Trots svårigheterna att säga något om orsak och verkan finns ändå en del som tyder på att den traditionella läsningen skulle ha större betydelse för att utveckla läsningen, både digitalt och traditionellt. Man skulle kanske kunna säga att den traditionella läsningen är mer ”strategisk” för läsutvecklingen. Frågan i det sam-manhanget är dock vad det är som gör den traditionella läsningen mer
”strate-gisk”. Antagligen är inte detta kopplat till att denna läsning sker på papper utan, så som nämnts tidigare, att den i sådana sammanhang oftare handlar om läsning av långa texter. I princip har digital läsning varit liktydigt med läsning av kortare texter på internet. Med utvecklingen av tekniken erbjuds läsning i allt fler for-mer och i olika media. Förutom läsning på internet finns idag också läsplattor och e-böcker. Detta är ett område som är lite utforskat och där mer kunskap behövs. Utvecklingen av e-böcker ställer också frågan hur olika typer av läsning ska benämnas. Uppdelningen som gjorts i denna rapport mellan digital och traditionell läsning är inte optimal när en del av den läsning som sker på skärm snarare liknar det som här benämnts traditionell läsning än digital läsning. Det finns alltså också ett behov av att utveckla terminologin kring detta.
När man talar om barn och ungdomars läsvanor och läsintressen kan det ibland vara lätt att glömma bort att det finns stora skillnader mellan barn och ungdomar som lever under olika omständigheter. En del av de skillnader som har kunnat observeras i denna studie verkar vara relaterade till kön och socio-ekonomisk bakgrund och i någon mån till huruvida eleverna har infödd eller utländsk bakgrund. Skillnader mellan olika grupper av elever vad det gäller tra-ditionell läsning har undersökts i många sammanhang. Det finns också en ökad mängd forskning kring skillnader mellan olika elevgrupper vad det gäller dator-användning. I takt med att läsvanor och läsintressen förändras som ett resultat av utvecklingen av nya media blir sådan forskning allt viktigare. Är den utveck-ling av läsvanor och datorvanor som vi kan se i samhället något som leder till större skillnader i läsintresse och läsvanor mellan olika grupper av barn och ung-domar i samhället? Skillnaderna mellan olika elever vad det gäller digital läsning är mindre än vad det gäller traditionell läsning. En stor andel ungdomar läser dagligen texter på dator, men samtidigt minskar intresset för den traditionella läsningen. I en tidigare bearbetning av resultaten ifrån PISA 2009 (Skolverket, 2011) kunde noteras att den socioekonomiska bakgrunden spelade en större roll för att förklara skillnader i det traditionella lästestet än i det digitala. Som har framkommit i denna rapport finns en skillnad mellan grupperna goda digitala läsare och goda traditionella läsare. De goda traditionella läsarna läste bättre traditionellt än de goda digitala läsarna och lika bra digitalt som de goda digitala läsarna. Samtidigt var andelen flickor högre i gruppen goda traditionella läsare än i gruppen goda digitala läsare och de goda traditionella läsarna hade ett högre medelvärde på PISA:s index för socioekonomisk bakgrund. Kan detta vara en utveckling som bidrar till ökade skillnader i faktiska läsfärdigheter relaterade till socioekonomisk bakgrund? Ungdomar från hem med en hög socioekonomisk bakgrund läser mycket både traditionellt och digitalt och lär sig därmed att läsa i olika sammanhang. Ungdomar från hem med lägre socioekonomisk bakgrund läser relativt mycket digitalt, men traditionellt och utvecklar då främst sin digi-tala läsning. Den allsidiga läsaren får med sig färdigheter som kan användas för
att läsa i många olika sammanhang, medan de som enbart läser digitalt får med sig mindre av denna färdighet.
