• Hur kan man bättre kan underlätta och anpassa för elever med språkstörning i ämnet slöjd?
• Vilka kunskaper har slöjdlärare om språkstörning?
• Vilket stöd behöver slöjdlärare för att kunna hjälpa eleverna med språkstörning? • Vilket stöd känner föräldrar till elever med språkstörning att deras barn behöver i
slöjden?
För att underlätta och anpassa för elever med språkstörning behövs visuellt stöd, mer tid samt mer stöd och kunskap till lärarna. Resultaten från enkäterna visar att det behövs mer kunskap om språkstörning i skolan samt mer stöd från elevhälsan i de individuella elevernas behov. Många använder någon form av visuellt stöd (bild stöd, digitala instruktioner, skriva/rita på tavlan), men man saknar tiden som behövs för att förbereda ordentligt så att det verkligen anpassas till elever med språkstörning. Allt detta tror jag skulle hjälpa alla elever oavsett om de ha några svårigheter och ge mer tid till att hjälpa just de elever som behöver extra hjälp (och även de elever som ligger längre fram kunskapsmässigt). En digital instruktion, som till exempel en videoinstruktion, kan spelas in med tanke på elever med språkstörning i fokus så att man anpassar mängden muntliga instruktioner, talhastighet och kan förtydliga med bilder och slöjdbegrepp via text.
Detta i kombination med annat visuellt stöd, samt en tydlig visuell struktur över arbetsprocessen. Att ha visuella verk i de olika stegen för att kunna se och känna på hur det ska se ut steg för steg (lite olika beroende på vilken hantverksteknik som används i arbetet. Detta är något jag hunnit prova under tiden för uppsatsen. Årskurs 4 syr ett segel i lappteknik till en vikingabåt (som de tillverkar i trä och metall). Till detta har jag gjort steg för steg instruktioner i materialet för att visa vad de ska göra. Detta behöver dock kompletteras med
videoinstruktioner för att få full effekt, men har gett en möjlighet att prova idén med elever. Utöver detta är det bra att komplettera i videoinstruktionen med stillbilder på hur/var man ska till exempel tvärnåla tyget, lägga tyget i symaskinen för att få rätt sömsmån när man syr och så vidare.
Även om film är bra som visuellt hjälpmedel så är det ändå viktigt att elever med språkstörning får möjlighet till förförståelse innan de tittar på en film, enligt specialpedagog och speciallärare som jag intervjuat. Det kan vara bra att gå igenom och visa hur den färdiga produkten kan se ut för att få en visuell bild till vad man ska jobba med innan man börjar. Eftersom eleverna har möjlighet att utveckla sin skiss och produkt utifrån en basmodell är det bra att få se olika exempel på hur produkten skulle kunna se ut när den är klar. På så sätt kan elever som kanske inte är så kreativa själva, eller har svårt att tänka vidare vad de kan göra, ha lite olika idéer att utgå ifrån. Då får man också lite förförståelse inför uppgiften och instruktionsfilmen.
Det är även bra att ha laminerade slöjdbegrepp som man kan sätta upp för att se det i skrift när man går igenom nya eller repeterar slöjdbegrepp. Att låta eleverna diskutera begreppen tillsammans så de får höra dem många gånger. Ju mer man får höra/se begreppet desto mer övar man på det och då är det lättare att hålla det i minnet (Larsson, 2016, sidan 72). Många elever med språkstörning har även svagt arbetsminne och kan ha en ”sämre förmåga än andra att bearbeta och komma ihåg information (www.spsm.se).
Något återkommande i enkätsvar och intervjuer är tid. Det krävs att man får ordentligt med tid för att planera och anpassa sitt material så att det ger det stöd det är tänkt som. För detta måste man också ha kunskap så man vet vad man ska göra. I dagens skolor finns det ofta inget färdigt läromedel att utgå ifrån i slöjden. Det skulle vara fantastiskt om det fanns ett nationellt slöjdmaterial i en databas som man kan hämta ifrån och sen vidare kan anpassa efter behov för elever med funktionsvariationer.
