6 Slutsats
6.6 Framtida forskningsområden
6.6.2 Fortsatta forskningsområden på SMT
Finns det möjligheter att minska interna och externa felkostnader som till exempel kassering och returer?
Är grensletruck det bästa alternativet för returstålstransporter?
Är den metod som används idag på Kjellbergs Åkeri för kapning och sortering av långskrot den mest effektiva?
Är det ekonomiskt försvarbart att använda sig av inhyrda företag? Är spånkross eller spånpress ett alternativ för spånhantering på Sandvik? Är det möjligt att ha automatiserad hantering och sortering av restprodukter vid
54
Referenser
Artiklar
Adler, P. (1993). Time and motion study regained. Harvard Business Review. Vol. 71 No. 1, pp. 97-128.
Andersson, R., Eriksson, H. & Torstensson, H. (2006). Similarities and differences between TQM, Six Sigma and lean. The TQM Magazine. Vol. 18 No. 3, pp. 282-296.
Angelis, J., Conti, R., Cooper, C., & Gill, C., (2011). Building a high-commitment lean culture. Journal of Manufacturing Technology Management. Vol. 22 No. 5, pp. 569-586.
Bhasin, S. & Burcher, P. (2006). Lean viewed as a philosophy. Journal of Manufacturing Technology Management. Vol. 17 No. 1, pp. 56-72.
Bowersox, D.J., Closs, D.J. & Stank, T.P., (2000). Ten mega-trends that will
revolutionize supply chain logistics. Journal of Business Logistics. Vol. 21. pp. 1-16.
Bowersox, D.J. & Daugherty, P.J. (1995). Logistics paradigms: the impact of information technology. Journal of Business Logistics. Vol. 16. No.1, pp.65-80.
Brown, K., Willis, P. & Prussia, G. (2000). Predicting safe employee behavior in the steel industry. Journal of Operations Management. Vol. 18, pp. 445-465 .
Closs, D.J., Goldsby, T.J. & Clinton, S.R. (1997). Information technology influences on world class logistics capability. International Journal of Physical Distribution och Logistics Management. Vol. 27 No. 1, pp. 4-17.
Fisher M. (1997). What Is the Right Supply Chain for Your Product? Harvard Business Review. Vol. 75 No. 2, pp. 105-116.
Hallgren, M. & Olhager, J. (2009). Flexibility configurations. Omega. Vol. 37 No. 4, pp. 746-756.
Hooley, G.J., Gordon, E.G., Cadogan, J.W. & Fahy, J. (2005). The performance impact of marketing resources. Journal of Business Research. Vol. 58. pp. 18– 27.
55 Introna, L.D., (1991). The impact of information technology on logistics. International Journal of Physical Distribution och Logistics Management. Vol. 21. No. 5, pp.32-37.
Jüttner, U., Christopher, M. & Baker, S. (2007). Demand chain management-integrating marketing and supply chain management. Industrial Marketing Management. Vol. 36. pp. 377-392.
Kroon, L., & Vrijens, G., (1995). Returnable containers: an example of reverse logistics. International Journal of Physical Distribution och Logistics Management, Vol. 25. No. 2, pp. 56-68.
Legarth, J.B., (1996). Sustainable metal resource management – the need for industrial development: efficiency improvement demands on metal resource management to enable a (sustainable) supple until 2050. Journal of Cleaner Production. Vol. 4. pp. 97-104.
Lindström, B. & Eriksson, M. (2006). Contextualizing salutogenesis and Antonovsky in public health development. Health Promotion International, Vol. 21 No. 3, pp. 238-244.
Lagrosen, S., (2001). Strengthening the weakest link of TQM - from customer focus to customer understanding. The TQM Magazine, Vol. 13 No. 5 pp. 348 – 354
Langley, C.J. Jr, (1986). Information-based decision making in logistics management. International Journal of Physical Distribution och Logistics Management, Vol. 15 No. 7, pp. 41-55.
Logožar, K., Radonjič, G. & Bastič, M. (2006). Incorporation of reverse logistics model into in-plant recycling process: A case of aluminium industry. Resources, Conservation and Recycling. Vol. 49. pp. 49-67.
MacDuffie, J. (1995). Human resource bundles and manufacturing performance. Industrial & Labor Relations Review, Vol. 48, pp. 197-221.
Mason-Jones, R., Naylor, B. & Towill, D.R. (2000). Engineering the leagile supply chain. International Journal of Agile Management Systems, Vol. 2 No. 1 pp. 54 – 61.
56
Morrey. N., Pasquire, C. & Dainty. A. (2012). Developing A Strategy to Enact Lean. Journal of Engineering, Project, and Production Management, Forthcoming
Narasimhan, R. & Carter, J.R., (1998). Linking business unit and material sourcing strategies. Journal of Business Logistics. Vol. 19 No. 2, pp.155-171.
Olivella, J., Cuatrecasas, L. & Gavilan, N. (2008). Work organisation practices for lean production. Journal of Manufacturing Technology Management. Vol. 19 No. 7, pp. 798-811.
