Denna studies resultat pekar på viktiga frågor att gå vidare med. Resultatet visade att inflytandet brast i genomförandet av individuella planer. Frågor som är viktiga i detta sammanhang är hur planen implementeras i verksamheternas planer. Finns det skillnader i daglig verksamhet och i gruppboende? Hur ser entreprenörerna på arbetet med individuella planer och hur inkluderas de enskilda i verksamheten? Verksamheten kan innehålla ytterligare faktorer som komplicerar arbetet med individuella planer som studien inte har uppmärksammat. Kan ett problem bero på att personalen inte arbetar utifrån empowermentbaserade principer?
En annan viktig fråga att gå vidare med är hur avtalen mellan kommunen och entreprenörerna ser ut, vad de baserar sig på och om de innehåller någon form av sanktion om inte avtalet följs? Avtalen mellan kommuner och entreprenörer är grunden för vad verksamheten har att hålla sig till, det sätter ramen för vad verksamheten ska utföra. Om den ramen är diffus så är det inte konstigt att verksamheterna inte genomför planen utan helt och hållet agerar utifrån vad de själva anser är viktigt.
Dessa frågor är viktiga att lyfta fram för att få en heltäckande bild över arbetet med individuella planer och förbättra förutsättningarna för den enskildes inflytande i praktiken.
Referenser
Askheim, O. P. (2004). Fra normalisering til empowerment. Oslo: Gyldendal akademisk.
Askheim, O. P. & Starrin, B. (Red). (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö:
Gleerups Utbildning AB.
Bengtsson, S. (2007). LSS i praktiken: en studie av LSS-handläggares syn på biståndsbedömning och yrkesroll . Jönköping: Luppen kunskapscentrum.
Berger, K., Persson, R., Pettersson, A-C., Rengren-Borgersen, B., Smedberg, K.,
Svensson, M. (2009). Individuell plan enligt LSS: en rättighet för många som utnyttjas av få [Elektronisk resurs]. Hämtad 5 november, 2009, från Länsstyrelsen:
http://www.lansstyrelserna.se/NR/rdonlyres/AE96DA64-117A-4DA4-BF39-C893910BB376/0/individuell_plan.pdf
Bergstrand, B. O. (2009). LSS och LASS. Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur.
Bernler, G., & Johnsson, L. (1995). Den sociala journalen. 2, Tre bilder av
socialtjänstens klient. Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Billquist, L. (1999). Rummet, mötet och ritualerna: en studie av socialbyrån, klientarbetet och klientskapet (avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet).
Buntinx, W. (2008). The logic of relations and the logic of management. Journal of Intellectual Disability Research. Vol. 52, part 7, pp. 588 – 597.
Dowse, L. (2009). Some people are never going to be able to do that. Challenges for people with intellectual disability in the 21st century’. Disability & Society. Vol. 24, No.5, pp. 571 – 584.
Dunér, A. & Nordström, M. (2006). The discretion and power of street-level bureaucrats:
an example from Swedish municipal eldercare. European Journal of Social Work. Vol.
9. No. 4. pp 425-444.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2004). Metodpraktikan:
Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts.
Franzén, M. (2005). I fråga om makt. Diskurser, resurser, kontexter. I T. Goldberg (Red.), Samhällsproblem: en bok om svensk samhällsutveckling och sociala problem (ss. 85-127). Lund: Studentlitteratur.
Förhammar, S. (1995). Den svenska specialskolans uppkomst. I B. E. Eriksson & R.
Törnquist (Red.), Likhet och särart: Handikapphistoria i Norden (ss. 177-184).
Södertälje: Bokförlaget Fingraf.
Grünewald, K. (1988). Avveckling genom utveckling. I K. Grunewald (Red.), Psykisk utvecklingsstörning (ss. 148-160). Stockholm: Natur och Kultur.
Grünewald, K. (1995). Idéhistoriska strömningar på handikappområdet under min tid. I B.
E. Eriksson & R. Törnqvist (Red.), Likhet och särart: Handikapphistoria i Norden (ss.
75-88). Södertälje: Bokförlaget Fingraf.
Grünewald, K. (1997). 40 år med utvecklingsstörda. Stockholm: Liber förlag.
Gustavsson, A. & Szönyi, K. (2004). Globala begrepp och lokala innebörder. I A.
Gustavsson (Red.), Delaktighetens språk (ss. 103-117). Lund: Studentlitteratur.
Hertzberg, F. (2003). Gräsrotsbyråkrati och normativ svenskhet: hur arbetsförmedlare förstår en etniskt segregerad arbetsmarknad (avhandling för doktorsexamen,
Stockholms universitet).
Jarhag, S. (2001). Planering eller frigörelse? En studie om bemyndigande. Lund:
Socialhögskolan, Lunds Universitet.
Johansson, R. (1997). Vid byråkratins gränser. Lund: Arkiv avhandlingsserie 39.
Kohlström, G. (1995). Vanförevårdens framväxt i Sverige. I B. E. Eriksson & R.