Föräldraenkäten utgår ifrån att föräldrarna har diskuterat slöjdämnet med sitt barn och kanske även mentor eller slöjdlärare. En tanke som uppstod under denna process är att det är möjligt att föräldrarna inte vet vad det finns för möjliga anpassningar som deras barn skulle kunna få hjälp med. Det kan också vara att just slöjdämnet inte är ett ämne som man diskuterat hemma om huruvida läraren gör någon speciell anpassning eller hjälper eleven på ett annat sätt. Jag tror att det ofta är mycket fokus på de teoretiska ämnena och att dessa har anpassningar. Många elever med svårigheter i de teoretiska ämnena kan ha lättare för de praktiska (en del kommentarer pratar om att barnen är kreativa och har lättare för de praktiska sakerna).
Jag ville ha med ett föräldraperspektiv i min undersökning för ofta glömmer man bort att det är viktigt med ett bra samarbete med hemmet. Ibland kanske eleverna har svårt att uttrycka vad som skulle underlätta för just dem och då är det bra om föräldrarna är involverade och kan hjälpa till med detta.
I efterhand tänker jag att det hade varit bra med ett logopedperspektiv också i mitt arbete. Det är inte alla kommuner som har tillgång till logopeder i skolan och det vore intressant att få deras perspektiv på detta arbetet. Det är dock inte säkert att logopederna har mycket kunskap om just slöjdämnet. Specialpedagogerna/lärarna som jag har intervjuat har alla gått kurser om språkstörning, vilket man inte kan ta för givet att alla har. Om jag intervjuat fler hade jag fått mer input, men det är inte säkert att jag skulle fått in mer information. Min uppfattning är däremot att specialpedagoger/lärare ofta är mer involverade i de teoretiska ämnena på skolorna och inte lika insatta i just slöjdämnet.
Detta är en liten del i hur man kan underlätta för elever med språkstörning. Det skulle vara intressant att få se mer forskning med specifika exempel som planeras och används till elever med språkstörning för att få ännu djupare resultat.
Referenser
Assmundsson, Mikaela och Pierrou, Emelia. 2017. Artikel nummer 16 2016: Videoinstruera mera! – Ett digitaliseringsprojekt av slöjdens arbetsinstruktioner.
Skolporten. https://www.skolporten.se/forskning/utveckling/mer-kreativitet-med-videofilmer-slojden/ (Hämtad 2019-03-15)
Backman, Jarl. 2008. Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur.
Bjar, L. 2006. Det hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Blohm, Lisa. 2018. Tystnar utan rätt hjälp. 28 mars.
Språkutvecklarna. https://specialpedagogik.se/tystnar-utan-ratt-hjalp/
Blomberg, Hanna, Holmqvist, Hanna och Södergren, Anna. 2016. “Vad sa jag och vad sa du?” Högstadielärares upplevelser av att undervisa elever med språkstörning. Stockholms Universitet.
Diva Portal. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1082872&dswid=-6210 (Hämtad 2019- 03-12)
Bruce, Barbro. 2007. Problems of language and communication in children. Identification and intervention. Lunds Universitet.
Lub. https://lup.lub.lu.se/search/publication/9e9ec4a9-ec56-4959-84a4-baefa7d16fd3 (Hämtad 2019-03-12) Carlberg Eriksson, E. 2016. Språkstörning - en pedagogisk utmaning: Ett stödmaterial för dig som möter tonårselever. Stockholm.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. https://webbshop.spsm.se/globalassets/publikationer/sprakstorning---en- pedagogisk-utmaning.pdf/ (Hämtad 2018-11-14)
Degerfäldt Möller, Inger. 2017. Det digitala ska ge tid, inte ta tid. 3 November. Slöjdlärarportalen. http://slojdlararportalen.se/det-digitala-ska-ge-tid-inte-ta-tid-inger-moller-degerfalt/ (Hämtad 190430)
Education, Alberta, Kanada https://speechandlanguagedisabilities.weebly.com/classroom-implications.html (Hämtad 2019-07-23)
Enqvist, Karin och Simonsson, Ann-Charlotte. 2017. Undervisning och elever med språkliga funktionsnedsättningar – Utveckling av hållbara metoder för undervisning och bedömning. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
https://www.spsm.se/contentassets/304a22e5e1b844049345bc0549f6f53d/undervisning-och-elever-med- sprakliga-funktionsnedsattningar.pdf (Hämtad 2019-03-15)
Eriksson, Arlene och Oscarsson, Anna-Karin. 2010. Beteende hos barn på språkskola Jämförelser med normdata från barn med typisk språkutveckling. Linköpings Universitet.
Diva Portal. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A329410&dswid=-5075 (Hämtad 2019- 02-12)
Eriksson, Ida, Habbe, Marika, Walther, Mia och Westlund, Annelie. 2018. Arbeta med språkstörning i förskola och skola. Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Liljedal Communication AB.
