Ytbehandlingar undersöktes som en möjlighet till att förlänga rälernas livslängd.
Studierna om UNSM-ytbehandling visade att UNSM kan förbättra ytegenskaper.
De UNSM-behandlade proverna presterade bättre än de ekvivalenta proverna som inte hade behandlats med UNSM. UNSM-behandlingen minskade slitage och fik-tionskoefficienten hos proverna medan utmattningslivslängden ökade. De UNSM behandlade proverna gav ökad ythårdhet och kompressiv restspänning medan ytan
blev mer jämn. Eftersom skakningar hos räler när tåg eller spårvagnar passerar beror på ojämnheten hos rälen och tåghjulet innebär minskningen av friktionsko-efficienten sådan att rälerna bör låta mindre när de behandlats. De UNSM-behandlade rälerna slets mindre på grund av den ökade hårdheten och inducerade kompressiva restspänningen. Den ökade hårdheten och restspänningen beror på korngränserna, dislokationer och andra defekter.
Behandlingen visar potential på flera sätt. Den ökar livslängden hos rälerna, kan användas som behandling på existerande räler (kanske till och med som repara-tionsbehandling), samt kan drivas med el istället för att använda motorer som drivs med bensin eller liknande icke-miljövänligt bränsle.
Vid behandlingar med termisk plasmahärdning verkar de behandlade proverna tåla mer slitning och ytbehandlingen visar potential för att öka livslängden hos stålrä-ler. De termisk plasma ythärdade proverna fick jämnare, finare ytor efter slitning jämfört med de obehandlade prover. Hårdheten ökade och kompressiva restspän-ningar inducerades under ytan. Fasomvandlingar i behandlade prover berodde på den snabba upphettnings- och kylningshastigeheten för denna behandling. Frik-tionskoefficieten för de termisk plasma ythärdade proverna var lägre än för det obehandlade proverna, vilket troligtvis berodde på att hårdheten hos det behand-lade provet hade ökat och ytan blev jämnare. Slitningsförluster av material var också mindre hos det behandlade provet vid samma slitningstider (cirka 32% un-der 60 min slitning, jämfört med obehandlad). Detta tyun-der på att behandlingen även ökar livslängden hos rälerna.
Att behandla räler med laserhärdning gav förbättrade mekaniska egenskaper, som hårdheten och nötningsbeständigheten. För det perlitiska stålet ökade hårdheten för det härdade provet med 423 HB. Däremot är det inte särskilt gynnsamt att an-vända denna metod för att härda de bainitiska stålen, då detta inte gav någon stor ändring i hårdheten (ökning med 98 HB).
För de valda ytbehandlingarna på vanligt perlitiskt stål gav både termisk plasma-härdning och laserplasma-härdning maximal hårdhet (runt 745 HB), utan hänsyn till den ekonomiska delen. Hårdheten för UNSM var inte lika hög som de andra. Därmed kan dessa metoder användas för att ersätta det vanliga stålet som finns i till exem-pel snäva kurvor, lutningar och/eller vid start respektive vid slutet av banan, alltså där det slits mest. Båda metoderna har visat tydlig minskning av reparationskost-nader och underhåll av rälsen.
Om enbart stålen betraktas, utan ytbehandlingarna som nämnts ovan, ger det baini-tiska stålet, RB390, högst hårdhet, mellan 390 HBW och 398 HBW. Dock uppnår
de samma hårdhet som för t.ex laserhärdat R260 stål, som uppnådde hårdhet mel-lan 552 HBW och 710 HBW (studien från Istanbul). Det laserhärdade perlitiska stålet, i studien från Indien, gav också högre hårdhetsvärden, runt ca 745 HBW, jämfört med det obehandlade bainitiskt stålet (RB390).
En annan intressant möjlighet är att använda ett hölje av borstål men det skulle behövas en djupare studie för att dra några slutsatser kring den metoden.
