Fortsatt forskning

Under studiens gång och framförallt under de intervjutillfällen vi haft med studiens lärare har det framkommit en del påståenden som vi anser är viktiga att lyfta i diskussionen om under- visningssätt även om de ligger utanför ramen för studiens syfte och tidsmässiga tillgång.

Två av lärarna riktar kritik mot sin skolledning och påstår att de inte fått stöd, vägledning och möjligheter att utveckla sin undervisning; detta är även någonting som Skolinspektionen (2009b) påvisar är ett vanligt förekommande problem. Det påvisas att den pedagogiska debatten saknas, att lärarna inte får möjlighet att diskutera innehåll och metoder. Om vi jämför dessa utsagor med vad som framkommer i styrdokumenten för gymnasieskolan finner vi en diskrepans. I skollagen framkommer att ”rektorn skall hålla sig förtrogen med det

dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas” (SFS 1985:1100, § 2). Vidare står det i läroplanen (Lpf 94) att ”rektorn har […] ett särskilt ansvar för att […] undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar” (s 16). Det gäller således att rektorn styr utvecklingen av arbetsformer så att de blir förenliga med styrdokumenten. Det krävs då att det förs en öppen pedagogisk dialog på skolan där samtliga lärare är delaktiga (Skolinspektionen 2009b). I resonemanget åläggs rektorn och skolledning det största ansvaret för att utveckla alternativa undervisningssätt. I en nyligen utkommen rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (2009) framkommer att resultatmässigt framgångsrika skolor leds av rektorer som tar ansvar för utveckling och måluppfyllelse samt lyfter fram och stöttar lärare i deras arbete. I några av de intervjuer vi har gjort får vi bilden av att lärarna har blivit bromsade snarare än hjälpta i sin utveckling av undervisningen. Detta, hur skolledningen bedriver pedagogiskt ledarskap och hur det påverkar undervisningssätten, finner vi intressant för någon annan att undersöka vidare.

Något vi inte tagit upp i vår studie är huruvida undervisningen uppvisar dimensioner av variation. Detta är något som vi redogjort för att forskning efterlyser och som i sig är intressant att undersöka i de undervisningssätt vi lokaliserat. Här kan en ny studie ta vid.

Vidare forskning skulle också kunna undersöka huruvida de alternativa undervisningssätten ger ett bättre resultat än traditionell undervisning eller ej, samt vilken grad av skillnad från traditionellt undervisningssätt som i så fall kan anses vara optimal.

Ett sista förslag på vidare forskning kan vara att på ett djupare plan analysera var och ett av de undervisningssätt vi lokaliserat och i materialet söka efter ytterligare kategorier och aspekter.

41

8. Slutord

Med denna studie hoppas vi kunna ha bidragit med kunskap om hur matematikundervisning på gymnasienivå kan bedrivas skild från traditionell undervisning. Studiens genomförande har utöver syftesuppfyllelse även medfört att vår utbildning berikats och kompletterats med delar som vi tidigare ansett saknats.

Vi vill rikta ett slutligt tack till de lärare som deltagit i studien, utan er hade studien inte kunnat genomföras!

9.Referenser

Ahlberg, Ann (1995/2008): Barn och matematik: problemlösning på lågstadiet. Lund: Studentlitteratur.

Björklund Boistrup, Lisa (2005/2006): Att fånga lärandet i flykten. I Lars Lindström och Viveca Lindberg, red: Pedagogisk bedömning: Om att dokumentera, bedöma och utveckla

kunskap, s 111–129. Stockholm: HLS Förlag.

Boesen, Jesper; Emanuelsson, Göran; Johansson, Bengt; Wallby, Anders & Wallby, Karin (2006): Inspiration för svensk matematikutbildning. I Boesen, Jesper; Emanuelsson, Göran; Wallby, Anders & Wallby, Karin, red: Lära och undervisa matematik:

internationella perspektiv, s 1–6. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning,

NCM.

Bremler, Niklas (2003): Matteboken som redskap och aktör: en studie av hur derivata

introducerats i svenska läroböcker 1967–2002. Institutionen för undervisningsprocesser,

kommunikation och lärande. Lärarhögskolan i Stockholm. Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.

Dalen, Monica (2004/2007): Intervju som metod. Malmö: Gleerups.

Denscombe, Martyn (1998/2009): Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dunn, Rita (2001): Nu fattar jag! Att hitta och använda sin inlärningsstil. Jönköping: Brain Books.

