I denna studie talade alla positivt om träningsresorna samtidigt som de redan hade en fysiskt aktiv bakgrund. Intressant inför kommande forskning skulle vara att få med fler som inte var aktiva sedan tidigare för att undersöka motivation och beteendeförändringar kopplade till fysisk aktivitet. Detta är intressant med tanke på den sjunkande fysiska aktiviteten med ålder (Moor m.fl., 2006). Ytterligare forskning bör göras angående det faktum som Centrum för idrottsforskning (CIF, 2019) publicerat angående barns reducerande idrottande, främst pojkar. Denna studie visar på att träningsresor har positiv inverkan på att de som redan är aktiva kan kombinera resor med träning, med mycket fokus på en äldre målgrupp. Istället är det även relevant att fokusera framtida forskning på hur det går att få människor som inte är aktiva att bli det samt att hålla kvar barn och unga i idrott, rörelse och/eller olika motionsformer, med tanke på exempelvis CIFs resultat, att det nu återigen sker en minskning bland aktiva unga.
39
Referenser
Apollo. (2019). Träningsresor. Hämtad 2019-05-01, från https://www.apollo.se/resor/traningsresor.
Araújo, D., Brymer, E., Brito, H., Withagen, R. & Davids, K. (2019). The empowering variability of affordances of nature: Why do exercisers feel better after performing the same exercise in natural environments than indoor environments? Psychology of Sport and Exercise, 42(), 138-145. doi: 10.1016/j.psychsport.2018.12.020.
Atkins, M., Johnson, D. M., Force, E. C. & Petrie, T. A. (2014). Peers, parents, and coaches, oh my! The relation of the motivational climate to boys’ intention to continue in sport. Psychology of Sport and Exercise, 15(3), 170-180. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.psychsport.2014.10.008.
Bailey, A.W., Allen, G., Herndon, J. & Demastus, C. (2018). Cognitive benefits of walking in natural versus built environments. World Leisure Journal, 60(4), 293-305. doi:
10.1080/16078055.2018.1445025.
Barton, J. & Pretty, J. (2010). What is the Best Dose of Nature and Green Exercise for
Improving Mental Health? A Multi-Study Analysis. Environmental Science & Technology, 44(10), 3947-3955. doi: 10.1021/es903183r.
Bland, H., Melton, B., Bigham, L. & Welle,P. (2014). Quantifying the impact of physical activity on stress tolerance in college students. College Student Jurnal 48(4), 559-568. doi: http://web.b.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/detail/detail?sid=0c432cc0-ca0b-
4e5a-b1a9-aad31746ce1e%40sessionmgr120&vid=0&hid=115&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2Z Q%3d%3d#AN=100358653&db=afh.
Brown, T., Volberding, J., Baghurst, T. & Sellers, J. (2015). Comparing current fitness center members’ perceptions of the motivational climate with non-members. Global Health Promotion, 24(1), 5-13. doi: 10.1177/1757975915583478.
CIF, Centrum för idrottsforskning. (2016). Statens stöd till idrotten. Uppföljning 2015. (Huvudrapport 2016:1). Stockholm: Centrum för drottsforskning.
40
Deci, R. M. & Ryan, E. L. (2000). Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation, Social Development, and Well-Being. American Psychological Association, 55(1), 68-78. doi: 10.1037110003-066X.55.1.68.
Edler, K., Sjöström, M., Gustafsson, H. & Claeson, A. (2015). Motiverande samtal. Handbok för coacher och tränare inom idrotten. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Faskunger, J. & Hemmingsson, E. (2005). Vardagsmotion. Vägen till en hållbar hälsa: fysisk aktivitet, viktkontroll och beteendeförändringar. Stockholm: Månpocket.
FYSS. (2016). Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. Hämtad 2019-06-11, från
http://www.fyss.se/wp-
content/uploads/2017/09/Rekommendation_om_FA_for_vuxna_FINAL_2016-12.pdf?fbclid=IwAR2StY6REr7w4a6xKNQZl2666C_ip8l3AhyIX49oaf_uHJm6w7cUj6ed SCg.
