1698641e36959d/1555012757202/1_3%20R %C3%A4tt%20st%C3%B6d%20i%20r%C3%A4tt%20tid.pdf

Skolverket (2019b). Stödmaterial för genomförande av garantin: Rätt stöd i rätt tid.

https://www.skolverket.se/download/18.2a23c2b1698641e36959d/1555012757202/1_3%20R %C3%A4tt%20st%C3%B6d%20i%20r%C3%A4tt%20tid.pdf

Sterner, G. (2015). Tal, resonemang och representationer – en interventionsstudie i

matematik i förskoleklass. Göteborg: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik,

Göteborgs universitet.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/39038/1/gupea_2077_39038_1.pdf

Sundell, J. (2019). Effekten av ett interventionsprogram med syfte att stärka taluppfattningen

hos elever i år 1 – elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter får stöd genom modellen Response to ontervention nivå 2. Linköping: Linköpings universitet.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen. Pedagogisk forskning i Sverige, 6, 270-292.

31