Hernquists egna källhänvisningar i Trägårdkonsten, från omkring 1800, härrör sig från litteratur som är äldre eller samtida med Horticultura vilken är från 1780-talet. Detta faktum parat med inriktningen i den senare kursen ger vid handen att han under sin drygt tjugoåriga tid som lärare alltmer närmade sig praktiken och den påtagliga verklighet som hans elever skulle komma att verka i. Hans egen grundliga och omfattande utbildning kompletterad med vistelsen på kontinenten var en unik utgångspunkt i det då mycket lantliga Västergötland. Att förbättra för djur och människor blev hans föresats.
Djupt rotade traditioner och mönster måste lösas med praktiska anvisningar. Nya odlingsmetoder och förbättrad djurhållningen kunde inte genomföras med mindre än att man även satte sig in i och förändrade och förbättrade staketen mellan djuren och det odlade. Men staketet i sig gick att utföra på olika vis och utifrån olika filosofier.
I Hernquists allomfattande nyttofilosofi var naturligtvis häcken den självklara formen av staket. Häcken som växte av sig själv och dessutom kunde ge både bär och ved. Dessutom var den vacker. Han var inte ensam om denna uppfattning, den finns representerad hos de flesta av de samtida lanthushållningspionjärerna. Han följde således väl med i den samtida debatten och förföll aldrig till att bestiga några höga akademiska hästar, varken svenska eller utländska.
Hans verksamhet var bland vanligt folk och det var deras situation han analyserade och engagerade sig i.
Från en handskrift rörande lantbruket i länet i samband med de första diskussionerna vid bildandet av länets hushållningssällskap år 1805 skrev han:
”I sådan afsikt woro tillönskandes att de mäst ärfarna Män wille upgifwa och anwända lediga stunder, att anteckna och till allmänhetens kundskap låta komma det de ärfarit i sin ort och omständligen utföra det de rönt och funnit wara gagneligast och lättaste för att winna det
påsyftade ändamålet, som är lämpadt efter wårt climat, efter jordmons art och wår belägenhet”93.
Här konstateras att mycken kunskapsuppbyggnad stannat hos det ”Lärda Ståndet” och i och för sig fördes ut till allmogen genom prästernas goda exempel. Men att även direkt
undervisning behövdes! 1 samband med att sällskapet inrättades lade den då gamle och
erfarne läraren fram ett förslag till en lantbruksskola med praktisk undervisning i jordbruk och hushållning för både pojkar och flickor!
Att hans elever verkligen hade varit eftertraktade ute i församlingen vittnar följande om:
20/7, 1774 utsände domkapitlet ett brev till prostarna i stiftet som underströk nyttan av
kunniga djurläkare och att det fanns utbildning hos lektor Hernquist i Skara. Till kursen skulle sändas ynglingar som:
”…böra äga en naturlig qwickhet och tilltagsenhet, wara wäl artade och wid arbete wane, i synnerhet tjenlige att smida, underwiste i sin Christendom, hafva en hög och böjelig röst och kunna redigt läsa och skrifwa… det hädanefter ingen annan till klockare antages, än den ... af Herr Lectorn är försedd med bästa bewis på en nödig och tillräckelig insigt uti de ofvantill omförmälte wetenskaper”94.
Många av de tidiga veterinärerna kom verkligen att bli ”klockarveterinärer”. De var omtyckta ute i församlingarna genom sitt breda kompetensområde. Från trädgård och jordbruk till musik som de övats i av sin musikaliske lärare. I sammanhanget kan även nämnas att de fick en kurs i förlossningskonst. De blev således nyckelpersoner i sin församling. Läkare fanns enbart någon enstaka varför veterinärerna även fick agera barnmorska ute i bygderna.
De elever som gick i gymnasiet fortsatte vanligtvis med prästutbildning, om de fortsatte sina studier alls. Dessa präster fick således en mycket gedigen botanikundervisning.
Undervisningen av veterinär- och gymnasieeleverna skedde till viss del gemensamt. De gavs således en gemensam botanisk grund samtidigt som vi kan förutsätta att många även lärde känna varandra personligen. Trots att man kan dra slutsatsen att Hernquists arbete som lärare måste ha varit mycket lyckosamt så fortsatte han alltså in i det sista med att fundera över ytterligare åtgärder för att förbättra förhållandena hos den lantbrukande befolkningen.
Förslaget om en lantbruksskola kom när han var nästan 80 år.
