Från global blick och partipolitik till kommersialiserade lokalnyheter

spontana reflektion att det är en undersökning som har varit enormt spännande att utföra. Innan arbetet startade hade jag nämligen endast en mycket vag aning om hur de lokala nyheterna såg ut på 1920-talet och därmed även av hur förändringen vad gäller det lokala innehållet sett ut i landsortpressen över tid. Efter att ha bekantat mig med tidningarna bär jag nu motsatt känsla; det är så mycket dessa tidningar har berättat för mig som jag vill försöka förmedla. När man blir ivrig blir hälften glömt. Därför tar jag nu ett djupt andetag och stannar upp för ett ögonblicks överblick.

Vad kan man säga generellt om de tendenser som utmärker de lokala nyheterna under hela den undersökta perioden? Till att börja med har de blivit många fler, tidningen som helhet har ökat i volym men det är även så att det lokala innehållet i relation till utrikes- och

inrikesmaterial kommit att bli påtagligt dominant. Hur texten presenteras har förändrats från korta notiser, till längre artiklar och reportage och ett innehåll rikt på såväl bilder som fyndiga rubriker och dramatik. Innehållet kretsar allt mer kring lokala aktörer än kring händelser, vilket öppnar för fler lokala nyheter eftersom dessa inte grundas i att ”något har hänt”. I den kronologisk-tematiska genomgång som här följer slår jag samman de tre tidigaste årtal där nedslag gjorts, 1927-1947, på grund av den lilla mängd material som under perioden utgör lokala nyheter samt karaktären på majoriteten av detta innehåll. Det handlar om referatet som dominerande genre i en bevakning av olika evenemang, vilket i fallet med det lokala

materialet ger en notis på ett par rader. Den journalistiska blicken såväl som det omgivande samhällets blick är främst riktad utåt men landar gradvis mer innanför nationens gränser. I de flesta tidningarna är inrikesmaterialet dominant till volymen, men det är utrikesnyheterna som återfinns på förstasidorna och får den mest framträdande placeringen där. Tidningens politiska koppling och engagemang i politiska spörsmål syns tydligt på ledarsidan. En analys av

utrikes- och inrikesnyheterna i den lokala tidningen vid den här tidpunkten skulle förmodligen ge en tydligare bild av relationen mellan samhället, medierna och dess texter, samt en

uppfattning om hur tidningen navigerar utifrån ekonomiska och politiska förutsättningar, något som dock inte låter sig göras då fokus ligger på det lokala. Den stegvisa utvecklingen från utrikes till inrikes leder i mitt material fram till en tydligare lokal profil, en riktning som blir synlig under mitt nedslag i 1950-talet, en förändring vars förklaringar är att finna i de samverkande faktorerna av konkurrens om utrikes- och inrikesmaterial från radio och sedan även TV, vilket leder till andra prioriteringar, en populärare journalistik, en bredare

bevakning, ny teknik som bland annat resulterar i ett ökat bildmaterial, samt en ökad annonsering, vilken ger bättre ekonomiska förutsättningar för de tidningar som inte drabbas av den stora tidningsdöden som annars kännetecknar decenniet.

1957 har tidningens lokala profil vuxit fram och det idylliserande materialet är tydligt, både vad gäller texten och bilderna. Gemenskapen och vardagslivet på den lokala orten framställs som ”mysigt” och konsensustonen dominerar. Blicken har sökt sig från världen utanför till den närmaste omgivningen. Folkhemsidealet genomsyrar texten. Mellan raderna märks ett normativt anslag; rådande könsrollsordning är av yttersta vikt att bevara, den är det

66

sammanhållande kittet – varför ett brott mot den får konsekvenser i form av splittrade hem och vilsna ungdomar. Kvinnan passar bäst i sin husmodersdräkt och mannen i sin mörka kostym med tillhörande myndig min. Garanten för lokal utveckling och harmoni är att denna ordning bevaras. Den enda kritik som är synlig i det lokala innehållet detta år är den som riktas mot de som försöker ta på sig andra roller än de som framställs vara ”av naturen givna”. Den lokala maktens korridorer utsätts däremot inte för granskning eller utvärdering, den bild som framträder är att åsiktsskillnader sätts åt sidan när alla strävar mot samma mål: den lokala idyllen.

