I inledning beskrivs frustrationen kring hur svårt det är att gå från att tala om förändringar till att verkligen genomföra dem. Jag menar att denna studie visar på komplexiteten i ett
skolövergripande utvecklingsprojekt. Oavsett om man utgår från ett skoleffektivitets-perspektiv eller ett skolutvecklingsskoleffektivitets-perspektiv kommer det att bli en slitsam process,
åtminstone om det ska bli hållbara och långsiktiga förändringar. Att förändra föreställningar och hur dessa omsätts i handlandet i vardagspraktiken är ingen quick-fix. Att därutöver bygga en professionell lärande gemenskap förutsätter ett grundarbete som förutom organisatoriska förutsättningar också handlar om varje lärares yrkesroll.
Denna studie visar på en mångfasetterad bild av skolutvecklingens ”vad” och ”hur”. Även om denna studie handlar om en enda skola, så kan man tänka sig att liknande flytande innebörder och varierande föreställningar finns i ett större perspektiv. En framtida studie skulle kunna kartlägga dessa motsättningar på den övergripande politiska nivån, kommunen eller riket som helhet, i samma anda som Fridlund (2011) gör i sin avhandling om interkulturell undervisning som ett pedagogiskt dilemma. En sådan studie skulle kunna lyfta olika bilder av vetenskapligt förhållningssätt eller olika synsätt kring styrningen av skolan. Man behöver gå bakom
föreställningarna och försöka få syn på vad respektive synsätt innesluter och utesluter. I förhållande till ett socialkonstruktivistiskt lärandeperspektiv är det just genom att lyfta olikheter som vi kan skapa förändring (Döös, 2011).
Ledarskapet
Efter att resultatet i studien står klart väcks frågan, vad man som ledare kan göra för att uppmuntra och skapa förutsättningar för hållbara förändringar utifrån dessa skiftande
föreställningar. Om man utgår från Timperleys modell för en cirkulär process, så måste man på samma sätt som läraren, utgå ifrån hur man själv genom en förändrad praktik kan förbättra förutsättningarna för lärande. Jag kan se några olika relevanta åtgärder
• Uppmuntra till reflektion över handlande och angående handlande (Hargreaves & Fullan 2013). Det handlar både om att ge tid för reflektion, men också att lyfta frågor kring hur vi använder vår tid så att det som vi ser som viktigt också får plats
• Bidra till att utveckla ämnesspråket hos lärarna, inte bara för att kunna ta del av aktuell forskning, utan också för att lyfta tänkandet och göra våra dialoger mer precisa.
• Initiera och samarbeta med lärarna kring analyser av verksamheten. Här finns en brist på skolan, särskilt när det gäller den mer kontinuerliga analysen. Den skulle i första hand kunna handla om vår egen praktik, hur undervisningen ser ut, och mer sällan om elevernas resultat.
Som ledare behöver du också reflektera över vad innebär att man har olika bilder. Ledarens uppgift är också att lyfta hur viktigt det är att ta del av varandras bilder och vara en förebild genom att vara intressera sig för tankar om t.ex. skolutvecklingens processer och ledarskapet (se Olin, 2009). Då måste man också vara en förebild genom att visa mod och våga lyfta exempelvis de innebörder begreppet trygghet ges av olika personer för att närma sig varandra i förståelsen för vad det handlar om och på så sätt komma vidare i det gemensamma
uppdraget.
Referenser
Abrahamsson, N., Bylund, E. (2012). Andraspråksinlärning och förstaspråksutveckling i en andraspråkskontext. Hyltenstam, K., Axelsson, M. & Lindberg, I. (red). Flerspråkighet
– en forskningsöversikt. (ss. 153-246) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Allen, D. (2006). Who´s in and who´s out? Language and the integration of new immigrant youth in Quebec. International Journal of Inclusive Education, 10 (2-3), 251-263. doi:10.1080/13603110500256103
Alvesson, M., Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Berger, P.L. & Luckmann, T. (1979). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar
sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner – En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Catarci, M. (2013). Interculturalism in Italian primary schools with a high concentration of immigrant students. Intercultural Education, 24 (5), 456-475.
doi: 10.1080/14675986.2013.827946
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2002). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna
perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: HLS förlag.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Döös, M. (2011). Kompetensbärande relationer i en stadig bank. Granberg, O. & Ohlsson, J. (Red.). Organisationspedagogik - en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Eklund, M. (2003). Interkulturellt lärande – Intentioner och realiteter i svensk grundskola
sedan 1960-talets början. Doktorsavhandling. Luleå Tekniska Universitet: Institutionen
för lärarutbildning.
