Det som nu saknas är att faktiskt gå ut till olika skolor och se hur de arbetar med inkluderande undervisning samt ta reda på vad lärarna anser gynnar andraspråkselevers språkutveckling.
Utifrån studiens syfte och frågeställningar kan man ta reda på om, och i så fall på vilket sätt, elevernas språkutveckling stöds av en viss organisatorisk modell. Hur får man veta att det faktiskt har skett en utveckling hos en elev eller en grupp elever? Ytterligare ett sätt är att fråga eleverna vad de själva tycker. Vi anser att mycket av den lästa litteraturen går in på vad det är som ska göras, men inte mycket av det beskriver hur den ska göras. Utifrån det analyserade materialet som till största del visar att den inkluderande undervisningen är mer gynnsam än vad den exkluderande undervisningen är vore det intressant att se vilka delar av den inkluderande undervisningen som är mest fördelaktig för elevernas språkutveckling. Dessa delar skulle både skolor och pedagoger sedan kunna implementera mer i undervisningen för att gynna andraspråkselevers språkutveckling. Det vore givande att se andraspråkslärare delta i den inkluderande undervisningen för att se om det på något sätt kan vara gynnsamt för elevernas språkutveckling. Detta istället för att ha en separat undervisning med enbart andraspråkselever och andraspråkslärare. Avslutningsvis vore det spännande att läsa studier om hur pedagogerna implementerar elevernas andraspråk, tidigare kunskaper och kultur i den inkluderande undervisningen på ett gynnsamt och lärorikt sätt så att eleverna får möjlighet att lära av varandra.
7. Slutsats
Resultatet i studien visar att det finns både för- och nackdelar med att inkludera SvA-elever och direktintegrera nyanlända elever i undervisning med elever som har svenska som förstaspråk. I resultatet som belyser för- och nackdelar med inkluderande undervisning lyfter vi fram språkutveckling, delaktighet och socialt samspel som fördelar i en inkluderande undervisning. Medan nackdelarna handlar om brister i kartläggningarna av nyanlända elever, vilket har visat sig vara problematiskt för många svenska skolor. Resultatet som belyser för- och nackdelar med direktintegrering visade att nyanlända eleverna utvecklade det svenska språket snabbare när de direktintegrerades i undervisningen. Däremot bidrog direktintegrering till utanförskap då eleverna saknade språket och inte kunde kommunicera med sina kamrater.
Vi anser att det behövs mer forskning inom området eftersom den aktuella forskningen visar att SvA-elever och nyanlända elever riskerar att hamna efter i den svenska skolundervisningen.
Samtidigt uppstår problem när en lärare inte vet hur han eller hon ska bemöta och undervisa i
ett flerspråkigt klassrum (Skolinspektionen, 2014). Lärare idag saknar kunskap om flerspråkiga elevers behov, vilket har stor betydelse för deras kunskap och sociala relationer i framtiden eftersom en språklig osäkerhet kan leda till en dålig självbild. Vi anser att en medvetenhet om flerspråkiga elevers förutsättningar och behov ger lärare möjligheter att kunna skapa goda förutsättningar för SvA-elever i inkluderande undervisning och för nyanlända elever som direktintegreras i undervisning. En viktig förutsättning för detta är att ta hänsyn till att elever behöver tid för att kunna anpassa sig själva och sin språkliga kompetens till undervisning med svensktalande elever.
Referenslista
Andersson, Ulrica (2010). Uppföljning av undervisning av nyanlända elever i Tyresö kommuns grundskolor. Tillgänglig på internet: https://insynsverige.se/document Handler.ashx?did=12344 Hämtad: 2020-01-17.
Axelsson, M. & Nilsson, J. (2013). "Welcome to Sweden: Newly Arrived Students’
Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes" International Electronic Journal of Elementary Education, vol. 6, nr. 1, s.
137–164. Tillgänglig på internet: https://eric.ed.gov/?id=EJ1053606 Hämtad:
2020-01-17.
Bjar, L. & Liberg, C. (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Blob, M. (2004). Skolintroduktion för nyanlända flykting och invandrarbarn: en
översiktsstudie av arbetet i fyra storstadskommuner. Norrköping: Integrationsverket.
Bogdanowicz, K.M., & Bogdanowicz. M. (2016). The Good Start Method or how to support development, prevent and treat risk of dyslexia in children learning English as a second language. Polish Psychological, Bulletin, 47, 265–269.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bunar, N. (2014). Nyanlända och lärande - en tvärvetenskaplig studie om nyanlända elevers lärandevillkor i den svenska skolan. I Vetenskapsrådet (Red.), Resultatdialog 2014 (s.
42-51). Tillgänglig på internet: https://www.vr.se/download/18.2412c53116241760 23d25b8e/1529480532910/Resultatdialog_VR_2014.pdf#page=43 Hämtad:
2020-01-17.