UNSM, termiska plasmahärdning och laserhärdning gav förbättrade mekaniska egenskaper jämfört med det perlitiska stålet R260, vilket innebär att alla dessa metoder kan appliceras för att minimera underhåll och reparationer och öka livs-längden hos stålet. En annan möjlighet är att byta perlitiskt stål (utan ytbehand-ling) mot bainitiskt stål (utan ytbehandytbehand-ling) då det gav förbättrade egenskaper.
Utifrån de beräknade koldioxidutsläppen, kan slutsatsen dras att det är fördelak-tigt att ytbehandla rälen eller byta stål.
Det är viktigt att tänka på att studierna som undersöks för ytbehandlingarna in-te helt reflekin-terar hur ytbehandlingarna kommer att presin-tera i verklighein-ten hos riktiga spårvagnsräler. Tribometertester, bland andra prövningsmetoder, utförs i laborationssalar inomhus vid prövningstider som är runt några timmar. I verklig-heten nöts rälerna i mer extrema miljöer utomhus och slitning sker under flera år och kommer att se annorlunda ut. Förbättringarna som studierna visade ger snara-re en indikation på ytbehandlingarna skulle kunna förbättra nötningen vilket har visat sig värt att undersöka.
Det är även viktigt att tänka på att i denna studie undersöktes framförallt hård-hetsvärden och resultat från studierna. När det gäller nötning av stålräler och ytbehandlingars påverkan på slitningen finns många fler faktorer som påverkar, till exempel kompressiva restspänningar, ytans jämnhet och friktionskoefficien-ter som nämts i några av de undersökta studierna. Samtidigt behöver metoderna i sig utvärderas ordentligt i hur de förbättrar nötningsbeständighet hos stålrälerna och vilka mekanismer som utnyttjas. Till exempel gav UNSM enligt studierna bra resultat men samtidigt används deformationshärdning för att förbättra ytan hos rälerna. Vid vanlig användning av spårvagnsräler deformationshärdas ytan redan när hjulen rullar på den. Det kan vara bra att undersöka om UNSM deformations-härdar på ett bättre sätt eller om det handlar om någon annan förändring som sker (till exempel ändring av ytjämnhet) som förbättrar nötningsbeständigheten med mera.
Litteraturförteckning
[1] Uppsala klimatprotokoll. Klimatutmaningar i Uppsala klimat-protokoll, . URL: https://klimatprotokollet.uppsala.se/
klimatutmaningar. [Citerades: 2019-05-29].
[2] FN:s utvecklingsprogram (UNDP). Vad betyder hållbar utveckling?, 2017. URL: https://www.globalamalen.se/fragor-och-svar/
vad-betyder-hallbar-utveckling/. [Citerades: 2019-05-29].
[3] Per Elvingson. Hållbar utveckling. [Citerades: 2019-05-29].
[4] Agenda 2030-delegationen. Om agendan, . URL: https://
agenda2030delegationen.se/agenda-2030/om-agendan/. [Citera-des: 2019-05-29].
[5] Regeringskansliet. Att förändra vår värld : Agenda 2030 för hållbar utveck-ling. Technical report, .
[6] United Nations Development Programme (UNDP). Frågor och svar?
- Vad är Globala målen? URL: https://www.globalamalen.se/
fragor-svar/. [Citerades: 2019-05-29].
[7] Regeringskansliet. Agenda 2030 och globala målen, . URL: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/
globala-malen-och-agenda-2030/. [Citerades: 2019-05-29].
[8] UNDP. Logotyper. URL: https://www.globalamalen.se/material/
logotyper/. [Citerades: 2019-05-30].
[9] Agenda 2030-delegationen. Kommundialog 4 – Uppsala, . URL: https://agenda2030delegationen.se/kalendariet/
kommundialog-4-uppsala/. [Citerades: 2019-05-29].
[10] Uppsala Kommun. Policy för Hållbar utveckling. Technical report, 2017.
[11] Uppsala kommun. Miljö- och klimatförändringar, 2019. URL:
https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/
kommunens-mal-och-budget/mal-och-budget/
trend--och-omvarldsanalys/miljo--och-klimatforandringar.
[Citerades: 2019-05-29].