Trädgård – skola för odling
Trädgårdar var sällsynta ute hos allmogen, däremot allt vanligare vid prästgårdarna. En företeelse som vi kan räkna Linné och hans lärjungar till del. Hernquists klockarveterinärer hade både förutsättningar, kunskap och behov av egna odlingar av medicinalväxter.
Klockarna anlitades ofta som lärare i byarna. De blev ytterligare en kategori som behärskade trädgårdsodling och en tydlig länk i kunskaps- och traditionsöverföringen från de högre stånden ned till allmogen.
Linné hade understrukit behovet och nyttan av botanikundervisning vilket Hernquist förde vidare, ut till sina elever. Dessa elever som sedan gemensamt kom att verka ute bland
93 Dyrendahl, 1991. Peter Hernquist och Skaraborgs läns hushållningssällskap.
94 Dyrendahl, u.å. s 116.
allmogen. Frågan är hur medvetet Hernquist drev sin strategi. Tanken faller på hur de danska landskapen snabbt och relativt konfliktfritt försvenskades genom att svenska, eller svenskt utbildade, präster och klockare snabbt tillsattes i de forna danska provinserna 95.
Oavsett om det var medvetet eller ej kom Hernquists lärargärning och de av honom undervisade prästerna och klockarveterinärerna att verka på liknande sätt och Västergötland kom att tillsammans med Skåne leda den agrara revolutionen under det följande seklet.
95 Hallands historia II: Från freden i Brömse bro till våra dagar utgiven av Hallands läns landsting. Enbart svensk präst eller sådan som gått i svensk skola kunde bli tillsatt. Sven Tägil i Sydsvenskan 950707, intervju av Birgersson ”Ja, sett ur rikssvensk synvinkel var metoderna mycket effektiva. Universitetet i Lund grundades bl. a för att man skulle kunna indoktrinera skåningarna. I första hand gällde det att utbilda präster och klockare som hade en nyckelroll i propagandan”.
Bilder kan hämtas ur exempelvis följande titlar ur Hernquistska biblioteket vilka man kan förmoda att H själv har haft god kännedom om.
Agricola, G., 1720, L´agriculture parfaite ou nouvelle decouverte touchant la culture & la multiplication des arbres, des arbuste et des fleurs. Amsterdam. (Fina bilder på ympning och sticklingar).
Lundberg, P., 1780, Den rätta swenska trädgårdspraxis. 4:e upplagan. Stockholm. (Bild på espalierträd, trädgårdsredskap, drivbänkar och humlegård).
Reichenbach, W. A. S., 1671–73, Die edle Gartenwissenschafft aus Petri Laurembergii Rostochiensis horticultura & appartu plantarum. Nurnberg. (Vacker titelsida).
Vallemont, P., 1714, Merckürdigkeiten der Natur und Kunst in Zeugung, Fortpflantzung und Vehrmehrung der Gewächse...eine kutze Unterweisung die Obs-Bäume recht zu bescheiden. Budissin. (Fig VII).
Schroeder, J., 1693 Vollsttändige und nutzreiche Apotheke. Ortzenschatz Fol. (Fina bilder på olika växter).
Lafosse, P-E., 1772. Cours d´hippiatrique. Paris. (Innehåller fina bilder på hästar, och med en vacker ”lantlig” titelsida, vilka H. dessutom kanske själv deltagit i framställandet av).
Litteratur
Agricola, G., 1720, L´agriculture parfaite ou nouvelle decouverte touchant la culture & la multiplication des arbres, des arbuste et des fleurs. Amsterdam
Ahlich, J., 1722, Den Swenske lust-, örte- och trägården. Stockholm
Ahlich, J., 1744, Trägårdsskiötsel; Det är en grundelig underättelse om Trägårdswäsendet, eller en förbättrad Swensk blomster- Köks- och Trägård uti fyra böcker afhandlad, och med Sven Behmers tilökta bihang angående en Trägårdsmästares giöromål hwarje månad hela året igenom. Stockholm
Ahlich, J., 1773, En kort underättelse om det, som hwarje månad uti en trädgård bör iakttagas, efter detta climat inrättad. Stockholm
Bergius, P. J., 1780, Tal om fruktträgårdar och deras främjande i vårt rike; Hållet för Kongl.
Vetenskaps academien vid presidi nedläggande d. 9 febr. 1780. Stockholm
Boierth, P., u. å., En examen inför Stockholms trädgårdsmästares skrå eller ämbete år 1753.
