6:12 Frågor kring barnet - ATT VARA ÖPPEN FÖR OLIKHETER I TIDER AV FÖRÄNDRING : Barnmorskors oc

På BVC upplever BVC-sjuksköterskorna att föräldrar uppmärksammar och frågar om avvikelser hos det nyfödda barnet.

6:12:1 Avvikelser

Föräldrar som besöker BVC med sitt nyfödda barn funderar en del kring avvikelser från det normala mönstret hos barnet. Det kan till exempel handla om prickar, eksem och magknip. Föräldrarna vill gärna ha en förklaring till varför dessa symtom har uppkommit men det är inte alltid BVC-sjuksköterskan kan lämna det, men ofta kan hon ge tips och stöttning för att förbättra situationen.

”Om det är någonting speciellt som att han gråter, eller har magknip, då vill man gärna ha en lösning till det. Det är ju inte säkert att vi kan ge det, men vi kan ju ge lite tips på hur man kan göra för att minska besvären. Är det ett barn som har kolik, så kanske det handlar mer om att stötta föräldrarna.” 52

6:12:2 Frågor

Andra frågor som kommer upp på BVC under den första tiden är navelvård, hur ett barn badas och om de ammar rätt.

”De ställer ju frågor lite rent om hur man ska bada barnet, navel, de kan fråga om amningen, de kan få amma, så jag får en uppfattning om hur de sitter. Mycket frågor de ställer tycker handlar om det.” 41

7 DISKUSSION

7:1 Metoddiskussion

En noggrann beskrivning av analysarbetet är nödvändig för att bland annat stärka resultatets tillförlitlighet (Lundman & Granheim, 2008).

Författarens syfte med denna studie har varit att beskriva av vad barnmorskor och BVC- sjuksköterskor har för erfarenheter av tidigt föräldrastöd, med fokus på upplevda behov hos föräldrarna. För att kunna göra en förutsättningslös analys valdes en induktiv ansats. För att kunna göra en djupare beskrivning av erfarenheter, snarare än en ytlig beskrivning av kvantitativ karaktär, valdes en kvalitativ metod. Eftersom det var likheter och olikheter från ett textinnehåll, som i denna studie kom från intervjuer genomförda av författaren själv, som skulle studeras valdes en kvalitativ innehållsanalys. Enligt Lundman och Hällgren Granheim (2008) är kvalitativ innehållsanalys lämplig att använda som analysmodell när likheter och skillnader i en text skall studeras.

För att samla in data valde författaren intervjuer som datainsamlingsmetod. Dessa intervjuer spelades in med en digital röstinspelare för att sedan transkriberas. Intervjuerna

genomfördes med en till två intervjudeltagare åt gången Författaren upplevde att en fördel med att intervjua två informanter samtidigt var att informanterna blev mer avslappnade och hade lättare att tala fritt om det aktuella fenomenet och att författaren inte behövde arbeta så mycket för att nå det önskade tillståndet. Vid någon intervju blev informanten nervös av att bli inspelad vilket ledde till att intervjuaren vid flera tillfällen fick upprepa frågor.

Informanten tenderade också att fokusera på inspelningen istället för på frågorna. Felkällor kan förekomma vid intervjuer menar Olsson m.fl. (2007) det kan handla om att frågorna som ställs kan innehålla antaganden om informantens kunskaper, inställningar och beteende. Det kan också vara svårt för intervjuaren att tolka vad det är informanten svarar på.

Tillvägagångssättet som används för att välja ut deltagare har betydelse för resultatets giltighet. Ett annat sätt för läsaren att bedöma giltighet är att författaren ger en noggrann beskrivning av urvalet och analysarbete vilket leder till att läsaren får en inblick i giltigheten av tolkningen (Lundman & Granheim, 2008). I denna studie valde författaren att via mail ta kontakt med verksamhetschefer för att få hjälp med att förmedla ett informationsbrev till barnmorskor och BVC-sjuksköterskor. På detta sätt gjorde slumpen att intervjuer kunde genomföras med BVC-sjuksköterskor, med olika etnisk och utbildningsbakgrund, som arbetade inom olika områden.