1967 är fortfarande det stora gemytets tid, där sunda ideal och omsorg om varandra formas i texten. Konturerna av ett kärvare samhällsklimat börjar växa fram, där den idyll som har skapats genom lokalt samarbete hotas. I enlighet med samhällsströmningarna, tidens tankar och ifrågasättande av överheten, tar journalistiken ställning för den lilla människan och mot den makt som kan rubba balansen och göra avbrott i gemytlighetens tidevarv.

1977 har dessa ställningstaganden utvecklats till journalistisk norm. Bygdens ekonomiska och politiska makt granskas ingående; korten ska läggas på bordet och det är journalisternas roll att skaffa fram dem. Tidningens läsare kan känna sig trygga i förvissningen att journalisterna gör allt de kan för att ställa de styrande tills svars. Journalistiken flyttar fram positionerna och tonen hårdnar, ett tillstånd som är förknippat med att konsensustankarna mellan samhällets maktsfärer är ett minne blott.

1987 har den lokala tidningen blivit en arena där olika intressen driver opinion och marknadsför sig själva genom att tillhandahålla berättelser som passar väl in i den mer dramatiskt drivna ton som är journalistikens nya uttryck. Det överordnade perspektivet präglas av en slags tilltro till samhället och dess politiska system; det finns hopp, ”någon” kommer att ta tag i det ena eller det andra. Det finns en tillförsikt vilken manifesteras i problem som får en lösning. Människorna på den lokala orten hänger sig åt det obekymrade leendet igen i förvissning om att ”de som bestämmer” sköter sitt jobb.

1997 bryter dramatiskt mot denna 1980-talets tilltro, vilken retrospektivt framstår närmast som naiv. I desillusionens tidevarv finns det ingen hjälp att få. Samhället faller isär och laglösheten breder ut sig. Polisen står maktlös och svag. Politiken är nere för räkning. I det nya samhället är det var och en för sig; rädda sig den som kan, ingen annan kommer att hjälpa dig. De stora samhällsinstitutionerna har brakat samman. Sjukhusen som det stolt skrevs om 1957 står utan tillräckliga resurser och samhällets unga drabbas när välfärden monteras ned. I den stämning som skapas i texten framstår exempelvis polisens önskan om ökade resurser som överflödig att ens diskutera; självklart måste polisen få en större budget så att de kan skydda den vanlige medborgaren mot alla faror som lurar. Den typ av defensiva lokala identitet som Castells (2000) talar om, börjar märkas här. Det trygga folkhemmet finns inte längre och den hotande omvärlden rycker allt närmre. Utifrån det här överordnade

tankemönstret konstrueras och förstärks den lokala gemenskapen i tidningen.

Mest utmärkande för 2007 är den ytterligare förstärkta lokala profilen, ett tillstånd som ofta sammanfaller med den typ av nyheter som kan beskrivas som idylliserande; ett väldigt nära

67

perspektiv som inte har något nyhetsvärde förutom för en mycket liten krets. Jag tänker på Gunnel, Stig, Iris, Tage, Bertil och alla de andra vars göranden och låtanden lokaltidningen skriver om på grund av att det genererar ett lokalt och neutralt innehåll. Med neutralt menar jag att det inte är kontroversiellt, inte tar ställning, inte väcker följdfrågor eller skapar debatt och inte heller kan göra så utifrån ett rimligt associativt mönster. Ett innehåll av karaktären ”Stora blommor och katter i träd” tjänar på det här sättet två viktiga syften. För det första skapar de en trevlig inramning till den marknadsplats lokaltidningen utgör, där journalistikens instrument nyttjas till att göra reklam för det lokala näringslivet, olika lokala projekt, aktörer och produkter, på ett sätt som harmonierar med dagens konsumistiska värderingar, både i det material där det öppet redovisas att annonsering pågår men även där innehållet maskerar sig som något annat. Samtidigt stärker den nämnda typen av nära innehåll den lokala profil som utgör tidningens konkurrensmedel i det som brukar kallas för det förändrade medielandskapet, vars framväxt och fortbestånd omsluts av en ny uppsättning spelregler i globaliseringens tid. Att lokaltidningen skulle stå för något unikt lokalt ser jag inga tecken på i det lokala

materialet. Inget större skiljer de fem tidningarna – förutom en större mängd ”religiösa nyheter” i Jönköpings-Posten, även om det förmodligen finns en del som skiljer de fem olika utgivningsorterna. Förhållandet mellan politisk färg och politisk majoritet, det vill säga om tidningen står i opposition eller inte till den politiska majoriteten i utgivningskommunen, går inte att utläsa i tidningarnas ledare då de inte ger sig in i någon form av lokalpolitisk polemik vad gäller de stora frågorna. Lokalnyheterna bär mer prägel av en slags nationellt hållen mall för vad som ska plockas upp som nyheter, vilket i så fall stödjer teorin om att det ytterst är den dominerande ideologin som sätter ramarna för texten, det vill säga vilka historier man har att välja bland.