Cederberg, Meta (2006). Utifrån sett - inifrån upplevt: några unga kvinnor som kom till Sverige i tonåren och deras möte med den svenska skolan. Tillgänglig på internet:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/7230/Avhandling.pdf?sequence=2&isAllo wed=y Hämtad: 2019-12-04.
Cekaite, Asta (2007). A Child's Development of Interactional Competence in a Swedish L2 Classroom. Tillgänglig på internet: https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/eric/doc view/62033202/3C3CBC3749594B7CPQ/1?accountid=14827 Hämtad: 2019-12-04.
Centerheim – Jogerroth, Monica (1998). Vägen till språket. Stockholm: Liber.
Engblom, E. & Jutehed, E. (2015). Direktintegrering av nyanlända elever - Ur ett
lärarperspektiv. Tillgänglig på internet: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:
930036/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2020-01-17.
Evaldsson, A-C. (2002). Sociala och språkliga gränsdragningar bland elever i en mångkulturell skola. Pedagogisk Forskning i Sverige, 7(1), 1–16. Tillgänglig på Internet: https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1231 Hämtad: 2019-12-03.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
Fridlund, Lena (2011). Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma: talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. Diss. Göteborg:
Göteborgs universitet. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/25382 Hämtad: 2019-09-25.
Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 4., uppdaterade uppl.
Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Gildberg, F., Bradley, S., Tingleff, E. & Hounsgaard, L. (2015). Empirically Testing Thematic Analysis (ETTA) - Methodological implications in textual analysis coding system. Nordisk Sygeplejeforskning. 2015;5(2);193–207.
Gröning, Inger (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Tillgänglig på internet: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A168130&d swid=-8318 Hämtad: 2020-01-17.
Göransson, K. & Nilholm, C. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forskningen? Andra upplagan [Härnösand]: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Tillgänglig på Internet: https://kvutis.se/wp-content/uploads/2014/05/00458_tillg anglig.pdf Hämtad: 2019-11-22.
Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Juvonen, P. (2015). Lärarröster om direktplacering av nyanlända elever. I Bunar, N. (Red.), Nyanlända och lärande: mottagande och inkludering. (s. 139–176). Stockholm: Natur och Kultur.
Karolinska Institutets Universitetsbibliotek (2018). Sökteknik. Tillgänglig på Internet:
https://kib.ki.se/soka-vardera/soka-information/sokteknik Hämtad: 2019-12-18.
Kaya, Anna (2014). Hur bör SvA bedrivas, inom svenskundervisning eller separat?
Tillgänglig på internet: https://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-fr%C3%A5gor/
grundskola/hur-b%C3%B6r-sva-bedrivas-inom-svenskundervisningen-eller-separat-1.200885 Hämtad: 2020-02-04.
Kaya, Anna (2019). Hur avgör man ifall en elev ska läsa svenska som andraspråk?
Tillgängligt på Internet: https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.453136.1568 211686!/menu/standard/file/Hur_avgor_man_ifall_en_elev_ska_lasa_sva%3F.pdf Hämtad: 2020-01-17.
Kindwall, Katarina (2014). Vad är inkludering? Tillgänglig på internet: http://habilitering.se/
autismforum/behov-och-insatser/skola/skola-och-inkludering/vad-ar-inkludering Hämtad: 2020-02-23.
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Sjätte upplagan (2019). [Stockholm]: Skolverket Tillgänglig på Internet: https:/
/www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan -forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 Hämtad: 2019-09-25.
Morén, Fanny (2015). Inkludering i skolan - Lärares meningsskapande för möjligheter och förutsättningar till inkludering i skolan. Tillgänglig på Internet: http://www.diva-po rtal.se/smash/get/diva2:826774/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2020-01-17.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av stöd” – Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28, myndigheten för skolutveckling.
Ong, Walter J. (1991). Muntlig och skriftlig kultur: teknologiseringen av ordet. Göteborg:
Anthropos.
Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber.
Rodell Olgaç, Christina (1995). Förberedelseklassen: en rehabiliterande interkulturell pedagogik. 1. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Sahlée, Anna (2017). Språket och skolämnet svenska som andraspråk [Elektronisk resurs]
Om elevers språk och skolans språksyn. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
Tillgängligt på Internet: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1082072/FUL LTEXT01.pdf Hämtad: 2019-09-28.
Sallinen, Johanna (2009). Språkgroddar - Om barnets språk, språkutveckling och flerspråkighet. Tillgängligt på internet: https://www.folkhalsan.fi/globalassets/
barn/sprak/bocker-och-broschyrer/sprakgroddar-2020.pdf Hämtad: 2020-02-23.
Skolinspektionen (2014). Utbildningen för nyanlända elever. Tillgänglig på internet:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/k valitetsgranskningar/2014/nyanlanda/utbildning-nyanlanda-rapport-2014.pdf Hämtad:
2019-12-04.
Skolinspektionen (2017). Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i
grundskolan. Tillgänglig på internet: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/
publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2017/skolhuvudmannens-mottagande-av-nyanlanda-elever-i-grundskolan/skolhuvudmannens-mottagande-av-n yanlanda-elever-i-grundskolan.pdf Hämtad: 2020-01-17.