[12] Uppsala Kommun. Uppsala klimatprotokoll, 2016. URL: https://www.
uppsala.se/klimatprotokollet. [Citerades: 2019-05-29].
[13] Uppsala klimatprotokoll. Om Klimatprotokollet, . URL: https://
klimatprotokollet.uppsala.se/om-klimatprotokollet/. [Citera-des: 2019-05-29].
[14] Uppsala klimatprotokoll. Våra medlemmar, . URL: https:
//klimatprotokollet.uppsala.se/om-klimatprotokollet/
vara-medlemmar/. [Citerades: 2019-05-29].
[15] Uppsala klimatprotokoll. D. Byggnation och anläggning, . URL:
https://klimatprotokollet.uppsala.se/klimatutmaningar/
byggnation-och-anlaggning/. [Citerades: 2019-05-29].
[16] Uppsala Kommun. Uppsala växer. URL: https://bygg.uppsala.se/
samhallsbyggnad-utveckling/uppsala-vaxer/. [Citerades: 2019-05-29].
[17] Uppsala Kommun. Södra staden Fördjupad översiktsplan. Technical report, 2016.
[18] Naturvårdsverket. Ekosystemtjänster – när grönt är mer än pynt, 2018.
URL: https://www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster. [Ci-terades: 2019-05-29].
[19] Uppsala Kommun. Södra staden Fördjupad översiktplan. Technical report, 2016.
[20] Naturvårdsverket. Fakta om kväveoxider i luft, 2018. URL: https:
//www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/
Luftfororeningar/Kvaveoxider/. [Citerades: 2019-05-29].
[21] Naturvårdsverket. Fakta om partiklar i luft, 2018. URL: https:
//www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/
Luftfororeningar/Partiklar/. [Citerades: 2019-05-29].
[22] Uppsala kommun. Del A: Huvudhandling, 2017. URL: https:
//www.uppsala.se/organisation-och-styrning/publikationer/
oversiktsplan-2016/del-a-huvudhandling/. [Citerades: 2019-05-29].
[23] Uppsala kommun. Varför spårväg, 2018. URL: https://bygg.
uppsala.se/planerade-omraden/sparvag/varfor-sparvag/. [Cite-rades: 2019-05-29].
[24] Thomas Johansson and Thomas Lange. Persontransporter i långa banor.
Banverket, Hässleholm, 2008. ISBN 9789163336386.
[25] Uppsala kommun. Förstudie: systemval för framtiden, 2018.
URL: https://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/sparvag/
forstudie-systemval-for-framtiden/. [Citerades: 2019-05-29].
[26] WSP Sverige AB. Kapacitetsstark Kollektivtrafik I Uppsala. 2016. ISBN 5560574880.
[27] Uppsala kommun. Här planerar vi för spårväg, 2018. URL:
https://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/sparvag/
har-planerar-vi-for-sparvag/. [Citerades: 2019-05-09].
[28] Uppsala kommun i samarbete med Region Uppsala. Powerpoint - Uppsala spårväg (Arbetsmaterial tillhandahållet av Uppsala kommun). 2019.
[29] Ragnar Hedström. Attraktiv och effektiv spårvägstrafik Den moderna spår-vägens egenskaper, funktioner och potential för urbana och regionala per-sontransporter. Technical report, Väg-och transportforskningsinstitutet, 2004.
[30] Falk2. Tvärbanan i Stockholm är en snabbspårväg. URL:
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bf_Stora_Essingen_
2,_ET_412.jpg. [Citerades: 2019-05-29].
[31] Hiuppo. Spårvagn i Warsawa. URL: https://commons.wikimedia.
org/wiki/File:PL_Warsaw_PESA_swing_tram.jpg. [Citerades: 2019-05-29].
[32] S Bårström and P Granbom. Den Svenska Järnvägen. Trafikverket, Bor-länge, 2012.
[33] E Andersson and M Berg. Spårtrafiksystem och spårfordon, Del 1: Spår-trafiksystem. Järnvägsgruppen KTH, Stockholm, 2007.