Fridlund L., (2011). Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om
undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser.
Doktorsavhandling Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Fullan, M. (2007). The new meaning of educational change -‐ fourth edition. New York: Teachers College Press.
Gibbons, P. (2013). Stärk språket, stärk lärandet – Språk och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3:e upplagan. Stockholm:
Hallgren & Fallgren
Granberg, O. & Ohlsson, J. (Red.). (2011). Organisationspedagogik -‐ en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Gröning, I. (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola.
Doktorsavhandling, Uppsala Universitet: Institutionen för Nordiska språk.
Hacking, I. (2000). Social konstruktion av vad?. (1. uppl., 3. tr.) Stockholm: Thales.
Hargreaves, A. (2000). Four ages of professionalism and professional learning. Teachers and
teaching: History and practice, 6 (2), 151-182.
doi:10.1080/713698714
Hargreaves, A., Fullan, M. (2013). Professionellt kapital – att utveckla undervisning i alla
skolor. Lund: Studentlitteratur.
Holmdahl, G. (2011). Skolutveckling som diskursiv praktik – Några ideologiska implikationer (Karlstad University Studies 2011:37). Doktorsavhandling, Karlstad: Karlstads
Howarth, D. (2007). Diskurs. Malmö: Liber AB.
Hüpping, B., Büker, P. (2014). The development of intercultural pedagogy and its influences on primary schools: conclusions and perspectives. Intercultural Education, 25 (1), 1-13. doi: 10.1080/14675986.2014.878072
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur
Laclau, E. & Mouffe, C (2008). Hegemonin och den socialistiska strategin . Göteborg: Glänta
Larsson, P (2004). Förändringens villkor - en studie av organisatoriskt lärande och
förändring inom skolan. Handelshögskolan i Stockholm.
Larsson, P. & Löwstedt, J. (2010). Strategier och förändringsmyter - organisationsperspektiv
på utveckling i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Mattsson, M. (2004). Att forska i praktiken – en kunskapsöversikt och en fallstudie. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala.
May, S. (1994). Making multicultural education work. Multilingual Matters.
McNiff J. & Whitehead, J. (2001). Action Research in Organiations. London: Taylor & Francis e-Library.
Olin, A. (2009). Skolans mötespraktik – en studie om skolutveckling genom yrkesverksammas
förståelse (Göteborg Studies in Educational Sciences 286). Doktorsavhandling,
Göteborg: Göteborgs Universitet.
Pagani, C., Robustelli, F., Martinelli, C. (2011). School, cultural diversity, multiculturalism and contact. Intercultural Education, 22 (4), 337-349.
Pavlenko, A. & Lantolf, J.P. (2000). Second language learning as participation and the (re)construction of selves. Lantolf, P.J. (red) Sociocultural theory and second language
learning. Oxford: Oxford University Press
Rönnerman, K. (2012). Aktionsforskning i praktiken – förskola och skola på vetenskaplig
grund. (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Scarino, A. (2014). Learning as Reciprocal, Interpretive Meaning-Making: A View From Collaborative Research Into the Professional Learning of Teachers of Languages. The
Modern Language Journal, 98 (1), 386-401.
doi: 10.1111/j.1540-4781.2014.12068.x
Scherp, H-Å. (2013). Lärandebaserad skolutveckling – lärglädjens förutättningar,
förverkligande och resultat. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2012). Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Fritzes.
Stoll, L. & Seashore Lewis, K. (2007). (Red.). Professional learning communities.
Divergence, deths and difficulties. Maidenhead, UK: Open University Press,
McGraw-Hill House
Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning (elektronisk version). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011 (elektronisk version). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Wennergren, A-C. (2007). Dialogkompetens i skolans vardag – en aktionsforskningsstudie i
hörselklassmiljö 2007:34. Luleå: Luleå tekniska universitet, Institutionen för pedagogik
Winther Jörgensen, M., Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Wreder, M. (2007) Ovanliga analyser av vanliga material – Vad diskursteorin kan göra med enkäter. I Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (Red.), Diskursanalys i praktiken, 29 - 52. Stockholm: Liber.
Zufiaurre, B. (2006). Social inclusion and multicultural perspectives in Spain: three case studies in nothern Spain. Race Ethnicity and Education, 9(4), 409-424.
doi: 10.1080/13613320600957751