Under studiens gång är det flera dimensioner som har framstått som potentiellt betydelsefulla för förskollärarens undervisning men som inte har studerats vi- dare i denna studie. Därmed ger jag som förslag till fortsatt forskning inom följande områden:
• Hur uttrycker förskollärare sina didaktiska intentioner när de tillsam- mans planerar för undervisningstillfällen?
• Hur uttrycker förskollärare sin roll som undervisande lärare utom- hus?
Sammanfattning
Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen kring undervisning i förskolan. Trots att skollagen definierar förskolan som en egen skolform och definierar undervisning som en målstyrd aktivitet, har undervisning traditionellt varit as- socierad med skola och med formell utbildning. Därmed kan det vara av be- tydelse att bidra till en förståelse av undervisning i förskolekontext.
I denna studie ligger fokus på en barngrupp av barn mellan 1 och 3 års ålder. Studien har genomförts genom observationer och designats som en fall- studie. Med utgångspunkt från John Deweys pragmatism har fokus varit på förskollärarens handlingar samt hur dessa bidrar till olika möjligheter för lä- rande.
Resultaten pekar på att undervisning kan realiseras på olika sätt i förskolan och att det innebär både möjligheter och begränsningar för barns lärande. När förskollärarna lyckas med att medskapa tydliga och gemensamma mål tillsam- mans med de involverade barnen, skapas möjlighet av att kunna handla på nya sätt och därmed lära sig. Resultaten bekräftar tidigare forskning som under- stryker betydelsen av lyhörd och dialogisk kommunikation, samt vikten av att bejaka barnens perspektiv och tidigare erfarenheter. Utöver det, pekar denna studie på gemensamma vanor som delas av förskollärarna som en viktig di- mension som påverkar både undervisning och arbete med läroplanen under utomhusaktiviteter.
Informationsbrev
DE YNGSTA BARNENS MENIGSSKAPANDE I FÖRSKOLANS VAR- DAG
Hur ser vardagen ut på förskolan för de yngsta barnen?
Vilka är möjligheterna att skapa mening? Vad är det möjligt att lära sig? Vad sker i de viktiga mötena mellan barn och de vuxna som jobbar med dem?
Dessa är några aspekter som jag kommer att försöka belysa i forskningsstu- dien ”De yngsta barnens meningsskapande i förskolans vardag”
Jag är forskarstudent vid Mälardalens högskola samt förskollärare i Västerås stad. I min studie strävar jag efter att belysa meningsskapande processer som sker i vardagen. Mitt fokus ligger på hur förskolepersonal responderar till de yngsta barnens handlingar och hur detta bidrar till de yngsta barnens me- ningsskapande.
Jag kommer inte att värdera enskilda barn eller enskild förskolepersonal i min studie. Fokus är på själva forskningsfrågeställningarna, alltså menings- skapande processer i mötet mellan förskolepersonal och barn och vad som blir möjligt i dessa möten.
Studien kommer att innebära att jag närvarar vid verksamheten samt bedri- ver olika former av observationer under vt 2016.
Idag finns det lite forskning kring de yngsta barnens vardag i förskolan. Det vi vet är att förskolan har stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Jag hoppas kunna bidra med ökad kunskap kring detta och hoppas att ni vårdnadshavare ställer er positiva till detta.
Ett lämpligt datum kommer att bestämmas med personalen på ert barns av- delning. Under denna dag kommer jag att vara på plats och ni kan personli- gen ställa frågor. Därefter kommer ni att få ett samtyckesbrev som innehåller all information ni behöver för att ta ställning kring eventuellt deltagande av ert barn i studien.
Ni kan även kontakta mig via mail: Vänliga hälsningar,
Ester Catucci
ester.catucci@mdh.se 073-657 63 67
Handledare: Anette Sandberg, anette.sandberg@mdh.se Anna Ehrlin, anna.ehrlin@mdh.se
Samtyckesbrev
Till föräldrar/vårdnadshavare på avdelningen xxx
Mitt namn är Ester Catucci och jag är licentiand i didaktik (med inriktning mot förskola) vid Mälardalens högskola. Jag är också anställd som legitime- rad förskollärare inom Västerås stad, där jag har arbetat sen 2008.
Under vt 2016 påbörjar jag datainsamling för studien ”De yngsta barnens meningsskapande i förskolans vardag”. Detta innebär att jag närvarar vid verksamheten samt bedriver olika former av observationer under vt 2016.
Studien avser att belysa meningsskapande processer, med fokus på förskole- personalens sätt att respondera till de yngsta barnens handlingar.
Jag kommer inte att värdera enskilda barn eller enskild förskolepersonal i min studie. Fokus är på själva forskningsfrågeställningarna, alltså menings- skapande processer i mötet mellan förskolepersonal och barn och vad som blir möjligt i dessa möten.
För att kunna besvara mina frågeställningar har jag valt att använda mig av videofilmning som metod. Med hjälp av videokamera och anteckningar är mitt syfte att observera och samla data kring hur förskolepersonal responde- rar till barnens handlingar i olika situationer.
Det jag önskar av dig som föräldrar/vårdnadshavare är att du ger samtycke till att ert barn deltar i projektet. Jag kommer att sträva efter att hela tiden hålla ett barns perspektiv och vara lyhörd för barnens signaler. Visar barn ovilja att bli filmade kommer jag att stänga av kameran, oavsett samtycket.
Studien följer Vetenskapsrådets etiska regler. Allt deltagande i studien är fri- villigt och ni har rätt att när som helst avbryta ert barns medverkan i studien utan angivande av skäl för detta. Allt material kommer att kodas på så sätt att deltagarnas anonymitet garanteras. Detta innebär att förskolans, avdelnings- personals och barns namn kommer att vara fingerade och att ingen utomstå- ende har tillgång till information kring vilka deltagarna är eller var studien har bedrivits.
Resultatet av studien kommer att presenteras i min licentiatuppsats och i andra forskningssammanhang. Den information som samlas kommer att an- vänds i forskningsändamål och/eller utbildning och vid forskningskonferen- ser.
Jag svarar gärna personligen på eventuella frågor.
Vänliga hälsningar,
Ester Catucci
ester.catucci@mdh.se 073-657 63 67
……… ………
De yngsta barnens meningsskapande i förskolans vardag
❑ Jag ger härmed min tillåtelse till att mitt barn blir videofil- mat. Jag tillåter att filmerna används både i det ovan beskrivna forsknings- projekt och i utbildningssyfte/forskningskonferens
❑ Jag ger härmed min tillåtelse till att mitt barn blir videofilmat. Jag tillåter att filmerna används endast i det ovan beskrivna forskningsprojekt
❑ Jag tillåter inte att mitt barn blir videofilmat
... Barnets namn
... Datum
Missiv
Hej!
Jag heter Ester Catucci och jag skriver till dig i egenskap av licentiand i di- daktik vid Mälardalens högskola samt Göteborgs universitet, forskarskolan i kommunikation och relationer som grundläggande för barns lärande (ForFa). Jag påbörjade mina forskarstudier ht 2014 och kommer att avlägga en licen- tiatuppsats vt 2018.
I min studie kommer jag att belysa meningsskapande processer i förskolans vardag. Mitt fokus ligger på hur förskolepersonal responderar till de yngsta barnens (i åldrarna 1-3) handlingar och hur detta bidrar till de yngsta barnens meningsskapande.
Det jag önskar av er som förskolepersonal, är ett samtycke att delta i obser- vationer som jag kommer att genomföra samt möjlighet för mig att delta i er verksamhet. Observationerna sker både i form av anteckningar och videoob- servationer. Dessa kommer att ske vid olika tidpunkter och dagar under vt 2016.
Mitt syfte är inte att värdera enskilda individer. Fokus är på själva forsk- ningsfrågeställningarna, alltså meningsskapande processer som sker i mötet mellan förskolepersonal och barn i olika situationer.