Pettersen, J. (2009). Defining lean production. The TQM Journal. Vol. 21 No. 2, pp. 127-142.
Platts, M.J., & Yeung M.B., (2000). Managing learning and tacit knowledge. Strategic Change. Vol. 9 No. 6, pp. 347-355
Schonberger, R. (2007). Japanese production management. Journal of Operations Management. Vol. 25, pp. 403-419.
Shah, R. & Ward, P. (2007). Defining and developing measures in lean production. Journal of Operations Management. Vol. 25, pp. 785-815.
Shah, R., Chandrasekaran, A. & Linderman, K. (2008). In pursuit of implementation patterns: the context of lean and Six Sigma, Journal of Production Research. Vol. 46 No. 23, pp. 6679-6699.
Soltero, C., (2011). Creating an Adaptable Workforce: Lean Training and Coaching for Improved Environmental Performance. Environmental Quality Management. Autumn 2011, pp. 9-22.
Stock J. R., Boyer S. L. & Harmo T (2010). Research opportunities in supply chain management. Journal of the Academy of Marketing Science. Vol. 38, pp. 32–41.
Superville, C.R., & Gupta, S., (2001). Issues in modeling, monitoring and managing quality costs. The TQM Magazine. Vol. 13 No. 7, pp. 419-424.
57 Wang C.L. & Ahmed P.K., (2003). Organisational learning: a critical review. The
learning organization, Vol. 10, No. 1, pp. 8-17.
Wolf, C. & Bechert, J. (1994). Justifying prevention and appraisal quality expenditures: a benefit/cost decision model. Quality Engineering. Vol. 7 No.1, pp. 59-70
Tryckta källor.
Andersen, E. & Schwencke, E.(2009). Projektarbete – en vägledning för studenter. Lund: Studentlitteratur AB.
Andersen, V. & Gamdrup, P. (1990). Forskningsmetoder. I: Andersen, H. (red.) Vetenskapsteori och metodlär: En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB.
Argyris, C. & Schon, D. A. (1978). Organizational Learning: A theory of Action Perspective. Addison-Westley, New York, NY.
Bergman, B., Klefsjö, B., (2007). Kvalitet: från behov till användning. Lund: Studentlitteratur AB.
Biggam J., (2008). Succeeding with your Master’s Dissertation A step-by-step handbook. Birkshire: Open University Press
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur AB.
Bowersox, D.J., Closs, D.J. & Cooper, M.B., (2010). Supply Chain Logistics Management. New York: McGraw –Hill/Irwin.
Christopher M. (2011). Logistics och Supply Chain management. Pearson education limited. Great Britain.
Ejvegård R., (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson L. T. & Wiedersheim-Paul F. (2006). Att utreda forska och rapportera. Malmö: Liber AB.
58
Hollensen, S. (1995). Triangulering – ett redskap i analys- och datainsamlingsprocessen. I: Darmer, P. & Freytag, P. V. (red.) Företagsekonomisk undersökningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Juran, J.M., (1962). Quality-Control Handbook, 2nd ed. McGraw-Hill, New York, NY.
Lareau, W., (2000). Lean Leadership. Tower press, Carmel, IN.
Liker, J. K. (2009) The Toyota Way – Lean för världsklass. Malmö: Liber.
Jonsson, P. & Mattsson S-A., (2005). Logistik: Läran om effektiva materialflöden. Lund: Studentlitteratur AB.
Lumsden, K. (2006). Logistikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Lumsden, K. (1995). Transportekonomi: Logistiska modeller för resursflöden. Lund: Studentlitteratur.
Murphy Jr, P.R., Wood, D.F., (2004) Contemporary logistics, international edition, Pearson Education Prentice Hall, USA, NJ
Murray, N. & Hughes, G. (2008). Writing up your university assignments and research projects. Maidenhead: McGraw-Hill Open University Press.
Olhager, J. (2000). Produktionsekonomi. Lund: Studentlitteratur AB.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Oskarsson, B., Aronsson, H. & Ekdahl, B., (2006). Modern logistik – för ökad lönsamhet. Malmö: Liber AB.
Osono, E., Norihiko, S. & Takeuchi, H. (2008). Extreme Toyota. New Jersey, USA: John Wiley och Sons Inc.
59 Rother, M. (2010). Toyota Kata: Managing people for improvement, adaptiveness and superior results. USA: McGraw-Hill.
Svalastoga, K. (1969). Sociologisk Metodik. Band 1-4, Köpenhamn
Wickens, P. (1987). The Road to Nissan. Macmillan, London.
Wolvén, L-E., (2000). Att utveckla mänskliga resurser i organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Womack, J., Jones, D. & Roos, D. (1990). The Machine that Changed the World. Rawson Associates, New York, NY.
