I förstadiet till denna studie upptäckte vi att forskning kring detta ämne var föga. Vi skulle gärna se att fler studerar pedagogperspektivet på utvecklingssamtalet. Vi uppmuntrar även vidare forskning kring pedagogens planering och planeringstid. Vad är det egentligen som görs under planeringstiden? Är tiden tillräcklig? Har den minskat? Vi känner oss även nyfikna på om vårdnadshavaren har en åsikt om de anser sig uppleva någon skillnad på om
barnskötaren eller förskolläraren håller utvecklingssamtalet. Ser vårdnadshavaren någon skillnad i den dagliga pedagogiska verksamheten på barnskötarens respektive förskollärarens arbetssätt?
Vår erfarenhet säger oss att dokumentation av olika slag har gått i vågor under en längre period inom barnomsorgen. Vi har förstått att det är individuellt från förskola till förskola hur de hanterar överlämning till förskoleklassen. Vissa förskoleklasser avböjer erbjudandet om dokumentation om barnets tid på förskolan, och andra välkomnar denna information. Vi anser
33 att det skulle vara intressant att se en studie som visar på för- och nackdelar med denna
överlämning av dokumentation mellan förskola och förskoleklass.
34
7 Referenser
Andersson, I. (2003). Föräldrars möte med skolan. Institutionen för individ, omvärld och lärande. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Barron, B. (1991). Parent-Teacher conference day: A school plan. Education. Vol. 111 nr. 3 s. 396-399.
Bouakaz, L. (2007). Parental involvement in school: what hinders and what promotes parental involvement in an urban school. Lund: Lunds Universitet.
Buckhöj-Lago, L. (2000). Utvecklingssamtal – perspektiv och genomförande. Stockholm:
Förlagshuset Gothia.
Clark, A. (1999). Parent-Teacher Conferences: Suggestions for parents. ERIC Digest.
http://www.ericdigests.org/2000-2/parents.htm (hämtdatum 2010-11-12).
Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2007). Research Methods in Education. London:
Routledge.
DeMoulin, D. (1992). The role of the teacher in parent conferencing. Education. Vol. 112 nr.
4 s.596-605.
Domina, T. A. (2003). "Leveling the Home Advantage: Educational Equity and Parental Involvement in School" Paper presented at the annual meeting of the American Sociological Association, Atlanta Hilton Hotel, Atlanta, GA
http://www.allacademic.com/meta/p107827_index.html (hämtdatum 2010-11-13).
Elfström, I. (2005). Varför individuella utvecklingsplaner? En studie om ett nytt
utvärderingsverktyg förskolan. Individ, omvärld och lärande/forskning nr 26. Stockholm:
Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm.
Erikson, L. (2004). Föräldrar och skola. Örebro: Universitetsbiblioteket.
Fredericks, A., Rasinski, T. (1990). Working with parents, Conferencing with parents:
Successful approaches. The reading teacher, vol. 44, no. 2, s. 174-176.
Gars, C. (2006). Utvecklingssamtal – en berättelse om barn, föräldrar och förskollärare.
Stockholm: Stockholms universitetsförlag.
Gu, W, Yawkey, T. (2010). Working with parents and family: factors that influence Chinese teachers attitudes towards parent involvement. Journal of Instructional Psychology. Vol. 37 nr. 2, s. 146-152.
Hartman, S. (2005). Det pedagogiska kulturarvet – Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
35 Hayes, R. (2001). The reconstruction of educational experience: the parent conference.
Education. Vol. 107 nr. 3 s.305-309.
Hofvendahl, J. (2006 a). Riskabla samtal - en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal. Linköping: Linköpings universitet.
Hofvendahl, J. (2006 b). ”Noa har inga fel”- om bristfokus i skolans utvecklingssamtal.
Utbildning och demokrati, vol. 15, nr. 3, s. 61–81.
Huber, L. (2003).Working with families, Knowing children and building relationships with families: A strategi for improving conferences. Early Childhood Education Journal. Vol. 31, no. 1 s. 75-77.
Imsen, G. (1999). Lärarens värld – Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, B, Svedner, P-O. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Johansson, G, Wahlberg Orving, K. (1993). Samarbete mellan hem och skola. Umeå:
Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet.
Juul, J., Jensen, H. (2003). Relationskompetens – i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag.
Leiminier, M., Baker, C. (2000). A child´s say in parent-teacher talk at the pre-school: doing conversation analytic research in early childhood settings. Contemporary Issues in Early Childhood. Vol. 1 nr 2, s. 135-152.
Leung, P., Yuen, M. T. (2001). Parent-Teacher Conferences in a Secondary School: A Case Study. Pastoral Care in Education. Vol. 19 nr.1, s. 28-30.
Lundahl, C. (2006). Viljan att veta vad andra vet - Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola. Uppsala: Arbetslivsinstitutet, Uppsala universitet.