[34] Thomas Johansson and Thomas Lange. Spårväg Guide för etablering -Internationella erfarenheter för nordiska förhållanden. Technical report, Banverket, Borlänge, 2009.
[35] Vitrea. Spårhållare. URL: http://www.vitrea.se/ralsprodukter/
sparnara-produkter/spa%CC%8Arha%CC%8Allare/. [Citerades: 2019-05-29].
[36] Rebecka Lindmark and Johan Pettersson. SPÅRVÄGSKONSTRUK-TIONER UNDERLÄTTA VALET AV SPÅRVÄGSKONSTRUKTION.
page 17, 2014.
[37] Ragnar Hedström. Spårvägens infrastruktur. Technical report, Väg- och transportforskningsinstitutet, 2004.
[38] Anna Stocks, Sara Mellås, Björn Bergkvist, Jakob Edstrand, Göran Eriks-son, Magnus OlsEriks-son, Jonas Lundberg, and Pär Johansson. Projekteringsan-visningar för spårväg i Skåne. Technical report, Spårvagnar i Skåne, Lund, 2014. URL: www.sparvagnariskane.se.
[39] Ivan Forsman. ”Satsa på fransk spårväg!”, mar 2019. URL: https://
arkitekten.se/debatt/satsa-pa-fransk-sparvag/.
[40] Sempergreen. Warsaw is getting greener, track by track, 2018.
URL: https://www.sempergreen.com/en/about-us/news/
warsaw-is-getting-greener-track-by-track. [Citerades: 2019-05-29].
[41] Hendrikje Schreiter and Christel Dr. Kappis. Effect and Function of Green Tracks. Technical report, Agricultural and Urban Ecological Projects, Ber-lin.
[42] SMHI. Gröna banvallar för spårvagnar ger många miljövins-ter, fördjupning, 2018. URL: https://www.smhi.se/klimat/
klimatanpassa-samhallet/exempel-pa-klimatanpassning/
grona-banvallar-for-sparvagnar-ger-manga-miljovinster-fordjupning-1.
118132. [Citerades: 2019-05-29].
[43] Axe. Tram in Tenerife. Gracia stop. URL: https://en.wikipedia.org/
wiki/Tenerife_Tram#/media/File:Tranv%C3%ADa_de_Tenerife2.
jpg. [Citerades: 2019-05-29].
[44] Ragnar Hedström, Thomas Johansson, Olle Eriksson, and Terry Mcgarvey.
Rekommendationer för funktionell utformning av spårvägssystem. Techni-cal report, VTI, 2018. URL: www.vti.se/publikationer.
[45] Transportstyrelsen. Vårt uppdrag och arbetssätt. URL: https:
//www.transportstyrelsen.se/sv/Om-transportstyrelsen/
vart-uppdrag-och-arbetssatt/. [Citerades: 2019-05-01].
[46] Sveriges Riksdag. Lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelba-na och spårväg [Internet], . URL: http://www.riksdagen.se/
sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/
lag-19901157-om-sakerhet-vid-tunnelbana-och{_}sfs-1990-1157.
[47] Sveriges Riksdag. Järnvägslag (2004:519) [Internet], . URL:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/
svensk-forfattningssamling/jarnvagslag-2004519_
sfs-2004-519.
[48] Swedish Standards Institute. Vad är en standard? [Internet], . URL: https:
//www.sis.se/standarder/vad-ar-en-standard/. [Citerades: 2019-04-24].
[49] Swedish Standards Institute. Fakta och organisation [Internet], . URL:
https://www.sis.se/om-sis/faktaochorganisation/. [Citerades:
2019-04-26].
[50] Swedish Standards Institute. Nationell standard [Internet], . URL: https://www.sis.se/standarder/vad-ar-en-standard/
nationellstandard/. [Citerades: 2019-04-26].
[51] Jernkontoret. Slutprodukter av stål, 2019. URL:
https://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/
tillverkning-anvandning-atervinning/
slutprodukter-av-stal/. [Citerades: 2019-05-29].
[52] Jernkontoret. Hållfasthet. URL: https://www.jernkontoret.se/
sv/stalindustrin/tillverkning-anvandning-atervinning/
slutprodukter-av-stal/hallfasthet/. [Citerades: 2019-05-29].
[53] Northern Weldarc LTD. Advantage and Disadvantages of Structu-ral Steel Structures, 2018. URL: http://northern-weldarc.com/
advantages-disadvantages-structural-steel-structures/. [Ci-terades: 2019-05-29].
[54] Swedish Standards Institute. SVENSK STANDARD SS-EN 14811:2019 Järnvägar – Spår – Räler för speciella användningsområden – Gaturäl och tillhörande konstruktionsprofiler, 2019.
[55] Swedish Standards Institute. SVENSK STANDARD SS-EN 13674-1:2011+A1:2017 Järnvägar – Spår – Räler – Del 1: Vignolräler fr o m 46 kg / m, 2017.
[56] IIVQ. Selfmade: Difference in rail and wheel shape for train (left) and tram (right) wheel and rail. By Tijmen Stam - 20060401 12:59 (CEST), 2006. URL: https://en.wikipedia.org/wiki/File:
TreinTramwielprofiel.svg. [Citerades: 2019-05-30].
[57] John-Olof Edström. Stål. URL: https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.
se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stål. [Citerades: 2019-05-29].
[58] Nationalencyklopedin. Perlit, . URL: https://www-ne-se.ezproxy.
its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/perlit. [Citerades:
2019-05-29].
[59] Michelshock. SEM micrograph of etched pearlite, 2000X. URL:
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pearlite.jpg. [Cite-rades: 2019-05-29].
[60] Nationalencyklopedin. Bainit, . URL: https://www-ne-se.ezproxy.
its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bainit. [Citerades:
2019-05-29].
[61] Rolf Sandström. Hårdhet. URL: https://www-ne-se.ezproxy.its.
uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5rdhet. [Ci-terades: 2019-05-29].
[62] Rails ArcelorMittal. Bainitiskt stål-kem.sam. URL: https:
//rails.arcelormittal.com/products/transport-rails/
chemical-composition.
[63] K Mädler, A Zoll, R Heyder, and M Brehmer. Rail Materials - Alternatives and Limits. pages 1–9, 2001.
[64] J Pacyna. The microstructure and properties of the new bainitic rail steels.
Achievements in Materials and Manufacturing Engineering rail steel, 28 (1):19–22, 2008.
[65] Swedish Standards Institute. SVENSK STANDARD SS-EN ISO 6506-1:2014 Metalliska material - Hårdhetsprovning enligt Brinell - Del 1: Prov-ningsmetod (ISO 6506-1:2014), 2014.
[66] SchoolScience. Rail steel [Internet]. URL: http://resources.
schoolscience.co.uk/Corus/16plus/steelch3pg4.html. [Citera-des: 2019-05-02].
[67] Jernkontoret. Processer, 2019. URL: https://www.jernkontoret.
se/sv/stalindustrin/tillverkning-anvandning-atervinning/
[70] SSAB. Stålspråket, Stålspråkets ABC – en ordlista L
, . URL: https://www.ssab.se/ssab/om-ssab/ssab-i-korthet/
stalspraket?ac=ac688216B99C5F4FC2AF2C704D3C3D11B9. [Citera-des: 2019-05-29].
[71] SSAB. Stålspråket, Stålspråkets ABC - en ordlista S
, . URL: https://www.ssab.se/ssab/om-ssab/ssab-i-korthet/
[73] Jernkontoret. Återvinning av järn och stål,
2019. URL: https://www.jernkontoret.se/sv/
stalindustrin/tillverkning-anvandning-atervinning/
atervinning-av-jarn-och-stal/. [Citerades: 2019-05-29].
[74] SSAB. Hållbarhet och höghållfasta stål, . URL: https:
//www.ssab.se/ssab/hallbarhet/hallbart-erbjudande/
hallbarhet-och-hoghallfasta-stal/. [Citerades: 2019-05-29].
[75] Naturvårdsverket. Fakta om svaveldioxid i luft, 2018. URL: https:
//www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/
Luftfororeningar/Svaveldioxid/. [Citerades: 2019-05-29].
[76] Naturvårdsverket. Fakta om kolväten i luft. URL: https:
//www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/
Luftfororeningar/Kolvaten/,urldate={2019-05-29},year=
{2018}.
[77] Fredrik Lundberg. Vätgas ersätter kol i framtidens stålindustri. Ny Teknik, 2017.
[78] SSAB. HYBRIT - Toward fossil-free steel, . URL: https://www.
ssab.se/ssab/hallbarhet/hallbar-verksamhet/hybrit. [Citera-des: 2019-05-29].
[79] SSAB. SSAB i korthet, . URL: https://www.ssab.se/ssab/om-ssab/
ssab-i-korthet. [Citerades: 2019-05-29].
[80] LKAB. Affärsidé, löfte och vision, 2017. URL: https://www.lkab.com/
sv/om-lkab/lkab-i-korthet/affarside-lofte-och-vision/. [Ci-terades: 2019-05-29].
[81] SSAB. Vitbok_SSABs koldioxidutsläpp_20130712. Technical report, SSAB, 2013.
[82] Jernkontoret. HYBRIT - fossilfri stålproduktion, 2019.
URL: https://www.jernkontoret.se/sv/vision-2050/
koldioxidfri-stalproduktion/. [Citerades: 2019-05-29].
[83] LKAB. HYBRIT – (filmklipp). URL: https://vimeo.com/253600191.
[84] Lina Nohrstedt. Svenska storbolagens stålsatsning kostar miljarder. Ny Teknik, 2018.
[85] My Fuel Cell. Framställning av vätgas. URL: http://www.myfuelcell.
se/framst{ä}llning-av-v{ä}tgas. [Citerades: 2019-05-29].
[86] NCC. Grus, makadam, stenmjöl och bergkross - kärnan i vår verksamhet.
URL: https://www.ncc.se/ballast/vara-produkter/bergkross/.
[Citerades: 2019-05-29].
[87] Sydsten. Järnvägar. URL: https://www.sydsten.se/
kunskapsbanken/jarnvagar/. [Citerades: 2019-05-29].
[88] Göteborgs stad. 12KC1 Materialkrav, 2019. URL:
https://tekniskhandbok.goteborg.se/12-projektering/
12k-markoverbyggnader/12kc-makadamballast-for-sparvag/
12kc1-materialkrav/. [Citerades: 2019-05-29].
[89] PEAB. Om asfalt. URL: https://peabasfalt.se/Asfaltprodukter/
om-asfalt/. [Citerades: 2019-05-29].
[90] Riodesign. Asfaltering. URL: http://www.riodesign.se/category/
asfalt/. [Citerades: 2019-05-29].
[91] Svevia. Så tillverkas asfalt, . URL: https://www.
svevia.se/dina-behov/asfalt/vara-asfaltverk/
sa-fungerar-ett-asfaltverk.html. [Citerades: 2019-05-29].
[92] Svevia. Vi har ett asfalteringsuppdrag ihop, . URL: https:
//www.svevia.se/stat--kommun/startsida---stat--kommun/
dina-behov/asfalt--belaggning/asfalt-.html. [Citerades:
2019-05-29].
[93] GAFS. Vad är gjutasfalt? URL: https://www.gafs.nu/
vad-ar-gjutasfalt/. [Citerades: 2019-05-29].
[94] Ylva Edwards. Gjutasfalt-ett vackert och hållbart material i byggande.
Technical report, CBI Betonginstitutet, GAFS, Stockholm, 2012. URL:
www.gafs.nu.
[95] Swedish Concrete Association. Detta är betong. URL: https://
betongforeningen.se/materialet-betong/. [Citerades: 2019-05-29].
[96] Cementa. Så här tillverkas cement. URL: https://www.cementa.se/
sv/tillverkning-av-cement. [Citerades: 2019-05-29].
[97] Betongindustri. Betong - Teknisk beskrivning. URL: https://www.
betongindustri.se/sv/betong-teknisk-beskrivning. [Citerades:
2019-05-29].