Om läsarna, vilket jag antydde i inledningen, prioriterar en tidning som inte är för dyr

samtidigt som den inte för tidskrävande att konsumera, kan man fråga sig vilken betydelse det lokala innehållets ökade mängd har. Nyheter som den att Gunnel från Skene syr väskor av tomma kaffepaket tar förmodligen kortare tid att tillgodogöra sig än en politisk analys – vilket i så fall betyder att den lokala dagstidningen är på helt ”rätt” spår. Jag menar dock att de lokala nyheterna aldrig får avfärdas som analysobjekt på grund av denna provinsiella och oförargliga framtoning då det rör sig om ett innehåll med relativt stor publik, ett innehåll som i utrymmet mellan de stora blommorna, kaffepaketsväskorna, mjölkleverantörsmedaljerna och katter i träd utgör den arena där ett samhälles förhärskande ideologi ständigt förs fram,

reproduceras och förstärks. Utifrån det alltmer koncentrerade ägande av medier som utmärker vår tid är det inte opåkallat att hävda att kampanjer och opinionsbildning som ligger i intresset hos en liten grupp i samhället tillskansat sig utmärkta megafoner för att nå allt större grupper, samtidigt som det har blivit lättare att dölja att det är vad som pågår. Det handlar inte om politisk opinion i någon partipolitisk bemärkelse utan om kommersiella intressen som verkar inom den kapitalistiska ideologin.

68

Avslutningsvis vill jag ange koordinaterna för skutan landsortspressen, ombord på vilken jag haft en spännande seglats. Genom min analys har jag kunnat tyda dessa tidningars loggbok, från 1927 fram till 2007. När det gäller hur den lokala tidningen har navigerat mellan det globala och det lokala samt mellan ekonomi och politik anser jag att den har rört sig från – att vid tidpunkten för den här undersökningens första nedslag vara ett partipolitiskt organ med global blick och världshändelser i fokus – till att bli en produkt med en uppsjö av oförargliga lokala nyheter som verkar i marknadens tjänst.

69

Kort sammanfattning

Min studie fokuserar den borgerliga landsortspressens lokala rapportering och hur utvecklingen rörande det lokala innehållet har sett ut under perioden 1927-2007.

Materialet består av de lokala morgontidningarna Barometern, Borås Tidning, Jönköpings-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, utgåvan den första onsdagen i februari vart tionde år 1927-2007, nio numer av varje titel.

Den metod jag har arbetat utifrån är Altheides etnografiska, kvalitativa textanalys.

Mitt huvudsakliga resultat kan summeras på följande sätt: de lokala nyheterna i den borgerliga landsortspressen har utvecklats – från att under den första halvan av 1900-talet bestå av korta notiser som befinner sig i skuggan av artiklar som behandlar internationella och nationella händelser – till att tydligt dominera tidningarnas innehåll. Varje tidnings texter är på ett märkbart sätt en produkt av sin tid. Utifrån hur innehållet har förändrats under den undersökta perioden menar jag att tidningarna har gått från att vara ett partipolitiskt organ med ”global” blick och världshändelser i fokus – till att bli en produkt med en uppsjö av oförargliga lokala nyheter som verkar i marknadens tjänst.

70

Litteratur

Altheide, David & Snow, Robert, 1979, Media Logic, Sage Publications, Beverly Hills Altheide, David & Snow, Robert, 1991, Media Worlds in the Postjournalism Era, New York Altheide, David, 1996, Qualitative Media Analysis, Sages, Thousand Oaks

Anderson, Benedict, 1991, Den föreställda gemenskapen. Reflexioner kring nationalismens

ursprung och spridning, Daidalos, Göteborg

Asp, Kent, 1986, Mäktiga massmedier: studier i politisk opinionsbildning, Akademilitteratur, Stockholm

Brune, Ylva, 2004, Nyheter från gränsen – tre studier i journalistik om ”invandrare”,

flyktingar och rasistiskt våld, Institutionen för journalistik och masskommunikation,

Göteborgs universitet

Carlsson, Ulla & Facht, Ulrika (red), 2004, Mediesverige 2004 – statistik och analys, Nordicom, Göteborg