Törnqvist (Red.), Likhet och särart: Handikapphistoria i Norden (ss. 135-149).
Södertälje: Bokförlaget Fingraf.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod – en introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K.
Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (ss. 91-128). Lund:
Studentlitteratur.
Lewin, B. (1998). Funktionshinder och medborgarskap. Uppsala: Socialmedicinsk tidskrifts skriftserie nr 55.
Lindgren, S-Å. (1999). Michel Foucalt. I H. Andersen & B. Kaspersen (Red.), Klassisk och modern samhällsteori (ss. 346-362). Lund: Studentlitteratur.
McElwee, L. (2000). Barn med funktionshinder och deras familjer. I P. Brusén & L-C.
Hydén (Red.), Ett liv som andra (ss. 116-131). Lund: Studentlitteratur.
Misa, Metoder för individuellt stöd i arbete/verksamhet. (2009). Hämtad 27 november 2009, från www.misa.se
Nationalencyklopedin. (2009). Hämtad 11 november 2009, från http/www.ne.se/statens-institut-för-rasbilogi.
Palmestål, G. (1995). 35 år med omsorgen. I B.E. Eriksson & R. Törnqvist (Red.), Likhet och särart: Handikapphistoria i Norden (ss. 35-73). Södertälje: Bokförlaget Fingraf.
Rönning, R. (2007). Brukarmedverkan och empowerment: gammalt vin i nya flaskor? I O-P. Askheim & B. Starrin (Red.), Empowerment i teori och praktik (ss. 33-47).
Malmö: Gleerups Utbildning.
SFS 1993:387. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.
Socialstyrelsen. (2002). Individuell plan på den enskildes villkor: Slutrapport. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009). Hämtad 7 december 2009, från http://www.scb.se/Pages/Standard____114658.aspx Socialstyrelsen. (2010). Hämtad 11 januari 2010, från
http://app.socialstyrelsen.se/termbank/QuickSearchBrowse.aspx
SOU 1991:46. Handikapp – Välfärd – Rättvisa. Stockholm: Allmänna förlaget.
SOU 1992:52. Ett samhälle för alla. Stockholm: Allmänna förlaget.
Starrin, B. (2000). Empowerment och funktionshinder. I P. Brusén & L-C. Hydén (Red.), Ett liv som andra (ss. 71-91). Lund: Studentlitteratur.
Sveriges domstolar. (2009). Hämtad 11 november, 2009, från http://www.domstol.se/templates/DV_InfoPage____772.aspx
Tideman, M. (2000). Levnadsvillkor och normalisering: om kommunaliseringens och handikappreformens påverkan. I P. Brusén & L-C. Hydén (Red.), Ett liv som andra (ss. 49-70). Lund: Studentlitteratur.
Wallin, N. (1995). Från skyddsling till internatelev. I B. E. Eriksson & R. Törnqvist (Red.), Likhet och särart: Handikapphistoria i Norden (ss. 121-134). Södertälje:
Bokförlaget Fingraf.
Bilaga 1
Hej!
Vi heter Mia och Maria och studerar på socionomprogrammet med inriktning äldre och funktionshindrade vid Socialhögskolan i Stockholm. Just nu läser vi den sista terminen och skriver C-uppsats, vilket betyder att vi ska göra en studie inom ett eget valt område.
Vi har valt området funktionshinder för att Mia har arbetat som personlig assistent och vårdare på ett dagcenter. Maria har tidigare erfarenhet inom äldreomsorgen och tycker nu att det ska bli intressant att få en inblick i LSS.
Tanken är att undersöka hur arbetet med individuella planer fungerar i praktiken – både från LSS-handläggarnas perspektiv men även från de funktionshindrades. Fokus ligger på hur/om den individuella planen fungerar som ett redskap för att ge den funktionshindrade större inflytande över sitt liv och vilka förutsättningar och resurser LSS-handläggaren har för att stärka individen. För att lyckas med detta ska vi intervjua tre människor med funktionshinder samt tre LSS-handläggare. Målet är att få ett stort material som grund för analysarbetet.
Intervjuerna kommer att ske hemma hos den funktionshindrade eller på en plats där intervjupersonen känner sig avslappnad och trygg. För LSS-handläggarna kommer intervjun att ske på arbetsplatsen. Samtalet kommer att spelas in på band.
Intervjupersonerna får avsluta medverkan när de vill under arbetets gång.
Materialet är belagt med sekretess och allt som kan förknippas till en viss person avlägsnas.
Vi är tacksamma om ni vill vara med i denna studie eftersom inblick i livet som funktionshindrad och som LSS-handläggare är grunden för uppsatsen.
Om några dagar kommer vi att ringa dig och fråga om du är intresserad av att delta. Vid ett ja bestämmer vi när vi ska träffas.
Tack för att du tog dig tid!
Med vänliga hälsningar
Maria Hallström Mia Olofsson Tel:xxxxxxxx Tel: xxxxxxxxxx
Bilaga 2 2009-11-10