[98] Boverket. Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK_04. Techni-cal report.
[99] Göteborgs stad. 12PA Definitioner, 2019. URL: https:
//tekniskhandbok.goteborg.se/12-projektering/
12p-betong-i-sparvagsbanan/12pa-definitioner/. [Citerades:
2019-05-29].
[100] Stefan Kallander. Hjulslitagestudie hos malmvagnar vid LKAB : s spårnivå under jord. page 2, 2005.
[101] Peter Boberg. A-måttet. pages kap 3.2.1–kap 3.2.2, 2006.
[102] Stefan Kallander. Hjulslitagestudie hos malmvagnar vid LKAB:s spårnivå under jord. pages 3–4, 2005.
[103] Hesam Soleimani and Majid Moavenian. Tribological Aspects of Whe-el–Rail Contact: A Review of Wear Mechanisms and Effective Factors on Rolling Contact Fatigue. Urban Rail Transit, 3(4):227–237, 2017. ISSN 21996679. doi: 10.1007/s40864-017-0072-2.
[104] Mohammad Yousefikia, Sara Moridpour, Sujeeva Setunge, and Ehsan Mazloumi. Modeling Degradation of Tracks for Maintenance Planning on a Tram Line. Journal of Traffic and Logistics Engineering, 2(2):87–88, 2014. ISSN 23013680. doi: 10.12720/jtle.2.2.86-91.
[105] Reza Masoudi Nejad, Mahmoud Shariati, and Khalil Farhangdoost. Effect of wear on rolling contact fatigue crack growth in rails. Tribology Interna-tional, 2016. ISSN 0301679X. doi: 10.1016/j.triboint.2015.08.035.
[106] Najwa Elkhoury. Analysis and Prediction of Tram Track Degradation.
(April):7–11, 2018.
[107] Anders Isberg. Spårvagnar körde över elbussar. Skånska Dagbladet, 2011. URL: https://www.skd.se/2011/06/15/
sparvagnar-korde-over-elbussar/.
[108] Mats Gustafsson and Johanna Lindeberg. Järnvägens föroreningar – källor , spridning och åtgärder En litteraturstudie. 2007.
[109] Peter Boberg. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:J%C3%A4rnmalmfr%C3%A5nDannemoragruvan.JPG. pagesKap2.3.2, 3.1.4, 2016.
[110] Håkan Abrahamson. Borstål på rälsen förlänger livet på spå-ret. NyTeknik, 2006. URL: https://www.nyteknik.se/fordon/
borstal-pa-ralsen-forlanger-livet-pa-sparet-6438310.
[111] K T H Abe. Framtidens spårväg. page kap 3.2, 2015.
[112] Göteborgs Spårvägar. Uppfällda paraplyer och hala löv – Se upp i spårvagnsspåren!, 2014. URL: http://goteborgssparvagar.se/
uppfallda-paraplyer-och-hala-lov-se-upp-sparvagnssparen/.
[Citerades: 2019-05-29].
[113] Heatlabcz. Head-hardened-video. URL: https://www.youtube.com/
watch?v=gkf8Fx8Dkyg.
[114] Alfred Moser and Peter Pointner. Head-Hardened Rails Produced from Rolling Heat. Transportation Research Record, (1341):70–74, 1992. ISSN 01477781.
[115] Staffan Jacobson. Tekniska ytor: Ytomvandling & ytbeläggning. Uppsala, 5:e edition, 2014.
[116] Adam Clare, Olusola Oyelola, Janet Folkes, and Peter Farayibi. Laser cladding for railway repair and preventative maintenance. Journal of La-ser Applications, 24(3):032004, 2012. ISSN 1042-346X. doi: 10.2351/1.
4710578.
[117] Hans Dahlquist. Vinnova satsar på klimatsmart räls. NyTek-nik, feb 2010. URL: https://www.nyteknik.se/innovation/
vinnova-satsar-pa-klimatsmart-rals-6407310.