Resultatet av studien kommer att presenteras i min licentiatuppsats och i andra forskningssammanhang. Den information som samlas kommer att an- vändas för forskningsändamål och/eller utbildning och vid forskningskonfe- renser.
Studien kommer att bedrivas enligt de gällande etiska riktlinjerna vilket inne- bär att:
• Allt deltagande är frivilligt och alla har rätt att när som helst avbryta sin medverkan utan angivande av skäl för detta.
• Allt deltagande kommer att kodas och avidentifieras, vilket innebär att alla personuppgifter är skyddade för utomstående. Inga uppgifter kommer att kunna utläsas i materialet. Detta innebär att det är endast jag som arbetar i forskningsprojektet, som har tillgång till namn för att kunna brevväxla, skicka information etc.
• Den information som samlas kommer enbart att används i forskningsända- mål.
Jag hoppas att ni att ni har möjlighet/vilja att delta i denna studie. Vänliga hälsningar
Ester Catucci
ester.catucci@mdh.se 073-657 63 67
Jag har fått information om projektet ”De yngsta barnen meningsskapande i förskolan vardag” samt de etiska regler som projektet innefattar och sam- tycker att delta i detta.
Datum
Referenser
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2009). Reflexive Methodology. London: Sage. Bae, B.(2009). Children´s right to participate. Challenges in every day inter-
actions. European Early Childhood Education Research Journal, 17( 3), 391-406. doi:10.1080/13502930903101594
Baker, Lynda (2006) Observation: a complex research method. Library
Trends, 55 (1), 171-189.
Bennett, J. (2005). Curriculum issues in national policy-making. European
Early Childhood Education Research Journal, 13(2), 5-23.
doi:10.1080/13502930585209641
Biesta, G. & Burbules, N. C. (2003). Pragmatism and educational research. Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield Publishers
Biesta, G. (2007). – Det här är min sanning, berätta din. Dekonstruktiv pragm- atism som filosofi för utbildning. I Y. Boman, C. Ljunggren & M. Von Wright (red:er), Erfarenheter från pragmatism (s. 47-76). Stockholm: Stu- dentlitteratur.
Björklund, C.(2010) Att fånga komplexiteten i små barns lärande. En metod- ologisk reflektion. Nordisk Barnehageforskning, 3 (1), 17-26.
Björklund, C. (2014). Powerful teaching in preschool – a study of goaloriented activities for conceptual learning. International Journal of Early Years
Education, 22(4), 380-394. doi:10.1080/09669760.2014.988603
Boman, Y., Ljunggren, C. & Von Wright, M. (2007) Erfarenheter från prag-
matism. Stockholm: Studentlitteratur.
Brinkman, S. (2011). Dewey´s neglected psychology: rediscovering his trans- actional approach. Theory & Psychology, 21(3), 298-317. doi: 10.1177/0959354310376123
Broström, S. (2006). Care and education: Towards a new paradigm in early childhood education. Child Youth Care Forum, 35, 391-409. doi: 10.1007/s10566-006-9024-9
Broström, S.(2017). A dynamic learning concept in early years’ education: a possible way to prevent schoolification. International Journal of Early Years
Education, 25(1), 3-15. doi: 10.1080/09669760.2016.1270196
Caiman, C. (2015). Naturvetenskap i tillblivelse- barns meningsskapande
kring biologisk mångfald och en hållbar framtid (Doktorsavhandling).
Stockholm: Stockholms universitet.
Orchestrating a fairy tale through questioning and use of tools. European
Early Childhood Education Research Journal, 21(4), 502-513. doi:
10.1080/1350293X.2013.845439
Coady, M. (2010). Ethics in early childhood research. I G. Mac Naughton, S. A. Rolfe, I. Siraj-Blatchford (red:er), Doing Early Childhood Research (s. 73-84). Maidenhead: McGraw-Hill.