Ur Minnen från gångna tider samlade och utgivna med anledning av fältareförbundets tioåriga tillvaro. Gréen J (red)
Boije, C. G., 1756, Säkra rön och pålitlige medel til wälmåga och förnödenheter, eller den igenom många års egna försök förfarna swenska landthushållaren….Stockholm Bot för boskaps sot, Svensk veterinärmedicin 200år. 1975. Jubileumskommitén för svensk
veterinärmedicin 200 år. Skara. Stockholm.
Brauner, J, 1756, Tankar och försök om åker och äng….Stockholm Broberg, G, 1975. Homo sapiens L. Lychnosbibliotek, Stockholm
Broberg, L., 1775, Några korta anmärkningar och rön angående träplanteringen samt köks-trägårdsskötseln. Stockholm
D’Argenville, A. J., Dezallier, 1709, La theorie et pratique du jardinage. Paris.
Dahlbergh, E., 1965, Faksimil Suecia Antiqua et Hodierna. Karlskrona.
Dannfelt Juhlin, H., 1913, Kungl. Landtbruksakademien 1813–1912 samt svenska landthushållningen under nittonde århundradet. Stockholm
Dyrendahl, L, 1991, Peter Hernquist och Skaraborgs läns Hushållningssällskap.
Veterinärhistoriska museet Meddelande nr 24. Skara
Dyrendahl, L, 1992, Peter Hernquists brev till Abraham Bäck 1763–1792, Tolkade och
kommenterade av Ivar Dyrendahl. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Stockholm.
Dyrendahl, L, u.å., Peter Hernquist från Härlunda. Boken om Härlunda-Bjärka del 1. Skara Elofson, A. red., 1947, Lantmannens bok. Örebro
Eneroth, O., 1863, Om skolträdgårdar. Andra upplagan. Stockholm
Fleicher, E., 1779, Forsög til en undervisniisningi det Danske og Norske Skov-Vaesen.
Köpenhamn
Fleicher, E., 1797, Trädgårdsbok. Lund
Gadd, C-J., 1983. Järn och potatis jordbruk, teknik och social omvandling i Skaraborgs län.
Meddelande från Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Göteborg
Grand Larousse Universel, 1994. France
Hernquist, P., 1987, Artis veterinariae inrättningens constitutioner. Kommenterade av Per-Ola Räf. Veterinärhistoriska museet medelande nr 13. Skara
Hernquist, P., 1994 (1800 ca), Trägårdskonsten. Stencil, avskrift av handskrift utförd av Ivar Dyrendahl. Veterinärhistoriska museet Skara
Hernquist, P., 1994 (1780 ca), Horticultura. Stencil, avskrift av handskrift utförd av Ivar Dyrendahl.Veterinärhistoriska museet Skara
Hjortsberg, M., 1797, Anvisning för svenska landtmän at up draga och sköta frucktträn.
Stockholm
Hofberg, H., 1906, Svenskt biografiskt lexikon. Stockholm
Hylander, N., Nilsson, Ö., Nordin, I., Wanderoy, H., 1977. Våra kulturväxter. Borås Ingers, E., Carlsson, S., Eskeröd, A., 1956, Bonden i Svensk historia. Del I-III. Stockholm.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens annaler och tidskrift 1813–1972. Stockholm Linné, C. v. 1986, Svensk flora. Flora Svecia. Borås.
Linneaus, C. 1928, Wästgöta-resa. Faksimilutgåva kommenterad av Natanael Beckman.
Göteborg.
Ljungström, C., J., 1985, Peter Hernquist och hans verk. Avskrift av utgåva 1868.
Veterinärhistoriska museet. Meddelande nr 6. Skara.
Lundberg, P., 1775, Den swenske frösamlaren eller kårt underrättelse om allehanda trädgårdsfröns producerande under wårt swenska climat. Stockholm.
Lundberg, P., 1780, Den rätta swenska trädgårdspraxis. 4:e upplagan. Stockholm
Lundqvist, K, 1994, Bondens trädgård - en funktion av vad som fanns att odla. Anförande vid KSLA 931201
Miller, P., 1737, The gardeners dictionary containing the methods of cultivating and improving the kitchen, fruit and flower garden. 3rd ed. London
Nilsson, D., 1956. Botaniska trädgården i Skara. En anläggning med linneanska traditioner.
Skrifter utgivna av Skaradjäknarnas förenings Skaraavdelning.