[118] Elisabet Kassfeldt, Jonas Lundmark, Braham Prakash, and Anders Sund-gren. Wear Properties of Hardened High Strength Boron Steel for Rail Cover. Technical report, Division of Machine Elements, Luleå University of Technology, Luleå, 2007.
[119] Rerail Tracksystem. Change track towards a less resource demanding futu-re. Technical report.
[120] Staffan Jacobson. Tekniska ytor: Yomvandling & ytbeläggning. Uppsala, 5:e edition, 2014.
[121] IndLas. Laserhärdning-kompendium. pages 6–9. URL: http://www.
indlas.se/TF-kompendium-Lasersvetsning.pdf.
[122] Circuit globe. Nd:YAG-laser. URL: https://circuitglobe.com/
ndyag-laser.html. [Citerades: 2019-05-29].
[123] E. Kennedy, G. Byrne, and D. N. Collins. A review of the use of high power diode lasers in surface hardening. Journal of Materials Processing Technology, 155-156(1-3):1855–1860, 2004. ISSN 09240136. doi: 10.
1016/j.jmatprotec.2004.04.276.
[124] Ozan Yazıcı and Suat Yılmaz. Surface Hardening of R260 Grade Rail Steels with High Power Diode Laser. pages 982–985, 2016.
[125] S. M. Shariff, T. K. Pal, G. Padmanabham, and S. V. Joshi. Influence of chemical composition and prior microstructure on diode laser hardening of railroad steels. Surface and Coatings Technology, 228:14–26, 2013. ISSN
02578972. doi: 10.1016/j.surfcoat.2013.03.046. URL: http://dx.doi.
org/10.1016/j.surfcoat.2013.03.046.
[126] Seky Chang, Young Sik Pyun, and Auezhan Amanov. Wear enhance-ment of wheel-rail interaction by ultrasonic nanocrystalline surface mo-dification technique. Materials, 10(2), 2017. ISSN 19961944. doi:
10.3390/ma10020188.
[127] Seky Chang, Young Sik Pyun, and Auezhan Amanov. Wear and chat-tering characteristics of rail materials by ultrasonic nanocrystal surface modification. International Journal of Precision Engineering and Ma-nufacturing, 16(11):2403–2410, 2015. ISSN 20054602. doi: 10.1007/
s12541-015-0310-z.
[128] Johannes Homan. What is the Difference between
Low & High Cycle Fatigue?, 2018. URL:
https://www.fatec-engineering.com/2018/08/23/
what-is-the-difference-between-low-high-cycle-fatigue/.
[Citerades: 2019-05-30].
[129] Aydar Akchurin. Rolling Contact Fatigue, 2017. URL: https://www.
tribonet.org/wiki/rolling-contact-fatigue/. [Citerades: 2019-05-30].
[130] Corrosion Doctors. Stress Corrosion Cracking (SCC). URL: https://
corrosion-doctors.org/Forms-SCC/scc.htm. [Citerades: 2019-05-30].
[131] B Arifvianto and M Mahardika. Effects of Surface Mechanical Attrition Treatment (SMAT) on a Rough Surface of AISI 316l Stainless Steel. Ap-plied Surface Science, Vol. 258(No. 10):pp. 4538–4543, 2012.
[132] A Amanov, R Tsuboi, H Oe, and S Sasaki. The Influence of Bulges Produ-ced by Laser Surface Texturing on the Sliding Friction and Wear Behavior.
Tribology International, Vol. 60:pp. 216–223, 2013.
[133] R Z Valiev, I V Alexandrov, Y T Zhu, and T C Lowe. Paradox of Strength and Ductility in Metals Processed Bysevere Plastic Deformation. Journal of Materials Research, Vol. 17(No. 1):pp. 5–8, 2002.
[134] S Bagherifard, R Ghelichi, and M Guagliano. On the Shot Peening Surface Coverage and Its Assessment by Means of Finite Element Simulation: A Critical Review and Some Original Developments. Applied Surface
[134] S Bagherifard, R Ghelichi, and M Guagliano. On the Shot Peening Surface Coverage and Its Assessment by Means of Finite Element Simulation: A Critical Review and Some Original Developments. Applied Surface