Coker, E., Ploeg, J., Kaasalainen, S. & Fisher, A. (2013). Assessment of rigour in published nursing intervention studies that use observational methods.
The Qualitative Report 18 (34), 1-23.
Cotton, D., Stokes, A. & Cotton, P. (2010). Using observational methods to research the student experience. Journal of Geography in Higher Educat-
ion 34 (3), 463–473.
Dalgren, S. (2017). Att göra pedagogisk praktik tillsammans: Socialt samspel
i förskolans vardag (Doktorsavhandling). Linköping: Linköpings univer-
sitet.
Dalli, C., Withe, E.J., Rockel, J., Duhn, I., Buchanan, E., Davidson, S., Ganly, S., Kus, L. & Wang, B. (2011). Quality early childhood education for un-
der –two-year-olds: What should it look like? New Zealand: Ministry of
Education.
Dagerbøl, S. & Svendler Nielsen, C. (2015). Researching embodied learning by using videographic participation for data collection and audiovisual for dissemination – illustrated by the encounter between two acrobats. Eth-
nography and Education, 10(1), 60-75.
Dewalt, K. M. & Dewalt, B. R (2011). Participant Observation. A guide for
fieldworkers. Plymouth: AltaMira.
Dewey, J. (1902/1980). Barnet och läroplanen. I S. Hartman & U. P. Lundgren (red:er) Individ, skola och samhälle (s. 99-119). Stockholm: Natur och Kultur.
Dewey, J. (1916/1944). Democracy and education. New York: Macmillian Dewey, J. (1922/2012). Human nature and conduct. Memphis: General
Books.
Dewey, J. (1925/2016). Experience and Nature. New York: Dover.
Dewey, J. (1938/2015). Experience and Education. New York: Touchstone. Dewey, J. & Bentley, A. F. (1946). Interaction and transaction. Journal of
Philosophy, 43(19), 505-517.
Edwards, Anne (2010). Qualitative design and analysis. I G. Mac Naughton, S. A. Rolfe & I. Siraj-Blatchford (red:er), Doing Early Childhood Re-
search (s. 155-175). Maidenhead: McGraw-Hill.
Eidevald, C., Engdahl, I., Frankenberg,g S., Lenz Taguchi, H. & Palmer, A. (2018). Omsorgsfull och lekfull utbildning och undervisning i förskolan. I S. Sheridan & P. Williams (red:er), Undervisning i förskolan (s. 81-91). Stockholm: Skolverket.
Emilson, A. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Jakten på det kompetenta bar- net. Nordisk Barnehageforskning, 5 (21), 1-16.
Flewitt, R., (2005). Conducting research with young children: some ethical considerations. Early Child Development and Care, 175(6), 553-565. doi: 10.1080/03004430500131338
Franzen, K. (2014). Under- threes’ mathematical learning – teachers’ perspec- tivies. Early Years, 34(3), 241-254. doi:10.1080/09575146.2014.898615 Fröden, S. (2012). I föränderliga och slutna rosa rum: en etnografisk studie
av kön, ålder och andlighet i en svensk Waldorf förskola (Doktorsavhand-
ling). Örebro: Örebro universitet.
Gardner-Neblett, N; Holochwost, J; Cranley Gallagher, K; Iruka, I; Odom, S. & Pungello Bruno, E. (2017). Books and toddlers in child care: under what conditions the children are most engaged? Child & youth care forum, 46(4), 473-493. doi: 10.1007/s10566-017-9391-4
Garrison, J. (2001). An introduction to Dewey´s Theory of Functional “Trans- Action”: An Alternative Paradigm for Activity Theory. Mind, Culture and
Activity, 8(4), 275-296. doi: 10.1207/S15327884MCA0804_02
Garrison, J.W. (2002). Habits as social tools in context. The Occupational
Theory Journal of Research, 22, 11-17. doi:
10.1177/15394492020220S103
Hammersley, M. & Atkinson, P. (2007). Ethnography : Principles in practice (3.rd ed.). New York: Routledge.
