Fortsatt forskning

Eftersom det har varit svårt att hitta studier som fokuserat på avhopp och vuxna, samt vad vuxna vill ha inom idrottande, så skulle framtida studier kunna studera detta fenomen med kvantitativ metod för mer generaliserande resultat, med större och varierad målgrupp. En kvantitativ studie skulle kunna använda sig av den fördjupade kunskapen som har fåtts av denna kvalitativa studie när den skall studera ämnet. Den skulle kunna använda sig av faktorer till avhopp, hinder, möjligheter och motivation som har dykt upp i denna studie när den skall lägga upp sin kvantitativa metod och samla in data.

En framtida studie skulle även kunna fokusera på vuxna i åldersgruppen 45 år och äldre för att se vad som får dem att inte idrotta i idrottsföreningar och hur det kan ändras på. Detta är även ett mål Riksidrottsförbundet har, att få vuxna att idrotta lika mycket i alla åldrar. Då denna studie bara har haft en person över 40 år och han har upplevt en sämre fysisk kapacitet med åldern så skulle det kunna vara en faktor som behöver beaktas när äldre vuxna skall studeras.

48

Referenslista

Bennike, S., Wikman, J., & Ottesen, L. (2014). F ootball F itness – a new version of football? A concept for adult players in D anish football clubs. Scandinavian Journal of Medicine &

Science in Sports, 24(S1), 138-146.

Bronfenbrenner, U. (1996). The ecology of human development experiments by nature and

design. Sixth edition. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Carlman, P., Wagnsson, S., & Patriksson, G. (2013). Causes and consequences of dropping out from organized youth sports. Swedish Journal of Sport Research, 2(1), 26–54.

Craike, M., Symons, C. & Zimmermann, J. (2009). Why do young women drop out of sport and physical activity? A social ecological approach. Annals of Leisure Research, 12(2), 148- 172

Engström, L. (2014). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Fahlén, J., & Stenling, C. (2016). Sport policy in Sweden. International Journal of Sport

Policy, 8(3), 515–531.

Gratton, C. & Jones, I. (2015). Research methods for sport studies. (Third edition.) London: Routledge.

Groot, G. & Fagerström, L. (2011) Older adults’ motivating factors and barriers to exercise to prevent falls. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 18(2), 153-60.

Jacobsen, D.I. (2017). Hur genomför man undersökningar?: introduktion till

samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 2:1). Lund: Studentlitteratur.

Kultur- och fritidsnämnden. (2016). Fördelningsprinciper av tider/uthyrningsprinciper för

49 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Larson, H., Mcfadden, K., Mchugh, T., Berry, T., & Rodgers, W. (2018). When you don't get what you want—and it's really hard: Exploring motivational contributions to exercise dropout.

Psychology of Sport & Exercise, 37, 59-66.

Lunn, P. (2010). The sports and exercise life-course: A survival analysis of recall data from Ireland. Social Science & Medicine, 70(5), 711-719.

Mattsson, K. & Ljung, B., (2013) Idrottsföreningar ska inte ses som företag. Svenska

dagbladet. Hämtad 2019-10-06 från

https://www.svd.se/idrottsforeningar-ska-inte-ses-som-foretag

Mcleroy, K., Bibeau, D., Steckler, A., & Glanz, K. (1988). An Ecological Perspective on Health Promotion Programs. Health Education & Behavior, 15(4), 351-377

Riksidrottsförbundet. (u. år). Framtidens idrott. Stockholm: Riksidrottsförbundet.

Riksidrottsförbundet. (2012). Idrottsrörelsen i siffror 2012. Stockholm: Riksidrottsförbundet Riksidrottsförbundet. (2016). Svensk idrott idag, fakta och statistik. Stockholm:

Riksidrottsförbundet.