Löwenborg, L., Gíslason, B. (2002). Lärarens arbete. Stockholm: Liber AB.
Markström, A. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik – en etnografisk studie.
Linköping: Linköping Studies in Pedagogic Practices No 1.
Markström, A. (2006). Utvecklingssamtalet – ett möte mellan hem och institution. Linköping:
Skapande vetande nr 46.
Markström, A. (2008). Förskolans utvecklingssamtal - ett komplex av aktiviteter i tid och rum. Educare, no. 1 s. 51-67.
Markström, A. (in press). Talking about children’s strategies to show resistance in preschool.
Antagen för publicering i: Journal of Early Childhood Research.
36 Nilsson, B., Waldemarson, A. K. (1994). Kommunikation – samspel mellan människor. Lund:
Studentlitteratur.
Richardson, G. (2010). Svensk utbildningshistoria, skola och samhälle for och nu. Lund:
Studentlitteratur.
Rienecker, L. (2003). Problemformulering. Malmö: Liber AB.
SFS 1994:1194. (1994). Grundskoleförordningen. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2010:800. (2010). Skollagen. Stockholm: Riksdagen.
Simmons, B. (2002). Facilitative Conferences, Parents and Teachers working together. The Clearing House, vol. 76 no. 2 s. 88-93.
Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes förlag.
Skolverket (1998). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes förlag.
Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Stockholm: Fritzes förlag.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Fritzes förlag.
Steinberg, J. (2008). Professionella samtal – konsten att leda utvecklingssamtal i förskolan.
Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Stevens, B., Tollafield, A. (2003). Classroom practice: Creating comfortable and productive parent/teacher conferences. Phi Delta Kappa.Vol. 84, nr 7, s. 521-525.
Swiderek, B. (1997). Parent conferences. Journal of Adolescent & Adult Literacy. Vol. 40 nr.
7 s. 580-581.
Vallberg Roth, A. C. (2001). Läroplaner för de yngre barnen. Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag. Pedagogiskforskning i Sverige. Vol. 6,nr.4 s 241–269.
Vallberg Roth, A. C., Månsson, A. (2008). Individuella utvecklingsplaner som uttryck för en reglerad barndom – likriktning med variation. Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 13, nr.2 s.
81-102.
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/index.shtml (hämtdatum 2010-11-24).
Widén, P. (2010). Bedömningsmakten, berättelser om stat, lärare och elev 1960-1995.
Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings Universitet.
37
8 Bilagor
Bilaga 1
XXXXXX den 15 oktober 2010
Vi är tre studenter på Högskolan i Gävle som under hösten avser att genomföra ett
examensarbete. Inför vårt kommande yrkesliv är vi intresserade av hur pedagoger i förskolan upplever sina arbetsuppgifter.
Vår studie kommer att fokusera på hur pedagoger i förskolan upplever arbetet med
utvecklingssamtalet. Vi önskar därför att få möjlighet att besöka er förskola under eventuellt nästa arbetsplatsmöte för att genomföra denna enkät. Det är helt frivilligt att delta och
deltagaren kan när som helst avbryta sin medverkan. I enkäten kommer vi att ställa frågan om deltagaren kan tänka sig att ställa upp på en intervju eller inte. Till de efterföljande
intervjuerna kommer vi att slumpmässigt välja ut deltagare som själva har lämnat samtycke till att medverka. Inga namn kommer att skrivas på enkäterna, istället kommer de att kodas för att skydda deltagarnas identitet. Nyckeln till kodningen kommer ingen annan än vi att ha tillgång till. Inga namn på pedagoger, förskolans namn eller läge kommer att kunna spåras i den färdiga studien.
Enkäterna kommer sedan att förvaras hos vår handledare på Högskolan i Gävle två år innan de förstörs. Om ni har frågor eller funderingar kring vår studie tveka inte att kontakta oss.
Med vänlig hälsning
Anna Sjöberg plp07asg@student.hig.se 070-XXX XXXX Susanne Frykholm plp07sfm@student.hig.se 0730-XXX XXXX Ylva Engström ofs07yem@student.hig.se 072- XXX XXXX
Handledare:
Daniel Pettersson dalpen@hig.se
38 Bilaga 2
ENKÄT OM UTVECKLINGSSAMTAL
1) Vad har du för utbildning?
förskollärarutbildning barnskötarutbildning annat________________
2) Vilket år examinerades du?
Svar:_______________
3) Hur många yrkesverksamma år har du inom förskolan?
Svar:_______________
4) Hur många utvecklingssamtal genomför du per år (ca)?
Svar:_______________
5) När genomförs dessa samtal under året?
i början av höstterminen i slutet av höstterminen i början av vårterminen i slutet av vårterminen annat___________________
6) Anser du att utvecklingssamtal är nödvändiga i förskolan?