Hammersely, M. (2006). Ethnography: problems and prospects. Ethnography
and Education, 1(1), 3-14. doi: 10.1080/17457820500512697
Hamza, K (2014). Tillfälligheternas undervisning. I B. Jakobson, I. Lunde- gård & P.O. Wickman (red:er), Lärande i Handling. En pragmatisk didak-
tik (s. 89-98). Stockholm: Studentlitteratur.
Heath, C., Hindmarsch, J. & Luff, P.(2010) Video in qualitative research:
analyzing social interaction in everyday life. London: Sage.
Harcourt, D. & Conroy, H. (2005). Informed assent: ethics and processes when researching with young children. Early Child Development and
Care, 175(6), 567-577. doi:10.1080/03004430500131353
Hatch, J.A. (2010). Rethinking the relationship between learning and devel- opment: teaching for learning in early childhood classrooms. The Educa-
tional Forum, 74(3), 258-268. doi: 10.1080/00131725.2010.483911
Hedefalk, M., Almqvist, J. & Lundqvist, E.(2013). Teaching in preschool.
Nordic Studies in Education, 35, 20-36.
Hedefalk, M.(2014). Förskolan för hållbar utveckling. Förutsättningar för
barnens utveckling och handlingskompetens för hållbar utveckling (Dok-
torsavhandling). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Heikkilä, M. & Sahlström, F. (2003). Om användning av videoinspelning i fältarbete. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8 (1-2), 24-41.
Heikkilä, M. (2006). Kommunikativa resurser för lärande (Doktorsavhand- ling). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Heikkilä, M. (2017). Transkriptioner som en del av kvalitativ analys perspek- tiv – ett utforskande. I A. Garpelin & A. Sandberg (red:er), Barn och Unga
i Skola och Samhälle (s.221-242). Västerås: Mälardalens högskola.
Heckman, J.J., Moon, S. H., Pinto, R., Savelyev, P. A. & Yavitz, A. (2008). The Rate of Return to the High/Scope Perry Pre-school Program. Journal
of Economics, 94, (1), 114-128.
Hjertström Lappalainen, J.(2014). Innan erfarenheten. Estetiska lärprocesser i ljuset av John Dewey estetik. I Burman, A. (red.), Konst och lärande (s. 29-46). Huddinge: Södertörns Högskola.
Hvit, S.(2015). Literacy events in toddler groups: Preschool educators’ talk about their work with literacy among toddlers. Journal of Early Childhood
Literacy, 15(3), 311-330. doi: 10.1177/1468798414526427
Insulander, E., Ehrlin, A. & Sandberg, A. (2015). Entrepreneurial learning in Swedish preschools. Possibilities for and constraints on children´s active participation. Early Child Development and Care, 185(10), 1545-1555. doi:10.1080/03004430.2015.1007967
Kawulich, B.B (2005). Participant observation as a data collection method.
Forum: qualitative social research, 6 (2). doi: 10.17169/fqs-6.2.466
Kaga, Y., Bennett, J. & Moss, P. (2010). Caring and learning together. Paris: UNESCO.
Klaar, S. (2013). Naturorienterad utbildning i förskolan (Doktorsavhandling). Örebro: Örebro universitet.
Klaar, S. & Öhman, J. (2014a). Children´s meaning-making of nature in an outdoor-oriented and democratic Swedish preschool practice. European
Early Childhood Education Research Journal, 22(2), 229-253. doi:
10.1080/1350293X.2014.883721
Klaar, S. & Öhman, J. (2014b). Doing, knowing, caring and feeling: exploring relations between nature-oriented teaching and preschool children´s learn- ing. International Journal of Early Years Education, 22 (1), 37-58. doi: 10.1080/09669760.2013.809655
Kultti, A. (2014). Mealtimes in Swedish preschool: pedagogical opportunities for toddlers learning a new language. Early Years, 34(1), 18-31. doi: 10.1080/09575146.2013.831399
Kultti, A. & Pramling, N. (2015). Lime and lemons. Teaching and learning in preschool as the coordination of perspectives and sensory modalities. In-
ternational Journal of Early Childhood, 47 (1), 105-117. doi:
10.1007/s13158-015-0130-4
Johansson, E.(1999). Etik i småbarns värld. Om värden och normer bland de
yngsta barnen i förskolan (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborg uni-
versitet.