Castells, Manuel, 1997, The information age: economy, society and culture. The power of

identity, Blackwell, Malden Mass

Castells, Manuel, 2000, The information age: economy, society and culture. The rise of the

network society, Blackwell, Malden Mass

Christiansen, Birgitte & Bergström, Annika, 2000, Tidningars symbol- och bruksvärde, i

Tryckt: 20 kapitel om dagstidningar i början av 2000-talet, Institutionen för journalistik och

masskommunikation, Göteborgs Universitet

Dearing, James W & Rogers, Everett M, 1996, Agenda Setting, Sage, Thousand Oaks Djerf-Pierre, Monika & Weibull, Lennart, 2001, Spegla, granska, tolka –

Aktualitetsjournalistik i svensk radio och TV under 1900-talet, Bokförlaget Prisma,

Stockholm

Ekecrantz, Jan och Olsson, Tom, 1994, Det redigerade samhället – om journalistikens,

beskrivningsmaktens och det informerade förnuftets historia, Carlsson Bokförlag, Stockholm

Ekström, Mats, Johansson, Bengt, Larsson, Larsåke, 2008, Mot en mer oberoende kommunal

journalistik, artikel sprungen ur projektet Bilden av kommunerna, vilket ingår i

forskningsprojektet Kommungranskande aktörer

Fiske, John, 1987, Television Culture, Methuen, London

71

Giulianotti, Richard & Robertson, Roland, 2004, Globalization and Sport, Blackwell, Malden Mass

Gustafsson, Karl-Erik & Rydén, Per (red), 1998, Ständigt dessa landsortstidningar, Nordicom, Göteborg

Gustafsson, Karl-Erik & Rydén, Per (red), 2002, Den svenska pressens historia, Ekerlid, Stockholm

Gustafsson, Karl-Erik & Rydén, Per, 2006, PS till den svenska pressens historia, Nordicom, Göteborg

Hadenius, Stig och Weibull, Lennart, 2003, Massmedier – en bok om press, radio och TV, Albert Bonniers förlag, Stockholm

Hall, Stuart, 1997, Representation: Cultural representations and signifying practices, Sage, London

Hallin, Daniel C & Mancini, Paolo, 2004, Comparing Media Systems: three models of media

and politics, Cambridge University Press, New York

Hansson, Håkan, 1968, Anders Persson har vrickat foten, Verdandi förlag, Uppsala

Hvitfelt, Håkan, 1985, På första sidan: en studie i nyhetsvärdering, Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, Stockholm

Jansson, André, 2002, Mediekultur och samhälle, Studentlitteratur, Lund

Jansson, André, 2004, Globalisering: kommunikation och modernitet, Studentlitteratur, Lund McManus, John H, 1996, Market Driven Journalism: Let the Citizen Beware, Sage, London Nilsson, Åsa & Severinsson, Ronny, 2001, Trender och traditioner i svensk morgonpress

1987-1999, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet

Nord, Lars, 2001, Vår tids ledare: en studie av den svenska dagspressens politiska

opinionsbildning, Carlsson Bokförlag, Stockholm

Nordberg, Karin, 1998, Folkhemmets röst: radion som folkbildare 1925-1950, B. Östlings bokförlag, Eslöv

Sternvik, Josefin, 2007, I krympt kostym: morgontidningarnas formatförändring och dess

konsekvenser, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet

Wadbring, Ingela & Weibull, Lennart (red), 2005, Nypressat – ett kvartssekel med svenska

dagstidningsläsare, Livréna, Kungälv

Weibull, Lennart, Dagspress, i Carlsson, Ulla & Facht, Ulrika (red), 2004, Mediesverige 2004

72

Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela (red), 2000, Att studera dagspressen i Sverige –

utgångspunkter, i Wadbring, Ingela & Weibull, Lennart, 2000, Tryckt: 20 kapitel om

dagstidningar i början av 2000-talet, Institutionen för journalistik och masskommunikation,

Göteborgs Universitet

Weibull, Lennart, Svenska tidningshus i ett nytt medielandskap, i Wadbring, Ingela & Weibull, Lennart, 2000, Tryckt: 20 kapitel om dagstidningar i början av 2000-talet, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet

Empiriskt material

Barometern, Borås Tidning, Jönköpings-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, utgåvan första onsdagen i februari 1927, 1937, 1947, 1957, 1967, 1977, 1987, 1997, 2007²¹