Övriga källor
Jensen A., (2007). Logistikkostnader, konkurrenskraft och infrastruktur. Göteborgs universitet. Tillgänglig:
http://tva.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/regionutveckling/Kommunikation/2_Sven
ska%20f%C3%B6retags%20logistikkostnader.pdf [2012- 04 -10]
Mitropoulos, P. & Howell, G (2001). Performance improvement programs and lean construction. International group for lean production. Tillgänglig:
http://cic.vtt.fi/lean/singapore/Mitropoulos%26HowellFinal.pdf [2012- 05-17]
Nationalencyklopedin (2012a) Propaganda. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/propaganda [2012-04-12]
Nationalencyklopedin (2012b) Bruttonationalprodukt. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/bruttonationalprodukt [2012-04-12]
Ravet, D. (2011). Lean production the link between sustainable development in an international environment. Colloque Franco-Tchèque 2011 – “Trends in international business”. Tillgänglig: http://econpapers.repec.org/paper/haljournl/hal-00691666.htm [2012-06-05]
60
Sandvik (2012a). Allmän presentation. Tillgänglig:
http://www.sandvik.com/sv/om-sandvik/om-foretaget/ [2012-05-29]
Sandvik (2012b). Allmän presentation. Tillgänglig:
http://www.sandvik.com/sv/om-sandvik/om-foretaget/allman-presentation/ [2012-05-29]
Sandvik (2012c). Allmän presentation. Tillgänglig:
1
2
Bilaga A
Missiv
Detta är lite kort information till dig som ska medverka i en intervju angående returstålsflödet på SMT i Sandviken. Intervjun syftar till att skaffa underlag för att utforma en modell som kan användas till att skapa ett effektivt returstålsflöde. För att kunna göra det så är vi i behov av att ta del av dina kunskaper, erfarenheter och synpunkter.
Vi är två studenter på Högskolan i Gävle som nu gör vårt examensarbete, där vi har i uppgift att utveckla en modell som kan användas för att effektivisera returstålsflödet på SMT. Uppgiften är för närvarande avgränsad till det varma flödet, men modellen ska kunna användas generellt över hela företaget.
Denna intervju är frivillig och du kan när som helst avsluta den. All information och personuppgifter kommer endast att behandlas av oss två och det kommer inte att gå att urskilja vad enskilda personer uttalat sig om i rapporten. För att det inte ska uppstå missförstånd när vi sammanställer resultaten från intervjun så vill vi gärna spela in den. Detta kommer dock endast att ske med ditt medgivande.
Med vänliga hälsningar
3
Bilaga B
Frågor till Produktionen
Vilka problem ser du med sorteringen av kortskrot, långskrot och spån? Vilka faktorer tror du påverkar att sorteringen är bra på vissa avdelningar men
mindre bra på andra?
Vad är det som hindrar er att kapa långskrot i dagsläget? Finns det några rutiner i dagsläget för att märka upp långskrot? Hur länge körs en viss stålsort?
Informeras personalen om hur mycket en felsorterad låda kan kosta och vilka konsekvenser det får för den egna avdelningen?
Vad skulle få er att motiveras till att vara noggrannare vid sorteringen? Är det möjligt för er att ha en gemensam uppsamlingsplats för returstål med
närliggande avdelningar?
Är det möjligt för produktionspersonalen att ha en egen pistol för att kontrollera stålsorter vid osäkerhet?
Vad tror du om att tilldela en retursstålsbonus om det är korrekt sorterat under en längre tid alternativt att inte kreditera osorterat eller felsorterat returstål?
Kan det vara en god idé att koppla ihop ett visst lådnummer med en viss typ av stål i affärssystemet utöver lapparna som finns i dagsläget?
4
Bilaga C
Frågor till Transport
Hur ser transporterna av returstål ut i dagsläget, beskriv processen. Finns det transportdata med avseende på returstål? Mängd, transporttid,
intervaller.
Sker det någon samordning av transporter av returstål? Finns det schemalagda transportrutter?
Är det möjligt att lasta på berglöfslådor på samma flak från olika avdelningar? Prioriteras dyrare stålsorter?
5
Bilaga D
Frågor till Skrotgården
Hur ser ni helst att returstålet leveraras, små eller stora batcher?
Ser ni något behov av att få förhandsinformation av inleverans av returstål? Är sorteringen av returstålet optimal för råvarugården i nuläget?
Hur ser lagret ut i dagsläget utanför Kjellbergs åkeri? Hur länge ligger långskrotet på Kjellbergs åkeri innan kapning och efter?
Hur noteras osorterat returstål? Hur krediteras osorterat returstål?
På ett ungefär hur många procent årligen är felsorterat/osorterat?
Kan du förklara hur processen ser ut när det inkommer felsorterat och osorterat returstål samt vilka konsekvenser det får?
Vad tycker du om förslaget att inte kreditera osorterat returstål?
Vilka faktorer tror du påverkar att sorteringen är bra på vissa avdelningar men mindre bra på andra?
Finns det några speciella faktorer som gör returstålet på RV50 svårsorterat? Är sorteringen på RV50 fortfarande dålig?