Johansson, E. (2011). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de
yngsta barnen I förskolan. Stockholm: Myndighet för skolutveckling.
Johansson, I. & Sandberg, A. (2012). Lärande och delaktighet i förskolan. I A. Sandberg & M. Sandström (red:er), Kritiska händelser för lärande i
förskolan (s. 23-37). Lund: Studentlitteratur.
Jonsson, A. (2011). Nuets didaktik. Förskollärarens talar om läroplanen för
de yngsta (Licentiatavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet.
Jonsson, A. (2013). Att skapa läroplan för de yngsta barnen I förskolan. Barns
perspektiv och nuets didaktik (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs
Jonsson, A. & Williams, P. (2013). Communication with young children in preschool: the complex matter of a child perspective. Early Childhood De-
velopment and Care, 183(5), 589-604.
doi:10.1080/03004430.2012.678488
Jonsson, A. (2016). Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen I förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuni- ceras. Tidsskrift for Nordisk Barnehageforskning, 12(1), 1-16.
Jonsson, A., Williams, P. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisnings- begreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning
om undervisning och lärande, 1(59),90-109 .
Josefson, M. (2018). Det ansvarsfulla motet. En närhetsetik analys av omsor-
gens innebörder i förskolan (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms
universitet.
Lidar, M., Lundqvist, E. & Östman, L.(2006). Teaching and learning in the science classroom. The interplay between teachers´ epistemological moves and students practical epistemology. Science Education, 90 (1), 148–163. doi: 10.1002/sce.20092
Lidar, M. (2010). Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av ele-
vers lärande i naturorienterande undervisning (Doktorsavhandling). Upp-
sala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Lindahl, M. (1996). Inlärning och erfarande ettåringars möte med förskolans
värld. (Doktorsavhandling). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Maxwell, J. A. (2013). Qualitative research design. An interactive approach. United States of America: Sage.
Martin Korpi, B. (2015). Förskolan i politiken – om intentioner och beslut
bakom den svenska förskolans framväxt. Stockholm: Regeringskansliet.
Mauritzson, U. & Säljö, R. (2003). Ja vill va Simba å du ä Nala. Barns kom- munikation och coordination av perspektiv i lek. I I. Pramling Samuelsson & E. Johansson (red:er), Förskolan- barns första skola (s. 159-188). Stockholm: Studentlitteratur.
Melker, K., Mellegren, E. & Pramling Samuelsson I. (2018). Undervisning i förskolan – en fråga om att stötta och skapa gemensamt fokus. Forskning
om Undervisning och Lärande, 6, 64-86.
Merriam, S. (2009). Qualitative research: a guide to design and implementa-
tion. S. Francisco: S. Francisco Jossey – Bass.
Merriam, S. & Tisdell, E. (2016). Qualitative research: a guide to design and
implementation. S. Francisco: S. Francisco Jossey – Bass.
Merriam, S. (1994). Fallstudier som forskningsmetod. Stockholm: Studentlit- teratur.
Månsson, A.(2000). Möten som formar. Interaktionsmönster på förskolan
mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genus perspektiv (Doktors-
avhandling). Malmö: Malmö Högskola.
Morse, J. M., Barrett, M., Mayan, M., Olson, K. & Spiers, J.(2002) Verifica- tion strategies for establishing reliability and validity in qualitative re- search. International Journal of Qualitative Methods 1(2), 13-22. doi: 10.1177/160940690200100202
Nyland, B. (2007). Infant programmes in Australian childcare centres: are there gaps in pre-service training of childcare staff? Early Child Develop-
ment and Care, 174(1), 45-57. doi: 10.1080/0300443032000153480
Nyland, B. (2009). Language experiences of preverbal children in Australian childcare centres. European Early Childhood Education Research Jour-
nal, 17(1), 111-124. doi:10.1080/13502930802689087
OECD. (2006). Starting strong II. Early Childhood: education and care. Paris: OECD.