Dunn, Rita & Griggs, Shirley A. (2000): Practical approaches to using learning styles in

higher education. Westport, CT: Bergin & Garvey.

Eliasson, Annika (2006): Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.

Emanuelsson, Göran; Johansson, Bengt; Ryding, Ronny & Wallby, Karin, red (1996/1999):

Matematik – ett kommunikationsämne: Nämnaren Tema 2. Göteborg: Nämnaren

Göteborgs universitet.

Hagland, Kerstin; Hedrén, Rolf & Taflin, Eva (2005): Rika matematiska problem –

inspiration till variation. Stockholm: Liber.

Korsell, Ingela (2007): Läromedel: Det fria valet? Om lärares användning av läromedel. Stockholm: Liber.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindström, Lars (2005/2006): Pedagogisk bedömning. I Lars Lindström och Viveca Lindberg, red: Pedagogisk bedömning: Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, s 11– 27. Stockholm: HLS Förlag.

43

Lpf 94, Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Löwing, Madeleine (2004): Matematikundervisningens konkreta gestaltning: En studie av

kommunikationen lärare – elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Göteborg:

Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences, 208.

Löwing, Madeleine (2006): Matematikundervisningens dilemman: Hur lärare kan hantera

lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.

Modell, Harold I.; DeMiero, Frank G. & Rose, Louise (2009): In Pursuit of a Holistic Learning Environment: The Impact of Music in the Medical Physiology Classroom.

Advances in Physiology Education. 33(1), s 37–45.

Måhl, Per (2005/2006): I förväg uppställda krav. I Lars Lindström och Viveca Lindberg, red:

Pedagogisk bedömning: Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, s 45–66.

Stockholm: HLS Förlag.

Pettersson, Astrid (2005/2006): Bedömning – varför, vad och varthän? I Lars Lindström och Viveca Lindberg, red: Pedagogisk bedömning: Om att dokumentera, bedöma och utveckla

kunskap, s 31–42. Stockholm: HLS Förlag.

Repstad, Pål (2007): Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2005): Matematikverkstad: en handledning för att bygga,

använda och utveckla matematikverkstäder. Göteborg: Nationellt Centrum för

Matematikutbildning, NCM, Göteborgs universitet.

Sellbjer, Stefan (2002): Real konstruktivism: ett försök till syntes av två dominerande

perspektiv på undervisning och lärande. Växjö: Växjö University Press, Acta

Wexionensia, 21.

Ämnesbeskrivning – Matematik (u å): Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/amnesplan/id/MA/titleId/Matematik [Hämtad 2009-10-15].

Skolinspektionen (2009a): Undervisningen i matematik – gymnasieskolan. [Opublicerat] http://www.skolinspektionen.se/sv/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar- kvaliteten/Undervisningen-i-matematik1/ [Hämtad 2009-11-05].

Skolinspektionen (2009b): Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och

ändamålsenlighet. Kvalitetsgranskning 2009:5. Dnr 00-2008:553.

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/Matte/granskningsrappor t-matematik.pdf?epslanguage=sv [Hämtad 2009-10-17].

Skollagen (SFS 1985:1100).

Skolverket (2004): Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Sammanfattande huvudrapport nr 250. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2008): Grundskolan: kursplaner och betygskriterier: förordning (SKOLFS

2000:135) om kursplaner för grundskolan: Skolverkets föreskrifter (2000:141) om betygskriterier för grundskolans ämnen. Stockholm: Skolverket.

SOU 1992:94. Skola för bildning. Betänkande av läroplanskommittén. Stockholm: Fritzes.

SOU 2004:97. Att lyfta matematiken: Intresse, lärande, kompetens. Betänkande av Matematikdelegationen. Stockholm: Fritzes.

Sveriges Kommuner och Landsting (2009): Analys öppna jämförelser grundskola 2009:

Konsten att nå resultat – Erfarenheter från framgångsrika skolkommuner.

http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39620_1.pdf [Hämtad 2009-12-08].

Säljö, Roger (2000/2005): Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.

Säljö, Roger (2005): Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva

minnet. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.

Unenge, Jan; Sandahl, Anita & Wyndhamn, Jan (1994): Lära matematik. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer för humanistisk: inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wikström, Hugo (1997): Att förstå förändring: Modellbyggande, simulering och

gymnasieelevers lärande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies