Flera av deltagarna i enkäten och respondenterna i intervjuerna framhäver problematiken med ord och ordförståelse och att det är reda ut oklarheter som alla deltagare och respondenter i studien använder regelbundet. Elevernas svårigheter med att förstå ord även på sitt eget modersmål framkommer hos flera av deltagarna i enkäten samt hos respondenterna i
intervjuerna. ”De har för litet ordförråd och när de översätter är orden nya för dem.” Genom att använda flera lässtrategier för att främja ordförståelse, tydliggörs de enskilda ordens betydelse och därigenom” kompenseras svårigheter med orden i texter”(Lindholm 2016). I en fortsatt studie skulle det vara intressant att undersöka huruvida unga vuxna och vuxna elever kan lära sig nya ord och begrepp med hjälp av lässtrategier med utgångspunkten från den RT- baserade modellen.
Lärare som har flera års erfarenhet av att arbeta på gymnasieskolans språkintroduktion har med åren införskaffat sig ny och användbar kunskap om lärandet av nyanlända elever. År 2015 kom det många elever till gymnasieskolans språkintroduktion runt om i hela Sveriges kommuner och lärare undervisade i stora, heterogena elevgrupper. Lärare har mött elever från olika kulturer med olika skolbakgrunder. Det kan ha möjliggjort att lärarna på
gymnasieskolans språkintroduktion har införskaffat sig ny kunskap inom det
språkutvecklande lärandet och den nya kunskapen kan vara av intresse för vidare studier för att utveckla teorier och modeller inom språkutvecklande undervisning.
29
Referenslista
Asaad, A. (2012) Stjärnlösa nätter Stockholm: Norstedts förlag.
Antagande. I Svenska akademiens ordlista (2018) Hämtad den 2019-08-14.
https://svenska.se/so/?id=01468&pz=7
Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk: Forskning, undervisning och samhälle. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur AB (s, 551).
Bruner, J. (1983), Child`s Talk: Learning to use Language. Oxford: Oxford University Press. Brantmeier, C. (2002). Second language reading strategy research at the secondary and university levels: Variations, disparities, and generalizability. The Reading Matrix, (s,1,2). Cummins, J. (2015). Language Differences that Influence Reading Development:
Instructional Implications of Alternative Interpretations of the Research Evidence.
I P. Afflerbach (red.), Handbook individual differences in reading: Reader, text and context. New York: Routledge
Denscome, M. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Economou, C. (2015). ”I svenska två vågar jag prata mer och så”: En didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk. (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet. Gilakjani A.& Sabouri, N. (2017). Teachers’ Beliefs in English Language Teaching and Learning. Lahijan, : Azad University Press.
Hammarberg, B. (2013). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk: Forskning, undervisning och samhälle. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur. S.491
Kuzborska, I. (2011). Links between Teachers Beliefs and Practices and Research on Reading. University of Essex Press.
Kuyumcy, E. (2013). Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I K. Hyltenstam & I Lindberg (red.), Svenska som andraspråk: Forskning, undervisning och samhälle. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur .
30
Langer, J. (2011). Litterära föreställningsvärldar, Litteraturundervisning och litterär förståelse. New York: Colombia University Press.
Liberg, C. Geijerstam, Å & Wiksten-Folkeryd, J. (2010). Utmana, utforska, utveckla!. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, I. (2013). Samtal och interaktion i andraspråksforskning. I K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk: Forskning, undervisning och samhälle. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lindholm, A. (2016) Stöttning med hjälp av lässtrategier i det flerspråkiga klass-rummet. I Olin-Scheller, C. & Tengberg, M. (red.), Läsa mellan raderna. Malmö: Gleerup ( s.173–196).
Lindholm, A. (2019). Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska: Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. Lindstedt, I. (2017). Forskningens hantverk. Lund: Studentlitteratur.
Maybin, J., Mercer, N. & Stierer, B. (1992). Scaffolding learning in the classroom. I K, Norman (red.), Thinking voice. The work of the National Oracy Project. London: Hodder & Stoughton.
Minten, E. (2013). Forskning för klassrummet: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket.
Stockholms universitet (2019 2 april) Nationellt centrum för svenska som andraspråk [Facebook].Hämtad från
h9ttps://www.facebook.com/search/top/?q=nationellt%20centrum%20f%C3%B6r%20svensk a%20som%20andraspr%C3%A5k&epa=SEARCH_BOX
Nygård Larsson, P. (2011). Biologiämnets texter: text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. (Doktorsavhandling). Lund : Lunds universitet, 2011. Malmö. Olvegård, L. (2014). Är det bara killar eller? Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. (Doktorsavhandling). Göteborg : Göteborgs universitet, 2014. Göteborg.
Palincsar, A.S. & Brown, A.L. (1984). Reciprocal teaching of comprehension-fostering and comprehension-monitoring activities. Cognition and Instruction.
31
Richards, J. C., & Rodgers, T. (2001). Approaches and methods in language teaching. Cambridge: Cambridge University Press.
Skolverket (2011). Svenska som andraspråk (Ämnesplan)
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode% 3DGRGRSVA01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor1
Skolverket. (2013). Introduktionsprogrammet språkintroduktion. Hämtad 2019-07-22
https://www.skolverket.se/getFile?file=3072
Skolverket (2016). Rapport om språkintroduktion.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2016/sprakintroduktion
Skolverket (2016). PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017). PIRLS 2016. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Stensson, B. (2006) Mellan raderna. Strategier för tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos. S.7
Sjöholm, L., & Querimaj, V. (2015) Lärares uppfattning om läsförståelse i undervisning och bedömning (Examensarbete, Malmö Högskola, Malmö). Hämtad från
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18931/Examensarbete%20Linn%c3%a9a%20%26 %20Vlora.pdf?sequence=4&isAllowed=y
Säljö, R. (2011) L.S. Vygotskíj-forskare, pedagog och visionär. I Forsell, A (red.), Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber . (s.153-179).
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Hämtad den 17 november
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Woods, D., Bruner, J. & Ross, G. (1976), The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry (17, 89- 100).
32
Övertygelse. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-03-08 från
33
Bilagor
Bilaga 1 Missivbrev
Skickat till Nationellt centrum för Svenska som andraspråks Facebook-sida:
Hej
Jag studerar mot Karlstads universitet i Svenska som andraspråk och just nu skriver jag min c-uppsats. Uppsatsen handlar om flerspråkighet och läsförståelse. Min undran är om det finns någon i gruppen som skulle vilja svara på en enkät om ämnet hur man arbetar med
läsförståelse i sin undervisning. Enkäten riktar sig mot lärare inom gymnasieskolans språkintroduktion. Filen till enkäten bifogas nedan. Svaren visas anonymt.
Elektroniskt brev skickad till rektorer i två olika skolor i Mellansverige. Hej
Mitt namn är Ann-Kristin Blank och jag studerar mot Karlstads universitet på distans i ämnet Svenska som andraspråk (90 högskolepoäng)
Jag gör mitt examensarbete just nu. Det kommer att handla om läsförståelse och
flerspråkighet och fokusgruppen kommer att vara lärare inom språkintroduktion. Därför söker jag frivilliga lärare inom språkintroduktion som skulle kunna tänka sig ställa upp på intervju. Jag söker ämneslärare, en av varje samhällsorienterade, naturorienterande och svenska som andraspråk.
Finns det några av dina medarbetare som skulle kunna tänka sig ställa upp på detta?
Vidare skapades kontakt med intresserade lärare för intervju. Syftet och frågeställningarna till studien skickades via mail till respektive lärare.
34 Bilaga 2
Studiefrågorna i den kvantitativa undersökningen.
I vilken utsträckning arbetar lärare på gymnasieskolans språkintroduktion med lässtrategier? E-postadress (Respondenterna skriver e-postadress)
1. Vilket kön är du? Man
Kvinna Annat
2. Vilken kommun arbetar du i? (Öppen fråga) 3. Hur länge har du arbetat på språkintroduktion? Kortare än tre år.
Längre än tre år
4. Vilket/vilka ämnen undervisar du i? (Öppen fråga) 5. Är du behörig lärare i de ämnen du undervisar? Ja
Nej Annat
6. Hur många högskolepoäng i Svenska som andraspråk har du? 0
30 60 90
7. Hur många elever undervisar du i klassrummet? 0-10
10-15 15-20
35 20 eller fler
8. Hur ofta diskuterar ni texter i helklass? Nästan alltid
Ofta Sällan
Nästan aldrig
9. Hur ofta diskuterar ni texter i grupp? Nästan alltid
Ofta Sällan
Nästan aldrig
10. Hur ofta låter du eleverna sammanfatta muntligt texters huvudsakliga innehåll? Nästan alltid
Ofta Sällan
Nästan aldrig
11. Hur ofta låter du eleverna sammanfatta skriftligt texters huvudsakliga innehåll? Nästan alltid
Ofta Sällan
Nästan aldrig
12. Hur ofta låter du eleverna förklara och beskriva det de har läst? Nästan alltid
Ofta Sällan
Nästan aldrig
36 Nästan alltid
Ofta Sällan
Nästan aldrig
14. Hur ofta låter du eleverna jämföra texter de har läst med egna erfarenheter? Nästan alltid
Ofta Sällan
Nästan aldrig
15. Hur ofta låter du eleverna göra förutsägelser om vad som kommer att hända härnäst i texter?
Nästan alltid Ofta
Sällan
Nästan aldrig
16. Hur ofta reder du ut oklarheter i texter tillsammans med eleverna? Nästan alltid
Ofta Sällan
Nästan aldrig
17. Använder du andra strategier eller modeller när du arbetar med läsförståelse? (Öppen fråga)
18. Hur ser du på din egen kompetens för att utveckla elevernas läsförståelse i ditt eget ämne? (Öppen fråga)
19. Arbetar ni kollegialt med läsförståelse och i så fall ur arbetar ni då? (Öppen fråga)
37 Bilaga 3
Intervjufrågorna inför den kvalitativa undersökningen. 1. Hur länge har du arbetat som lärare?
2. Hur länge har du arbetat på språkintroduktion?
3. Har du andra erfarenheter vad gäller andraspråkselever? 4. Vilka ämnen undervisar du i?
5. Är du behörig lärare och vilka ämnen är det?
6. Hur tänker du kring läsförståelse i ditt ämne och hur arbetar du med texterna i ditt ämne?
7. Vilka utmaningar möter du hos eleverna i dina ämnestexter?
9. Vad anser du är det viktigaste i din undervisning för att eleverna ska nå kunskaps-kraven?