Nordisk familjebok 1951. Stockholm. (Förkortat NFB i noterna)
Reichenbach, W. A. S., 1671–73, Die edle Gartenwissenschafft aus Petri Laurembergii Rostochiensis horticultura & appartu plantarum. Nurnberg
Rydberg, C., Kylberg, L.H., Zweigberk, G .. v, Ljung, E.W. 1912. Jordbrukslära för skolor och självstudier. Stockholm
Räf, P-O., 1985, Professor Peter Hernquists lärlingar uti arte veterinaria. Ett försök till rekonstruktion av Skara veterinärinrättnings elevmatrikel 1775–1808.
Veterinärhistoriska museet. Meddelande nr 10. Skara
Räf, P-O., 1990, Sveriges förste länsdjurläkare – Peter Hernquist –. Några tvåhundraåriga dokument kommenterade av Per-Ola Räf. Veterinärhistoriska museet, Meddelande nr 18. Skara
Sandblad, H., 1973, Linneanen Peter Hernquist, medicinen och upplysningsfilosofien.
Lychnos 1971–1972
Svala, C., 1990. Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld 1810–1888. Land och Stad, SLU. Göteborg
Svensk uppslagsbok, 1934. Stockholm.
Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1918. 1986.
Swederus, M.B., 1995, Svensk Horticultur i forna dagar. Fotokopior av artikelserie i Svenska Trädgårdsföreningens tidskrift 1880–1882. Stencil sammanställd av KSLA-bibliotek, Stockholm
Swederus, M.B., 1880–1882, Svensk hortikultur i forna dagar. Fotokopior ur Svenska trädgårdsföreningens tidskrift 1880-1882.
Thunberg, C. P., 1816, Afhandling om sådane Träd och Buskar, som ifrån Upsala Botaniska Trädgård bifvit utspridde till Landsorterne. Landtbruksacademiens analer. Stockholm Tidström, A., 1756, Resa i Halland, Skåne och Blekinge år 1756. Med rön och anmärkningar
uti economien, naturalier, antiqviteter, seder, lefnadssätt. Utgiven av Martin Weibull 1891. Lund.
Tullgren, A., 1929, Kulturväxterna och djurvärlden. Stockholm Wright, M., Alm, G., 1986, Trädgårdens prydnadsväxter. Madrid Örtengren, O., 1919, Nusvensk ordbok. Stockholm
VÄXTLISTA
över kulturväxter nämnda i de båda kompendierna KÖKSVÄXTERBasiliker, Origanum Basilica Beta altissima (sockerbeta)
Beta pabularis (förmodligen foderbeta) Bladpersilja, se persilja
Bladselleri, se selleri
Blomkål, Brassica oleracea botrytis Blåkål, Brassica sabellina (Grönkål) Bönor, Vicia faba (Bondbönor) Cardnoner, Cardunculus Carotter, tidiga morötter
Cichorii Rot, Cichorium intybus Endewier, Cichorium endevia Gräslök, Allium schoenoprasum Grönbeta, se rödbeta
Gurkor, Cucumus sativus
Hafre Rötter, Tragopogon porrifolium Hwit och röd kål
Höstrofwor, se rofwor
Indiansk krasse, Tropaeolum Majus Krasse, Lepidium sativum
Kron Ärt skockor, Cynaria scolymus
Kryp bönor, Phaseolus Nanus (vulgaris, trädgårdsbönor) Kummin, Carum carvi
Kurbis, Cucurbita pepo, Lagenaria etc.