Majoriteten av de intervjuade hade arbetat inom sitt yrkesområde under ett flertal år, detta ledde till att de hade bred erfarenhet inom sitt yrkesområde. Någon av informanterna saknade flerårig erfarenhet inom yrkesområdet. Genom att informanterna hade varierande antal år i yrket, varierande utbildning samt bred spridning av åldrar ökade tillförlitligheten på resultatet.

Studien representerar informanter från två olika landsting. Initialt var tanken att utföra alla intervjuer inom ett landsting för att få en uppfattning om läget inom ett avgränsat område. Det rådde brist på informanter som anmälde sitt intresse för att ställa upp för intervju inom den ena yrkesgruppen. Detta berodde troligen på att många studenter valt att intervjua den aktuella yrkesgruppen under samma tidsperiod. Därför utökades informanterna till två landsting. Eftersom den kvalitativa innehållsanalysen syftar till att hitta likheter och skillnader i ett textinnehåll upplevde inte författaren att denna förändring inverkar på resultatets trovärdighet. Lundman och Hällgren Granheim (2008) menar att all forskning syftar till att finna ny kunskap, men att det ofta finns mer än en sanning. Trovärdigheten av ett resultat handlar bland annat om hur forskarens förförståelse och erfarenhet har satt sin prägel på analysen. Författaren, som har erfarenhet av att arbeta med och delta i

föräldrastödsåtgärder, har utfört alla moment i denna studie. Detta stärker materialets trovärdighet dels genom författarens förförståelse och dels genom författarens goda

kännedom om materialet. Genom att dessutom ange citat i resultatet förstärker författaren resultatet ytterligare i fråga om giltighet.

Eftersom studien är utförd under en begränsad period avgränsades antalet intervjuer till sex stycken och antalet informanter till sju stycken. Trots det begränsade antalet informanter resulterade studien i ett stort antal beskrivna erfarenheter av upplevda behov som

resulterade i många kategorier och underkategorier.. Genom att öka antalet informanter samt anlägga ett nationellt perspektiv blir resultatet överförbart vilket enligt Polit och Beck (2006) är ett sätt att öka trovärdigheten ytterligare.

7:2 Resultatdiskussion

Det saknas tidigare forskning om hur barnmorskor och BVC-sjuksköterskor beskriver sina erfarenheter av tidigt föräldrastöd, med fokus på upplevda behov hos föräldrarna.

Syftet med denna studie har därför varit att beskriva barnmorskors och BVC-sjuksköterskors erfarenheter av tidigt föräldrastöd, med fokus på upplevda behov hos föräldrarna de två första veckorna efter förlossningen..

Under de två första veckorna efter förlossningen ger både barnmorskor och BVC-

sjuksköterskor föräldrastöd. Författaren upplevde det därför viktigt, för att få en helhetsbild av vilket stöd föräldrarna upplevs behöva, att intervjua de båda yrkesgrupperna. Genom att ge föräldrastöd bedriver distriktssköterskan som arbetar som BVC-sjuksköterska

folkhälsoarbete, vilket ingår i ett av hennes ansvarsområden med omvårdnadsansvar som bas (Distriktssköterskeföreningen, 2008). Dorothea Orems omvårdnadsteori bygger på att människor skall ta ansvar för sin egenvård, men att en sjuksköterska under vissa

omständigheter kan behöva överta detta ansvar (Kirkevold, 2000). Med detta antagande i åtanke upplever författaren att ämnet är lämpligt att använda i en vårdvetenskaplig studie. Eftersom det saknas tidigare forskning om det författaren har valt att studera i denna studie, har författaren valt att jämföra studiens resultat med närbesläktad forskning. Här följer exempel på den forskning som tas upp i bakgrunden och som författaren knyter an till under resultatdiskussionen. Forskning om vad barnavårdssjuksköterskor tror att föräldrar

förväntar sig av dem, olika forskning om föräldrautbildning före och efter förlossningen utifrån kvinnors erfarenheter, sjuksköterskans första möte med nyblivna föräldrar, vilken information föräldrar behöver när de blir utskrivna från sjukhuset tidigt efter förlossningen. Resultatdiskussionen knyter även an till bland annat folkhälsorapporter och annan

vårdvetenskaplig litteratur som beskriver föräldrastöd, barnhälsovård eller vård efter förlossning, där även föräldrastöd behandlas.