Ja Nej
7) Varför genomför ni utvecklingssamtal på förskolan? (välj ett till tre alternativ)
synliggöra barnens utveckling och lärande ingår i mitt uppdrag som pedagog
synliggöra verksamheten för föräldrarna enligt styrdokument
på uppdrag av arbetsgivare att stärka samarbete mellan förskola – hem
annat_______________________
39 8) Vad anser du bör avhandlas under ett utvecklingssamtal? (välj ett eller fler alt.)
barnets utveckling barnets trivsel hemsituationen
barnets socialisering verksamheten barngruppen
föräldrars synpunkter skapa strävansmål annat___________________
9) Lägger du upp strukturen för utvecklingssamtalet eller följer du någon mall?
egen struktur följer mall annat___________________
10) Hur upplever du planeringen inför utvecklingssamtalet? (välj ett eller fler alt.) spännande tidskrävande intressant givande
tråkig arbetssam lätt onödig
svårt jobbigt utvecklande annat_____________
11) Anser du att planeringstiden räcker till inför utvecklingssamtalet?
Ja Nej
12) Hur upplever du utvecklingssamtalet? (välj ett eller fler alt.)
spännande tidskrävande intressant givande tråkig arbetssam lätt onödig svårt jobbigt utvecklande stressande nervöst annat________________
13) Kan du tänka dig att ställa upp på intervju gällande frågor kring utvecklingssamtal?
Ja Nej
40 Bilaga 3
Informationsbrev angående intervju
Vi hoppas att du fortfarande vill ställa upp på en intervju för vårt examensarbete. Här följer lite information angående intervjun.
Intervjun är helt frivillig och du kan när som helst utan att ange anledning avbryta ditt
deltagande. Vi beräknar att intervjun kommer ta ca 30-45 minuter att genomföra och vi bokar tillsammans en tid som passar alla parter. Det kommer vara två av oss tre som genomför intervjun, intervjun kommer även att spelas in för att vi ska kunna vara säkra på att vi uppfattat samtalet rätt. I det skrivna arbetet kommer intervjuerna avpersonifieras för att säkerställa sekretessen runt er person. De inspelade intervjuerna kommer att sparas på en skiva eller ett usb-minne och förvaras på Högskolan i Gävle hos vår handledare i 2 år innan de förstörs.
Under intervjun kommer vi att fördjupa oss mer i hur du uppfattar utvecklingssamtalet och vi kommer även att prata om du upplever att utvecklingssamtalet har förändrats under din yrkesverksamma tid.
Det som kommer fram i intervjuerna kommer vi att behandla enligt de forskningsetiska regler som Vetenskapsrådet förordar.
Vi vill tacka dig för din medverkan i vår studie.
Anna Sjöberg plp07asg@student.hig.se 070-XXX XXXX Susanne Frykholm plp07sfm@student.hig.se 0730-XXX XXXX Ylva Engström ofs07yem@student.hig.se 072-XXX XXXX Handledare:
Daniel Pettersson, universitetslektor i pedagogik. dalpen@hig.se 070- XXX XXXX
41 Bilaga 4
Intervjuguide
Hur upplever ni planeringen?
Anser ni att tiden för planeringen räcker till?
Hur stor är planeringstiden inför utvecklingssamtalet?
Får ni extra tid för planeringen av utvecklingssamtalet?
När planeringstiden inte räcker till, tar ni då hem arbetet eller löser ni det på annat sätt?
Använder ni en mall eller egen struktur när ni planerar utvecklingssamtalet?
Vad ser ni för fördelar respektive nackdelar med ert sätt att planera utvecklingssamtalet?
Hur upplever ni utvecklingssamtalet?
Varför upplever ni utvecklingssamtalet så?
Hur lång tid avsätts för ett utvecklingssamtal? Räcker tiden till?
Anser ni att ni att det är lättare att hålla utvecklingssamtal nu i jämfört med när ni var nyexaminerad? Är det någon skillnad?
Anser ni att kraven på ert arbete med utvecklingssamtalet har ökat i och med läroplanen?
Får ni stöd från arbetslag och chef före och efter utvecklingssamtalet?
Vilket stöd får ni från arbetslag och chef före och efter utvecklingssamtalet?
Vid svåra samtal får ni då extra stöd från arbetslag och chef inför och under utvecklingssamtal?
Känner ni att ni kan vara helt ärlig med föräldrarna ni möter i utvecklingssamtalet?
Hur delar ni i arbetslaget upp utvecklingssamtalen? Delar ni lika eller delas det upp på andra sätt? (Har det med arbetstiden och göra?). Har du som pedagog möjligheten att välja bort att ha utvecklingssamtal? Har ni stött på detta att någon har valt bort att ha utvecklingssamtal?
Varför har ni valt att genomföra utvecklingssamtal 2ggr per år?
Är utvecklingssamtalet nödvändigt i förskolan?
Varför?