Kålrabbi, Brassica gangylodes Kålrötter, Brassica napobrassica
Källkrasse, Sisymbrium nasturtium (Vattenkrasse) Körfwel, Scandix cerefolium
Mairofwor, Brassica rapa Mangolt, Beta vulgaris cicla
Mejram, Origanum majorana och heracleotinum Melon, Cucumis melo
Morötter, Daucus carota
Månads Radisor, Raphanus sativus Origanum basilica
Pastinaca, Pastinac
Pepper rötter, Cochlearia armoracia Persilja, Apium petroselinum Pompor, Cucurbita citrulus Portulaca oleracea
Purio lök, Allium porrum
Pärlbönor Phaseolus Nanus (coccineus, blomsterbönor) Pärlelök, se purio
Rabbi, Brassica ganguloides Radisor
Rapunzel, Ranuculus rapunculus
Rofwor, Brassica rapa även kallade Höstrofwor, Turnip eller näper Rosmarin
Rotpersilja, se persilja Rotselleri, se selleri
Rättikor, Raphanus sativus Röd- Hwit- betor, Beta vulgaris Rödlök, Allium cepa
Sallat, Lactuca sativa
Sawoy kål, Brassica oleracea sabauda
Scandix odorata (Spansk körvel Myrrhis odorata) Scharlottenlök, Allium ascalonicum
Selleri, Apium graveolens Senap
Sockerrötter, Sium sisarum Sommarkrasse, Lepidium sativum Sparis, Asparagus officinalis
Spinat, Rumex patientia, Rhaponticum, Spinacia oleracia Swartrot, Scorzonera
Swärdsbönor, Phaseolus vulgaris, kallas även turkiska Syra, Rumex acetosa, Rumex scutatus och acetosa Timian, Thymus vulgaris
Turnip, se rofwor Wildpersilja
Winterkrasse, Erysimum Barbarea Wälska bönor
Ärter, Pisum sativum
FRUKTTRÄDGÅRDEN
Apricoser, Prunus annenica: Abricot, précoce, Abricot d’Orange, Stor Abricot, Abricot blanc
Berberis, Berberis vulgaris (nämner berberis under getapel i kapitlet ”Hägnader” i Trädgårdskonsten)
Fogelbär
Hallon, Rubus idaeus: Danska Himbär, röda, vita eller gula Hasselnötter, Lambergska och Zeller nötter
Kjersbär, Prunus cerasus, Tragiska muskateller, Succession, Oranien, Glas-kirchen, Frühe Hetzkirchen, Swarta och Hwita spanska, Bigareau rouge, Cerisier Royale, Moreller,
Kirchen von der Natte, Griollier de Portugal, Grosse Ungarische, Pund kirschen, BruseIske Bringe
Maikirchen, Cerasus pumilla, Macedonia Mullbärsträd, Morus nigra, Morus alba
Persica, Amygdalus persica: Grosse Mignonne, Petit Mignonne, Magdeleine blanche,
Magdeleine rouge, Bellegarde, Belle Chevreuse, Veneris, Persique, Bourdine, Navette, Rosanne, Admirable, La Royale, La Peche de Portugal, Blod Persican, Le gros Savie Pompone, Brugnon d’Or, Brugnon d’Italie de Rome, Petite Violette hative, Pavie de Pompone
Plommon, Prunus domestica: Blå sveskon, Darnas noir hative, La Prune de St Cyr, Reine Claude, Pruneller, Catharin, Apricose, Ägg plommon, keysar Rom, Magnum Bonum, Perdigon, Guld-plommon, Mirabelle double
Päron :Virgolilense, Beurre Blanc, St. Germain, Beurre rouge et grise, Bergamotte,
Keysarinnor, Bon chretien, Marquise, Colonart, Vertelongue d’hiver eller Epine d’hiver, Cuisse Madame
Qvitten, Pyrus cydonia, Cognassier de portugal Röda winbär, Ribes rubrum
Smultron, Fragaria vesca
Stickelbär, Ribes uva crispa: Hwita, Röda, Gröna, Gula (krusbär) Swarta winbär, Ribes nigrum
Walnöt, Juglans regia: europeiska och americanska
Winrankor: Chasselas blanc, Morillon hatif, Röda Muskatellae, Tremina, Persilje drufwor eller Raisin d’Autriche
Äple: Caville blanc et rouge, Pigeon, Renette, Muscatcher, Guld pipping, Borstorfer, Gravensteiner, Pomme noire, Röda rostoeker, Sibiriskt isäple
BLOMSTERGÅRDEN Amaryllis
Anemoner, Anemone Coronaria Aurikler, Primula auricula
Frittilaria meleagris, (kungsängslilja) Gyllenlack, Cheiranthus cheiri
Hesperis matronalis (trädgårdsnattviol) Hyacinth, Hyacinthus orientalis
Iris susiana (sorgiris) Jonquiller
Lofcojor, (lövkojor) Cheiranthus incanus och glaber Lychnis chalcedonica, (student nejlika)
Keysarkronor, Frittilaria (Imperialis) Malva
Nakna jungfru, Colchicum autumnale
Narcisser, Narcissus poeticus (pingstlilja och PseudoNarcissus (påsklilja)
Näglicor, Dianthus carophyllus, Cartusianorum, Chinesis och plumarius Ranuncel, Ranunculu asiaticus
Tazetter
Tulipaner, Tulipa gesneriana Törnrosor (rosor)
Viola
HÄGNADER OCH ÖVRIGT NÄMNT Ask
Berberis, Berberis vulgaris Björkhäck
Castanie
Getapel, Rhamnus catharticus Gran
Hagtorn Crataegus oxyacantha Hampa
Hasselhäckar
Hylle, Sambucus nigra Lin
Lönn Pil Popel
Slån, Prunus spinosa Wide
Wild Päron Wildapel