Riksidrottsförbundet. (2018). Idrottsrörelsen i siffror 2018. Stockholm: Riksidrottsförbundet. Riksidrottsförbundet. (2019a). Bidrag och stöd. Hämtad 2019-10-06 från

https://www.rf.se/bidragochstod/

Riksidrottsförbundet. (2019b). Idrott i samhället. Hämtad 2019-10-06 från https://www.rf.se/idrottisamhallet/

Riksidrottsförbundet. (2019c). RF arbetar med. Hämtad 2019-10-06 från https://www.rf.se/RFarbetarmed/

50 Riksidrottsförbundet. (2019d). Strategi 2025. Hämtad 2019-01-08 från

https://www.strategi2025.se/Strategi2025/

Riksidrottsförbundet. (2019f). Verksamhetsidé 2020–2021 med ekonomiska planer. Stockholm: Riksidrottsförbundet

Rottensteiner, C., Laakso, L., Pihlajaand, T. & Konttinen, N. (2013). Personal Reasons for Withdrawal from Team Sports and the Influence of Significant Others among Youth Athletes.

International Journal of Sports Science & Coaching 8(1),19-32.

Ryan, R. M., Frederick, C. M., Lepes, D., Rubio, N., & Sheldon, K. M. (1997). Intrinsic motivation and exercise adherence. / Motivation intrinseque et adhesion a l’exercice physique.

International Journal of Sport Psychology, 28(4), 335–354.

Sibley, B. A., & Bergman, S. M. (2018). What keeps athletes in the gym? Goals,

psychological needs, and motivation of CrossFit™ participants. International Journal of

Sport & Exercise Psychology, 16(5), 555–574

Slocum, L., Esbensen, F., & Taylor, T. (2017). The Code of Silence in Schools: An Assessment of a Socio-Ecological Model of Youth’s Willingness to Report School Misbehavior. Youth & Society, 49(2), 123-149.

Statistiska centralbyrån. (u. år). Om SCB. Hämtad 2020-01-07 från: https://www.scb.se/om-scb/

Stockholm stad. (2019). Taxor för planhyror 2019. Hämtad 2020-01-08 från: https://foretagsservice.stockholm/globalassets/foretag/foretags--och-

foreningsservice/foreningar-och-kulturaktorer/boka-idrottsanlaggning/dokument/taxor-for- planhyror-2019.pdf

Sorkkila, M., Tolvanen, A., Aunola, K., & Ryba, T. V. (2019). The role of resilience in student‐athletes’ sport and school burnout and dropout: A longitudinal person‐oriented study.

51 Thedin Jakobsson, B., Lundvall, S., & Redelius, K. (2014). Reasons to Stay in Club Sport According to 19-Year-Old Swedish Participants: A Salutogenic Approach. Sport Science

Review, 23(5/6), 205–224

Thing, L., Hybholt, M., Jensen, A., & Ottesen, L. (2017). 'Football Fitness': Constraining and enabling possibilities for the management of leisure time for women. Annals of Leisure

Research, 20(4), 427-445.

Thomson, D., & McAdoo, K. (2016). An exploration into the development of motivation to exercise in a group of male UK regular gym users. International Journal of Sport & Exercise

Psychology, 14(4), 414–429.

Townsend, N., & Foster, C. (2013). Developing and applying a socio-ecological model to the promotion of healthy eating in the school. Public Health Nutrition, 16(6), 1101–8.

Unicef. (2009). What are the Social Ecological Model (SEM), Communication for

Development (C4D)?. Hämtad 2020-01-08 från

https://www.unicef.org/cbsc/files/Module_1_SEM-C4D.docx

Vanden Auweele, Y., Rzewnicki, R., & Van Mele, V. (1997). Reasons for not exercising and exercise intentions: A study of middle-aged sedentary adults. Journal of Sports Sciences,

15(2), 151-165.

Vetenskapsrådet (2003): Forskningsetiska principer för humanistisksamhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Wicker, P., & Breuer, C. (2013). Exploring the critical determinants of organisational problems using data mining techniques: evidence from non-profit sports clubs in Germany.

Managing Leisure, 18(2), 118–134.

Witt, P. A., & Dangi, T. B. (2018). Why Children/Youth Drop Out of Sports. Journal of Park

52 Zarotis, G., Athanalidis, I., Tosunidis, A., & Mastrogiannopoulos, N. (2017). Drop-out in fitness-sport. Comparing the general relevance of reasons for quitting. Trends in Sport

53