Enligt statens folkhälsoinstitut fastslogs 1980 att föräldrautbildningen skulle införas inom landstingets regi (Statens folkhälsoinstitut). I december 2004 presenterade

folkhälsoinstitutet en rapport som uppmärksammade ett antal problemområden inom mödra- och barnhälsovårdens föräldrastöd. I rapporten föreslås att primärkommunerna på försök skall samordna allt föräldrastöd, inklusive den del som idag bedrivs inom mödra- och barnhälsovården. Tanken var att staten skulle ge stöd för utvecklingsarbete och forskning gällande strukturerade program under graviditet och spädbarnstid (Collberg, m.fl. 2007). Eftersom BB och förlossningsvården har genomgått stora förändringar sedan 1980 anser författaren att det finns ett stort värde i att också se över barnhälsovården och dess föräldrastöd för att anpassa stödet till dagens förhållanden.

För att uppnå ett så bra resultat som möjligt med att förändra föräldrastödet anser

författaren att det bästa sättet att göra detta på är att fråga dem som arbetar inom de berörda verksamheterna om vilket stöd de upplever att dagens föräldrar behöver. I resultatet

identifierade författaren 32 olika aspekter av tidigt föräldrastöd som barnmorskorna och BVC-sjuksköterskorna identifierar. De kunde samlas inom kategorierna information,

amning, hela familjen, tillgänglighet, olika behov, bekräfta, mamman, valmöjlighet, stötta familjens val, trygghet, förtroende och frågor kring barnet.

Inom kategorin information framkommer att dagens föräldrar redan är väldigt pålästa och kan mycket. Det finns mycket information att hämta inom media och på Internet viket gör att de inte alltid vill ha den information som barnhälsovårdspersonalen erbjuder. Bremberg (2010) menar att föräldrar behöver ha tillgång till stöd men det viktiga är inte var stödet kommer ifrån, utan att informationen är begriplig och att den finns tillgänglig när den

behövs. Genom att ha en återbesöksmottagningen öppen sju dagar i veckan samt att föräldrar har möjlighet att kontakt vårdpersonal dygnet runt kan sjukvården uppfylla detta behov av stöd. I en undersökning redogör Warren (2005) för att mammor känner lika stort förtroende för den information som de kan inhämta från sina egna mammor som det stöd som de kan få från hälso- och sjukvårdspersonal. Med utgångspunkt från Warrens forskning och att

Bremberg (2010) menar att vissa familjers nätverk med andra människor är bristfälliga är det, enligt författaren, motiverat att sjukvården kan erbjuda föräldrar hjälp dygnet runt. Eftersom önskan att få information har förändrats och deltagarna i studien uppfattar att familjer inte alltid vill ha den information som erbjuds behöver sättet att förmedla

information förändras., Genom att publicera en informationssida på Internet där familjer själva kan söka information från BB kan familjer välja om och när de vill ha erbjuden information. Bremberg (2010) menar att så många som 67 % av föräldrarna numera använder sig av Internet och en nätverkssajt som heter ”Allt för föräldrar” som den första instansen när de behöver råd eller information. Bremberg menar samtidigt att en hel del av den information som går att inhämta på Internet är direkt missvisande och saknar

vetenskaplig grund. I resultatet av analysen i denna studie framkommer att de föräldrar med högre utbildning ställer krav på att de råd de får skall vila på vetenskaplig grund. Detta bekräftar resultatet om att det i högre utsträckning är föräldrar med lägre utbildning som vänder sig till diskussionsgrupper på Internet för att få råd och stöd (Bremberg, 2010). Resultatet av denna studie visar att det överflöd av information som finns i dagens samhälle kan skapa oro hos föräldrarna. Ett flertal av informanterna upplever att en stor del av dagens föräldrastöd handlar om att hjälpa familjer att välja rätt bland all information. En annan baksida med den datorstyra informationen är att den skapar isolering bland föräldrarna. Den information som föräldrarna tidigare inhämtade från andra föräldrar eller bekanta hämtas idag via olika forum på näten, något som skapar isolering bland barn och föräldrar (Platin & Daneback, 2009).

Samtidigt som många föräldrar är mycket kunniga och pålästa saknar en del föräldrar baskunskaper om nyfödda barn. Informanterna uppfattar att denna okunskap inte har koppling till låg utbildning, utan snarare beror på det urbaniserade samhället där familjer inte längre umgås lika tätt som de gjorde förr i tiden.

Det finns flera studier som behandlar tidig hemgång från BB eller förlossning. Resultaten från dessa studier är inte samstämmiga. Foster m.fl. (2008) menar att många familjer är missnöjda med sjukhustiden efter förlossningen och vill ha en barnmorska på plats som kan ge dem stöd dygnet runt. Samma studie visar att föräldrar önskar stanna kvar på BB till amningen kommit igång ordentligt. Johansson m.fl. (2004) menar dock att amningen fungerar bättre när mamman och barnet skrivs ut tidigt efter förlossningen. Att amningen fungerar bättre uppfattar även en av de intervjuade BVC-sjuksköterskorna och menar att benägenheten att börja med tillägg är mindre när familjerna kommer hem tidigt efter förlossningen. På en berörd BB enhet är uppfattningen att familjer är mest nöjda med att själva bestämma hur länge de ska stanna kvar på sjukhus efter barnets födelse. En viktig ståndpunkt som alla barnmorskor talade om var att stötta familjens val. Person och Dykes menar i sin studie att en viktig faktor för att föräldrar ska känna sig nöjda med förlossnings och BB-tid är att de får välja själva när de ska åka hem.

Studien visar att personalen på BB önskar att alla familjer ska stanna till amningen har kommit igång. Ändå uppfattar BVC-sjuksköterskorna att mycket av det tidiga föräldrastödet handlar om just amning. Det utrycks en önskan från BVC om att det ska finnas ett samarbete mellan enheterna som innebär att BVC-sjuksköterskorna träffar familjerna i

föräldragrupperna redan innan barnen är födda för att väcka tankar och funderingar om frågor att ställa till BB personalen innan de åker hem. Detta för att överbrygga det glapp som uppstår mellan utskrivning från BB till det att BVC-sjuksköterskan kommer hem till familjen på första hembesöket.

För att föräldrar ska kunna åka hem från sjukhuset/förlossningen tidigt, ibland så tidigt som sex timmar efter förlossningen, måste det finnas en skriftlig handlingsplan som idag

utarbetas av berörda verksamhetschefer (Socialstyrelsen). Resultatet av denna studie visar på att det också måste finnas en känsla av trygghet hos familjerna för att det ska vara möjligt för dem att åka hem tidigt. Denna trygghet skapas genom den utarbetade handlingsplan som ger möjlighet till återbesök, telefonsamtal och tillgänglighet dygnet runt. Även om det är möjligt att skriva ut föräldrar tidigt från BB och förlossningen trygghetsmässigt, uppfattar BVC-sjuksköterskorna att det uppstår ett glapp mellan utskrivningen från BB eller

förlossningen till det att BVC-sjuksköterskan kommer hem till familjen. Det framkommer i resultatet att det finns en önskan från BVC-sjuksköterskorna att få komma i kontakt med de blivande föräldrarna innan barnet är fött för att ge information. Viss information menar BVC-sjuksköterskorna är viktig att ge tidigt, som att inte ta emot besök den första tiden efter förlossningen, och att den informationen behöver nå föräldrarna ”innan skadan är skedd”. BVC-sjuksköterskorna uppfattar att många familjer hinner ta emot mycket besök innan de hinner träffa familjen. Dessa två resonemang tyder på att det råder att glapp mellan utskrivning från BB eller förlossning till BVC tar över.

Även om mycket av det tidiga föräldrastödet på BVC idag handlar om amning, hjälpa

föräldrar att sålla bland all information och bekräfta dem, så har även frågor kring mammans hälsa efter förlossningen ökat. De frågor som handlar om den tidiga barnsängstiden, som tidigare var BB personalens ansvarsområde, hanteras idag i allt större utsträckning av BVC- sjuksköterskorna. Mer än hälften av alla mammor drabbas några dagar efter förlossningen av den så kallade ”Maternity blues”, som innebär nedstämdhet och är en naturlig följd av

förlossningen (Ellberg 2009). Frågor och information rörande detta hamnar idag i allt större utsträckning hos BVC-sjuksköterskan. Fägerskiöld och Ek (2000) menar att BVC-

sjuksköterskor förväntar sig att vara en person som den nyblivna mamman, vare sig hon fått sitt första barn eller är flerbarnsmor, kan vända sig till. BVC-sjuksköterskorna upplever att de förväntas vara en mänsklig källa till kunskap och stöd, som kan bekräfta mammornas känslor och den naturliga känsla av nedstämdhet som kan uppstå efter förlossningen. Detta arbete tar idag en hel del tid i anspråk från BVC-sjuksköterskorna.

Resultatet visar att det föräldrastöd som upplevs behövas varierar mycket mellan familjer och att en viktig aspekt att ta hänsyn till är de många kulturella skillnader som råder.

Söderbäck (2010) menar att familjer med en annan kultur än den svenska, har med sig andra traditioner. Detta innebär ett annat synsätt på vad som är hälsa och sjukdom. Dessa familjer har även en annan syn på vilken betydelse familjen har, av den anledningen uppfattas vårdsituationer och rutiner inom vården annorlunda. Olander (2003) menar att

distriktssköterskan skall kunna arbeta både individ- och befolkningsanpassat och kunna identifiera behov av information. Distriktssköterskan skall även kunna bedöma hur behoven skall kunna tillgodoses och följa upp att den information som erbjudits har blivit förstådd. Genom att ringa upp en berörd familj och fråga hur det har gått med det givna rådet tillgodoses detta behov. Hagelin m.fl. (2007) menar att det finns goda skäl att prioritera insatser till så kallade högriskområden för att minska de hälsoklyftor som annars riskerar att öka. De anser detta trots att de samtidigt anger att modern forskning om folkhälsoarbete visat att insatser till flertalet i befolkningen ger bättre utbyte än riktade insatser till högriskgrupper.

Någonting som förvånar författaren är att det endast var en BVC-sjuksköterska som talade om att skapa en bra relation till familjen och om vikten av att familjen känner förtroende för henne. Detta förtroende skapar en viktig grund för att föräldrastödet ska fungera så bra som möjligt mellan BVC-sjuksköterskan och familjen. Janson m.fl. (2001) menar i sin studie att sjuksköterskor som arbetar med familjer med nyfödda barn anser att det första mötet med familjen ofta handlar om att skapa en bra relation mellan BVC-sjuksköterskan och familjen. De menar även att ett bra sätt att skapa denna relation är genom hembesök i familjen. Syftet med föräldrastöd enligt Bremberg (2010) är att ge föräldrar kunskap och information, stärka föräldrar i deras föräldraroll samt erbjuda föräldrar kontakt föräldrar emellan. Fabian m.fl. (2005) menar att en viktig aspekt med föräldragrupperna som erbjuds under

graviditeten handlar om att skapa kontakt föräldrar emellan. Studien visar att så många som 58 % av föräldrarna höll kontakt ett år efter att barnen var födda. Ahldén m.fl. (2008) menar att en viktig del i föräldrautbildningen under graviditeten är att mammor ska få möjlighet att skapa kontakt med andra mammor. De hävdar också att den korta sjukhustiden och de stora avstånd som ofta råder mellan de nyblivna föräldrarna och deras egna föräldrar skapar ett behov av att träffa andra människor i samma situation som de kan dela erfarenheter och råd med.

Författaren uppfattar att informanterna berört alla delar av syftet med föräldrastöd utom det sista, att erbjuda föräldrar kontakt föräldrar emellan. Forskning har visat att föräldrar själva söker kontakt med andra föräldrar genom chatforum på Internet (Bremberg 2010; Plantin & Daneback 2009). Bremberg (2010) menar dock att föräldrar behöver träffa andra vuxna för att bryta isoleringen och må bra. På BVC-bedrivs idag föräldragrupper som ger föräldrar möjlighet att träffa andra föräldrar med barn i samma ålder och många kommuner och frivilligorganisationer erbjuder föräldrar den möjligheten via öppna förskolor.

7:3 Etikdiskussion

Författaren har tagit ställning till de etiska överväganden och följt de forskningsetiska principerna under studiens gång. Informationskravet har uppfyllts genom att deltagarna via mail fått information om studien cirka två månader innan studien påbörjades samt fått

In document ATT VARA ÖPPEN FÖR OLIKHETER I TIDER AV FÖRÄNDRING : Barnmorskors och BVC-sjuksköterskors erfarenheter av föräldrars behov av tidigt föräldrastöd (Page 30-37)