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på internet:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/sk ollag-2010800_sfs-2010-800 Hämtad: 2020-01-24.
Skolverket (2008). Med annat modersmål - elever i grundskolan och skolans verksamhet.
Tillgänglig på Internet: http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/fileadmin/PDF/
Annat_modersmaal.pdf Hämtad: 2019-12-03.
Skolverket (2012). Få syn på språket: ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm:
Skolverket. Tillgänglig på Internet:https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca411 69863e6a659eda/1553964496143/pdf2843.pdf Hämtad: 2019-12-22.
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Stockholm: Fritzes. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/getFile?file=3095 Hämtad: 2019-12-02.
Skolverket (2018a). Inkludering - vad betyder det? Tillgänglig på Internet:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/mat erial/inriktningar/4-specialpedagogik/Grundskola/122_Inkludering_och_delaktighet_f lersprakighet/Del_02/material/flik/Del_02_MomentA/Artiklar/SP22_1-9_02_A_01_b etyder.docx Hämtad: 2019-12-16.
Skolverket (2018b). Nyanländas språkutveckling. Tillgängligt på Internet: https://larportalen.
skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-
skriv/Grundskola/033_nyanlandas-sprakutveckling/del_01/1.%20Planera%20för%20progression.pdf Hämtad: 2019-12-14.
Skolverket (2019.) Inkluderande lektionsarbete svårt men möjligt. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/inkluderande-lektionsarbete-svart-men-mojligt Hämtad:
2020-01-25.
Skolverket (2020). Stöd för nyanlända elever. Tillgänglig på Internet: https://www.skolverk et.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/stod-for-nyanlanda-elever Hämtad:
2020-01-25.
Skutnabb-Kangas, Tove (1981). Tvåspråkighet. 1. uppl. Lund: Liber Läromedel.
Sköldenäs, Amanda (2017). Ett flerspråkigt klassrum - Undervisning för elever med svenska som andraspråk. Tillgängligt på internet: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva 2:1194176/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2020-01-17.
Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Sundman, M. (2013) Kaksikielisiä kouluja kaksikieliseen Suomeen? I Harju-Luukkainen, H.
& Tainio, L. (Red.) Kaksikielinen koulu – Tulevaisuuden monikielinen Suomi,
Tvåspråkig skola – Framtidens flerspråkiga Finland, Kasvatuslan tutkimuksia nr. 62.
(s. 47–67). Jyväskylä: Suomen kasvatustieteellinen seura.
Wedin, Åsa (2011a). Utveckling av tal och skriftspråk hos andraspråkselever i skolans tidigare år [Elektronisk resurs]. 20:2, 95–118 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb .se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11166 Hämtad: 2019-09-25.
Wedin, Åsa (2011b). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren [Elektronisk resurs]
flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag. Nordic Studies in Education. 31:3, 210–225 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva -19116 Hämtad: 2019-09-26.
Wirén, E., Österlund, H., Tinglev, H., Tinglev, I., Johansson, C., Silva, S., Erson, S., Wenner, M., Engdell, E. (2008). Med annat modersmål - elever i grundskolan och skolans verksamhet. (Rapport 321). Tillgänglig på Internet:http://www.xn--sprkfrs varet-vcb4v.se/sf/fileadmin/PDF/Annat_modersmaal.pdf Hämtad: 2019-12-03.
Östlund, L. (2006). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 45–70). Lund: Studentlitteratur.
Bilagor
242 151 Fridlund, Lena (2011). Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma:
talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. Diss.
Göteborg: Göteborgs universitet
49 49 Skolverket (2008). Med annat modersmål - elever i grundskolan och skolans verksamhet. Tillgänglig på Internet:
1360 138 Evaldsson, A-C. (2002). Sociala och språkliga gränsdragningar bland elever i en mångkulturell skola. Pedagogisk Forskning i Sverige, 7(1), 1–16. Tillgängligt på Internet:
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/vie in a Swedish L2 Classroom. Tillgänglig på internet:
278 114 Cederberg, Meta (2006). Utifrån sett - inifrån upplevt: några unga kvinnor som kom till Sverige i tonåren och deras möte med den svenska skolan. Tillgänglig på internet:
nyanlända elever* skola* 125 125 Skolinspektionen (2014). Utbildningen för nyanlända elever. Tillgänglig på internet:
https://www.skolinspektionen.se/globalasset
1170 167 Gröning, Inger (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola.
Tillgänglig på internet: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1 68130&dswid=-8318
Avhandling
DiVA 20200117
nyanlända elever*
direktintegrering*
13 13 Engblom, E. & Jutehed, E. (2015).
Direktintegrering av nyanlända elever - Ur ett lärarperspektiv. Tillgänglig på internet:
100 100 Sköldenäs, Amanda (2017). Ett flerspråkigt klassrum - Undervisning för elever med svenska som andraspråk. Tillgängligt på internet:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1194176/FULLT EXT01.pdf
Studentuppsats