Det skulle vara intressant att följa upp åtgärdsprogrammen och undersöka hur det faktiska stödet ser ut i verkligheten genom intervjuer och observationer. Dessutom skulle vi vilja undersöka utvärderingen för att se om eleven har utvecklat sina kunskaper genom det särskilda stödet.
Det skulle också vara intressant att undersöka hur förståelsen, det vill säga konceptuella kunskaper i matematik, kan mätas och bedömas.
36
Metoddiskussion
Vid första uppdelningen av de 55 åtgärdsprogram i matematikinnehåll respektive utan
matematikinnehåll blev utfallet 27 stycken. En diskussion fördes om antalet var tillräckligt för vår undersökning. En första analys gav att de 27 åtgärdsprogrammen innehöll räckte som underlag för vår studie.
Som metod valdes summativ innehållsanalys. Fördelen med metoden är insikten om hur orden egentligen används där forskaren behöver vara uppmärksam på ordens användning i en vidare mening. Ett sätt att visa på denna trovärdighet är att vara konsekvent i tolkningen av text samt transparent i hur resultatet framkommit. Detta har vi försökt att eftersträva. För vissa ord som signalerar perspektiv och procedur samt konceptuell kunskap har vi funnit stöd i forskningen. Dock blev ibland en tolkning av hela sammanhanget nödvändig för att kunna analysera perspektivet eller det matematiska innehållet. Denna tolkning av sammanhanget kan skapa en osäkerhet i resultatet.
En svårighet har varit att hitta balans mellan kvantitativ och kvalitativ analys som den
summativa innehållsanalysen innebär. Det matematiska innehållet passade för att kvantifieras. Däremot var det svårt att kvantifiera perspektiven då flera perspektiv ingick i samma
åtgärdsprogram samt att det var svårt att särskilja de olika perspektiven. Här hade det varit mer lägligt att analysera några få åtgärdsprogram som följts upp av intervjuer med författare av dessa. Då hade vi fått ett annat djup i analysen och fått rösterna bakom
åtgärdsprogrammen. Även nivåerna var svåra att kvantifiera då det i resultatet blev stort fokus mot individnivån där det matematiska innehållet i form av kunskapskrav låg. Vi skulle kunnat lyfta ut det matematiska innehållet från individnivån då det kan misstolkas som att många insatser på individnivå indikerar att eleverna är bärare av problemet. Dock valde vi att problematisera detta resultat i diskussionen.
Då det i flera åtgärdsprogram fanns mål och insatser som dels var vaga i sin formulering och dels var inskrivna under fel rubrik, valde vi att inte särskilja dem. Det skulle krävt mycket tid och tolkning att försöka dela upp mål och insatser. Att inte särskilja dem har i vissa avseenden dock gjort analyserandet svårare. Vid en annan studie skulle kanske ett annat val kunna göras. En del av studiens åtgärdsprogram har varit kortfattade i sin formulering och därmed svåra att analysera. För att förstå insatserna i de studerade åtgärdsprogrammen bättre hade vi behövt läsa den pedagogiska kartläggningen men denna ingick inte i vårt datamaterial.
Diskussioner fördes kring det etiska i åtgärdsprogrammen där namngivna diagnoser stod utsatta i meningar. Dessa togs bort i citaten för att inte kunna baklängesidentifiera elever. Då vi inte skulle undersöka vilka diagnoser som åtgärdsprogrammen innehöll utan om diagnoser nämndes i texten som ett perspektiv på specialpedagogik, togs detta beslut.
Intressant hade varit att jämföra åtgärdsprogrammen med elevers resultat i
Nationella proven för att se om dessa hade någon överensstämmelse med innehållet i åtgärdsprogrammen. Det hade också varit intressant att välja blandade årskurser för att
37
eventuellt upptäcka hur det matematiska innehållet utvecklas genom åren samt se skillnader i insatser mellan yngre och äldre elever.
38
Referenslista
Andréasson I. och Asplund Carlsson M., (2009). Elevdokumenation - om textpraktiker i
skolans värld. Stockholm:Liber AB
Andreasson, I., & Carlsson, M. A. (2013). Individual Educational Plans in Swedish Schools -- Forming Identity and Governing Functions in Pupils' Documentation. International
Journal Of Special Education, 28(3), 58-67.
Asp-Onsjö, L., (2011), Dokumentation, styrning och kontroll i den svenska skolan, Educare,
vetenskapliga skrifter, 2011:2
Boréus, K. och Bergström, G., (2005), Innehållsanalys, Bergström och Boreus, (red), Textens
mening och makt, Lund, Studentlitteratur AB.
Baroody, A. J., Feil, Y., och Johnson, A. R. (2007). An Alternative Reconceptualization of Procedural and Conceptual Knowledge. Journal for Research in Mathematics Education, (2). 115.
Cervin, E. (2015, 15 feb.). Extra anpassningar-, va då, då? Specialpedagogik tillgänglig: http://specialpedagogik.se/extra-anpassningar-va-da-da/
Connor J. D. (2013) Who ”owns” dis/ability? The cultural work of critical special educators as insider-otsiders, Theory & Research in Social Education 41:494-513.
Doi:10.1080/00933104.2013.838741.
Fritz-Stratmann, A., Ehlert, A., Klusener, G., (2014), Learning support pedagogy for children who struggle to develop the concepts underlying the operations of addition and subtraction of numbers: The 'Calculia' programme. South African Journal of Childhood Education.