6 Litteratur
Coiro, J. & Dobler, E. (2007) Exploring the online reading comprehension strategies used by sixth-grade skilled readers to search for and locate informa-tion on the Internet. Reading Research Quarterly, 24(2), 214–257
Hillesund. T. (2010) Digital reading spaces: How expert readers handle books, the Web and electronic paper. First Monday, Volume 15, Number 4–5 April 2010. Elektroniskt dokument: http://firstmonday.org/htbin/cgiwrap/bin/ojs/
index.php/fm/article/view/2762%40article/2504 Hämtat 2012-11-28
Höglund, L. (2012) Bokläsning i skiftet mellan traditionella och digitala medier. I SOU 2012:10 Läsarnas marknad, marknadens läsare – en forskningsantologi. Stockholm:
Litteraturutredningen i samarbete med Nordicom, Statens offentliga utredningar Kamil, M. L., Mosenthal, P. B., Pearson, D. & Barr, R. (2000) Handbook of Reading Research, Volume III. London: Routledge
Kintsch, W. (1998) Comprehension. A paradigm for cognition. Cambridge Uni-versity Press, Cambridge
Lawless, K. A. & Schrader, P.G. (2008) Where do we go now? Understanding research on navigation in complex digital environments, in D. J. Leu and J. Coiro (Eds.), Handbook of New Literacies (267–296). Lawrence Erlbaum Associates, Hillsdale, NJ
OECD (2009a) PISA 2009 Assessment Framework – Key Competencies in Reading, Mathematics and Science. Paris: OECD.
OECD (2010a) PISA 2009: Results: What Students Know and Can Do. Student performance in Reading, Mathematics and Science. Vol. I. Paris: OECD
OECD (2010b) PISA 2009 Results: Overcoming Social Background: Equity in Learning Opportunities and Outcomes Vol. II. Paris: OECD
OECD (2010c) PISA 2009 Results: Learning to Learn Vol. III. Paris: OECD OECD (2011a) PISA 2009 Results: Students On Line: Digital Technologies and Performance Vol.V I. Paris: OECD.
Rasmusson, M. & Eklund, M. (2012). “It’s easier to read on the Internet – you just click on what you want to read…” Abilities and skills needed for reading on the Internet. Education and Information Technologies. Publicerad online: 17 February 2012. www.springerlink.com/content/pl2815457582g06u Rowsell, J. & Burke, A. (2009) Reading by Design: Two Case Studies of Digi-tal Reading Practices. Journal of Adolescent & Adult Literacy Volume 53, Issue 2, 106–118
Salmerón, L., Kintsch, W.J. & Cañas, J.J. (2006) Reading strategies and prior knowledge in learning with hypertext, Memory & Cognition, 34, 1157–1171 Skolverket. (2001) PISA 2000: Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande I matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Skolverket Rap-port 209. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2004) PISA 2003 – Svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2007) PISA 2006: 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera – naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Skolverkets rapport 306. Stock-holm: Skolverket
Skolverket (2010a) Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läs-förståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket Skolverket (2010b) Frisläppta uppgifter och enkäter elektroniskt dokument www.skolverket.se/statistik-och-analys/internationella-studier/pisa/frislappta-uppgifter-och-enkater-1.10290 hämtat 2012-11-05
Skolverket (2011) Eleverna och nätet: PISA 2009 om 15-åringars förmåga att söka, läsa, förstå och värdera digital information. Stockholm: Skolverket Stanovich K. (2000) Progress in Understanding Reading: Scientific Foundations and New Frontiers. New York: The Guildford Press
SCB (2012a) Privatpersoners användning av datorer och internet 2011. Stock-holm: Statistiska Centralbyrån
SCB (2012b) Bokläsning per vecka. Stockholm: Statistiska Centralbyrån, Elek-troniskt dokument www.scb.se hämtat 2012-09-05
Ziming Liu, (2005) Reading behavior in the digital environment: Changes in reading behavior over the past ten years, Journal of Documentation, Vol. 61 Iss:
6, 700–712