Gjerde, S. (2012). Coaching: vad, vaför, hur. Lund: Studentlitteratur.
Gibson, H. (1998). Active sport tourism: Who participates? Leisure studies. Vol. 17, s. 155-170.
Gustafsson, B., Hermerén, G. & Petersson, B. (2005). Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hansen, A. (2016). Hjärnstark. Hur motion och träning stärker din hjärna. Stockholm: Fitnessförlaget.
Hassmén, P. & Hassmén, N. (2010). Idrottsledarskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Farsta: SISU Idrottsböcker.
Hassmén, P., Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Hassmén, P., Kenttä, G. & Gustafsson, H. (2009). Praktisk idrottspsykologi. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Hagman, J. (2019). Träningsresor. Hämtad 2019-05-01, från https://www.jennyhagman.com/traningsresor/.
Hedblom, C. (2009). ”The body is made to move”: gym and fitness culture in Sweden. Stockholm: Acta Universitatis Stockholminesis.
41
Høigaard, R. & Jørgensen, A. (2000). Coachning samtal inom idrotten. Farsta: SISU Idrottsböcker.
Khan, A. och Burton, N. (2017). Is physical inactivity associated with depressive symptoms among adolescents with high screen time? Evidence from a developing country. Mental Health and Physical Activity, 12(2017), 94-99. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.mhpa.2017.03.001.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Martinsson, E. (2019). GDPR för studenter. Hämtad 2019-06-11, från https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp/gdpr/gdpr-studenter.
McArdle, W., Katch, F., & Katch, V. (2015). Exercise physiology: Nutrition, energy, and human performance (8 uppl.). Baltimore: Wolters Kluwer Health.
Moor, M., Beem, A., Stubbe, J., Boomsma, D. & Geus, E. (2006). Regular exercise, anxiety, depression and personality: A population-based study. Preventive Medecin, 42(4), 273-279. doi:10.1016/j.ypmed.2005.12.002.
Nguyen-Michel, S., Unger, J., Hamilton, J., & Spruijt-Metz, D. (2006). Associations between physical activity and perceived stress/hassles in college students. Stress And Health, 22(3), 179-188. doi: 10.1002/smi.1094.
Pelletier, J., Lytle, L. & Laska, M. (2015). Stress, Health Risk Behaviors, and Weight Status Among Community College Students. Health Education & Behavior 43(2), 139-144.
doi: 10.1177/1090198115598983.
Powis, B. & O’Leary, Z. (2009). Wellness tourism and health promotion: Healthy tourists and environments. R. Bushell, & P. Sheldon (Red.), Wellness and tourism: Mind, body, spirit, place. Elmsford, New York: Cognizant Communication.
Riley, K., Park, C., Wilson, A., Sabo, A., Antoni, M., Braun, T., Harrington, J., Reiss, J., Pasalis, E., Harris, A. & Cope, S. (2017). Improving physical and mental health in frontline mental health care providers: Yoga-based stress management versus cognitive behavioral
42
stress management. Journal of Workplace Behavioral Health, 32(1), 26-48. doi: 10.1080/15555240.2016.1261254.
Svantesson, U., Cider, Å., Jonsdottir, I., Stener-Victorin, E. & Willén, C. (2007). Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ving. (2019). Träningsresor. Hämtad 2019-05-01, från https://www.ving.se/traningsresor. Wagnsson, S. (2009). Föreningsidrott som socialisationsmiljö. En studie av idrottens
betydelseför barns och ungdomars psykosociala utveckling. (Karlstad University Studies, nr. 2009:53). Doktorsavhandling, Karlstad: Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakuliteten.
Weinberg, R & Gould, D. (2015). Foundations of Sport and Exercise psychology (6 uppl.). United Stated: Human Kinetics.