4(3):136-158, Johannesburg: University of Johannesburg: Centre for Education Practice
Research.
Frostad, P.(2005). Grunnleggende ferdigheter i matematikk. Sigmundsson och Haga (red.):
39
Hsieh, H. och Shannon, S. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288.
Hunt, J. H., och Little, M. E. (2014). Intensifying Interventions for Students by Identifying and Remediating Conceptual Understandings in Mathematics. Teaching Exceptional
Children, 46(6), 187-196. doi:10.1177/0040059914534617.
Isaksson, J., Lindqvist, R., och Bergström, E. (2007). School problems or individual shortcomings? A study of individual educational plans in Sweden. European Journal Of
Special Needs Education, 22(1), 75-91. doi:10.1080/08856250601082323.
Lundberg, I. och Sterner, G. (2009). Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter
att förstå och använda tal. Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborgs
Universitet.
Nilholm, C., (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund, Studentlitteratur AB Lunde, O (2010), När siffrorna skapar kaos, Stockholm, Liber AB.
Pettersson, A. (Red) (2010). Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i
matematik, Matematikdidaktiska texter, del 4. Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet..
Rittle-Johnson, B., Schneider, M., och Star, J. (2015). Not a One-Way Street: Bidirectional Relations Between Procedural and Conceptual Knowledge of Mathematics. Educational
Psychology Review, 27(4), 587-597. doi:10.1007/s10648-015-9302-x.
Samuelsson, J. och Hallström, J. (2016), Matematiksvårigheter i åtgärdsprogram - skolornas intentioner med elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogik - i, om, för och med
praktiken. Eriksson Gustavsson, A-L., (red)., Stockholm, Liber AB.
SFS 1994. Grundskoleförordningen, Stockholm. Utbildningsdepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då? En multimetodstudie av eleven
40
lärarutbildning, Matematik, teknik och naturvetenskap, Umeå universitet. Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2012), Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för
grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Skolverkets allmänna råd.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket, (2014a) Allmänna råd för arbete med extra
anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm, Fritzes.
Skolverket, (2014b) Stödinsatser i utbildningen- om ledning och stimulans,
extra anpassningar och särskilt stöd, Stockholm, Fritzes.
Skolverket (2017), PM - Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2016/17 Dokumentdatum: 2017-04-27 Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dnr: 2016:1320.
SOU 1974:53, Skolans Arbetsmiljö, Betänkande avgivet av utredningen om skolans
inre arbete - SIA, Göteborgs Offset tryckeri AB, Stockholm.
Thomas, G. (2013). A review of thinking and research about inclusive education policy, with suggestions for a new kind of inclusive thinking. British Educational Research Journal,
39(3), 473-490.
Westlund, I. (2015), Hermeneutik, Fejes, A. och Thornberg, R. (red), Handbok i kvalitativ
analys, Stockholm, Liber AB.
Widén, P. (2015), Kvalitativ textanalys, Fejes, A. och Thornberg, R.(red), Handbok i
kvalitativ analys, Stockholm, Liber AB.
VR (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
41 Bilaga 1
Kodschema
Det särskilda stödet i matematik i åtgärdsprogram. Vad? Vad?
ÅP Nr.
Procedur Konceptuell Nivå Hur
ÅP Nr.
42 Bilaga 2
2017-02-13 Till …, rektor Hej!
Vi är två lärare, Jenny Barne Ljung & Siw Åström Andersson, som går sista terminen på speciallärarprogrammet inriktning matematik vid Stockholms universitet, specialpedagogiska institutionen.
Denna termin skriver vi vår avslutande uppsats på avancerad nivå.
Vår inriktning handlar om åtgärdsprogrammens innehåll. Vi vill titta på om pedagogers synsätt på specialpedagogik speglas i åtgärderna, det vill säga var problemet förläggs, hos eleven, läraren och/eller skolan. Vi vill också titta på vilka åtgärderna i matematik är för elever i behov av stöd.
För att kunna göra detta behöver vi din hjälp med att ge oss tillgång till avidentifierade (både vad gäller elevuppgifter, skola, personals namn)
åtgärdsprogram från 2013 och framåt. Vi tror oss behöva åtgärdsprogram från enhetens alla skolor då vi behöver ca 50 stycken åtgärdsprogram. Vi tänker oss att analysera åtgärdsprogram för årskurs tre från 2013 och i tre år framåt.
Informationen i åtgärdsprogrammen kommer endast läsas av oss, inga uppgifter som röjer elevers identitet, personals identitet eller skola kommer användas samt att åtgärdsprogrammen kommer förstöras efter att uppsatsen blivit godkänd. Resultaten presenteras i vår uppsats.
Vi tror också att den genomlysning vi gör av skolenhetens åtgärdsprogram och den uppsats vi skriver, med dem som underlag, har förutsättningar att bidra till skolans interna utvecklingsarbete. Vi erbjuder er en redovisning av resultaten exempelvis på ett EHT möte då vår uppsats är godkänd.
Vi hoppas på positiv respons och att du återkopplar så snart som möjligt. Vid frågor kontakta oss gärna
Siw Åström Andersson
andersson.siw.astrom@stockholm.se Jenny Barne Ljung
jennybarneljung@gmail.com Handledare
Hanna Hau
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se