SPSM. https://webbutiken.spsm.se/arbeta-med-sprakstorning-i-forskola-och-skola/ (Hämtad 2018-12-04) Fredriksson, Maria och Mathison, Erik. 2014. Visuella hjälpmedel som stöd i undervisning för elever med autismspektrumtillstånd, AST. Örebro Universitet.
Diva Portal. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:796382/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-03-21) Hajer, Maaike och Meestringa, Theun. 2010. Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hallin, Anna Eva. 2019. Språkstörning som inte hörs – vanligare i skolan än man tror. Språkforskningsbloggen. (Blog) 29 april. http://www.språkforskning.se (Hämtad 2019-04-30)
Diva Portal. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:728087/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-04-30) Hjärnfonden. Vad är en språkstörning?
Hjärnfonden. https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/sprakstorning/ (Hämtad 2018-11-22) Kärsbo, Sara. 2017. Slöjd & Digital Teknik. Umeå Universitet.
Diva Portal. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1183114/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-04-30) Larsson, Karolina. 2016. Att Få Barnets Språk att Växa. Strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemma. Stefan Hertz utbildning AB förlag.
Larsson, Åsa. 2014. Syr ihop slöjd och IT. 14 maj.
Skolvärlden https://skolvarlden.se/artiklar/syr-ihop-slojd-och-it (Hämtad 2019-04-30)
Nettelbladt, Ulrika och Salameh, Eva-Kristina. 2007. Språkutveckling och språkstörning hos barn. Polen: Studentlitteratur
Nettelbladt, Ulrika och Salameh, Eva-Kristina. 2013. Språkutveckling och språkstörning hos barn, del 2. Pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter. Lund: Studentlitteratur.
North Shore Pediatric Therapy, Chicago, USA, https://nspt4kids.com/parenting/navigating-speech-language- difficulties-in-the-classroom. (Hämtad 2019-07-28)
Olin, Gunilla och Petersson, Cecilia. 2015. Språkstörning och lärande – praktisk-estetiska aktiviteter i en upplevelsebaserad undervisning. Malmö Universitet.
MUEP. http://muep.mau.se/handle/2043/18509 (Hämtad 2019-03-20)
Optimus Education, United Kingdom https://blog.optimus-education.com (Hämtad 2019-07-22)
Riksförbundet Attention. Vad är en språkstörning? https://attention.se/npf/sprakstorning/ (Hämtad 2018-11-22) Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning. Språkstörning.
DHB. http://dhb.se/vara-malgrupper/sprakstorning2/ (Hämtad 2018-11-23)
Rosell, Monika och Sievertsson, Eva. 2015. Visuellt stöd och tydliggörande pedagogik för elever inom autismspektrumtillstånd. Mälardalens Högskola.
Diva Portal. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:852586/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-03-21) Salameh, Eva-Kristina. 2011. Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Afasi Talknuten och Riksförbundet DHB.
Sjöberg, Malena. 2007. Ibland låtsas jag att jag förstår. En bok om elever med språkstörning. Afasiförbundet i Sverige och Riksförbundet DHB.
Skolverket. 2011.Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm. Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=2660 (Hämtad 2018-11-15)
Skolverket. 2011. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm.
Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-
fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRSLJ01% 26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor4 (Hämtad 2018-11-15)
Specialpedagogiska Skolmyndigheten. 2012. Språkstörning. 13 augusti.
SPSM. https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/sprakstorning/ (Hämtad 2018-11-21)
Svedberg, Martin. 2015. Inkludering och anpassning Undervisning av elever med generell språkstörning i samverkan mellan specialskola och grundskola. Umeå Universitet.
Diva Portal http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A882780&dswid=-6210 (Hämtad 2019- 03-12)
Van Horne, Amanda. 2012. Supporting Children with Developmental Language Disorder. The ASHA Leader. American Speech-Language-Hearing Association.
https://leader.pubs.asha.org/doi/10.1044/leader.fq.23012018.np (Hämtad 2019-01-23) Wallin, Fredrik. 2018. Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning.
Skolvärlden. https://skolvarlden.se/artiklar/sa-ska-skolan-battre-stotta-elever-med- sprakstorning?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=SVNy hetsbrev (Hämtad 2019-03-22)
Bilagor
Bilaga 1: Enkät till slöjdlärare
Ja; 79; 98% Nej; 2; 2%