Winroth, J., & Rydqvist, L-G. (2008). Hälsa och hälsopromotion. SISU idrottsböcker. Wipfli, B., Landers, D., Nagoshi, C. & Ringenbach, S. (2009). An examination of serotonin
and psychological variables in the relationship between exercise and mental health. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 21(3), 474-481. doi: 10.1111/j.1600-0838.2009.01049.x.
World Health Organization (WHO). (2010). Global Recommendations on Physical Activity for Health. Gen ve.
Bilaga 1 – Intervjuguide för deltagare
- Kön
- Vilket år är du född? - Vad är din sysselsättning? - Var åkte du på träningsresa?
o Varför åkte du?
- Hur kom du i kontakt med träningsresans arrangör?
o Vilka tankar hade du kring begreppet träningsresa innan du åkte? - Hur såg din fysiska aktivitet i vardagen ut innan resan?
o Beskriv en vanlig vecka utifrån fysisk aktivitet.
- Vad var dina tankar om resan innan och vad ville du få ut av att åka? - Beskriv upplägget under resan med fokus på den fysiska aktiviteten? - Vad är motivation för dig?
- Vad motiverar dig till att träna? - Har du alltid varit fysiskt aktiv?
o Om ja, på vilket sätt?
o Vad fick dig att bli fysiskt aktiv?
- De dagar det är tufft att gå och träna, vad gör du då? Har du något knep?
- Hur skulle du kunna säga att din fysiska aktivitet har förändrats efter träningsresan? o På vilket sätt?
- Påverkade träningsresan din mentala hälsa? o Om ja, på vilket sätt?
Bilaga 2 – Intervjuguide för arrangör
- Hur kom du på tanken att starta upp träningsresor? - Hur gick det till att starta upp dem rent praktiskt?
- Hur skulle du beskriva upplägget av fysisk aktvitet under resorna? o Hur tänker ni?
- Vad var dina tankar kring träningsresor och vad ville du få ut av att starta dem? - Vilka typer av människor åker på träningsresor?
o Vilken är målgruppen? - Vad motiverar dig till att träna?
o Hur ser din bakgrund ut inom fysisk aktivitet? - Vad ser du under träningsresorna motiverar deltagarna?
- Hur tänker ni under träningsresorna angående motivation och fysisk aktivitet? - Hur skulle du beskriva att träningsresor främjar mental hälsa?
- Är det någonting som du skulle vilja förbättra med träningsresorna? o Vad?
Bilaga 3 – Informationsbrev
Hej,Jag studerar tredje och sista året på idrottsvetenskapliga programmet vid Karlstads universitet. Det är nu under vårterminen 2019 dags att skriva en c-uppsats. Denna studie kommer att göras med hjälp av X. Detta mejl har skickats till dig eftersom du har deltagit i en av Xs träningsresor. Därmed undrar jag om det finns en möjlighet att få intervjua dig som en del i arbetet?
Studien kommer att göras genom enskilda intervjuer personer som deltagit i en träningsresa. Syftet är att undersöka hur en träningsresa påverkar den hälsosamma balansen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa i vardagen. Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerande samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads Universitets studieregister för att sedan förstöras.
Karlstads Universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till
dataskyddsombudet på Karlstads Universitet är dop@kau.se. Min handledare på Karlstads Universitet är:
Madeleine Wiker
Fil. Doktor, Pedagogiskt arbete/Idrottsvetenskap Mejl: ---
Kontakt sker helst via telefon eller denna hotmail adress. Ser fram emot att höra från dig!
Med vänliga hälsningar, Fanny Brännmark Mobilnummer:--- Mejl: ---
Bilaga 4 – Samtyckesblankett
Samtyckesblankett
Samtycke till att delta i studien:
Träningsresor i relation till motivation och träningsvanor.
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.
Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
……… Underskrift
……… ……… Namnförtydligande Ort och datum
Kontaktperson: Fanny Brännmark Melj: ---
Handledare: Madeleine Wiker
Fil. Doktor, Pedagogiskt arbete/Idrottsvetenskap Mejl: ---