OECD. (2012). Starting strong III. Early Childhood: education and care. Paris: OECD.
OECD. (2017). starting strong 2017: Key OECD indicators on early childhood education and care. Paris: OECD.
Osberg, D. & Biesta, G. (2010). The end/s of education: Complexity and the conundrum of the inclusive educational curriculum. International Journal
of Inclusive Education, 14(6), 593-607. doi:
10.1080/13603110802530684
Payler, J. (2007). Opening and closing interactive spaces: shaping four - years -old children`s participation in two English settings. Early Years: An In-
ternational research Journal, 27(3), 237-254.
doi:10.1080/09575140701594392
Persson, S. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola,
förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Persson, S. (2015). Pedagogiska relationer i förskolan. I I. Tallberg Broman, A-C Vallberg Roth, L. Palla & S. Persson (red:er), Förskolan tidig inter-
vention (s.121- 140). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Pramling Samuelsson, I. & Pramling, N.(2008). Att skapa betingelser för att följa små barns lärande. I I. Pramling Samuelsson & N. Pramling (red:er),
Didaktiska studier från förskola och skola (s. 7-18). Stockholm: Gleerups.
Patton, M. Q. (2015). Qualitative Research & Evaluation Methods. Thousand Oaks: Sage Publications.
Palmer, H., Henrikson, J. & Husseins, R. (2014). Integrating Mathematical Learning during Caregiving Routines: A Study of Toddlers in Swedish Preschools. Early Childhood Education Journal, 44(1), 79-87. doi: 10.1007/s10643-014-0669-y
Rossman, G. & Rallis, S. (2003). Learning in the field. An introduction to
Qualitative Research. USA: Sage.
Rolfe, S.A. & Emmett, S.(2010). Direct observation. I G. Mac Naughton, S. A. Rolfe, I. Siraj-Blatchford (red:er), Doing Early Childhood Research (s. 309-175). Maidenhead: McGraw-Hill.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartement.
Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A. & Vourinen, T. (2011). Preschool teaching in Sweden – a profession in change. Educational Research, 53(4), 415-437. doi:10.1080/00131881.2011.625153
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (2009). Barns tidiga
lärande: en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande.
Sheridan, S. & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan. Stockholm: Skolverket.
Siraj-Blatchford, I. (2010). A focus on pedagogy: Case studies of effective practice. I K. Sylva, E. Melhuish, P. Sammons, I. Siraj-Blatchford & B. Taggat (red:er), Early childhood matters: Evidence from effective pre-
school and primary education project (149-65). London: Routledge.
Siraj-Blatchford, I. & Manni, L. (2008). “Would you like to tidy up now?” An analysis of adult questioning in the English Foundation Stage. Early Ye-
ars,, 28 (1), 5-22. doi: 10.1080/09575140701842213
Skolinspektion (2011). Förskolans pedagogiska uppdrag. Stockholm: Skolin- spektionen.
Skolinspektionen (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande. Stock- holm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag- om undervis-
ning, lärande och förskollärarens ansvar. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2004). Förskola i brytningstid. Stockholm: Skolverket Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen. Stockholm: Skolverket Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98. Stockholm: Fritzes. Socialstyrelsen (1987). Pedagogiskt program för förskolan. Almänna råd
1987:3.
Stake, R. E. (2000). Case Studies. I N.K Denzin & Y. S. Lincoln (red:er),
Handbook of qualitative research. USA: Sage.
Tate, T. L., Thompson, R. H. & McKerchar, P. M. (2005). Training Teachers in an Infant Classroom to Use Embedded Teaching Strategies.
Education and treatment of children, 28(3), 206-221.
Thulin, S. (2011). Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare
och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen (Dok-