erar att det är mindre sannolikt än vad vi kan förvänta oss att en icke involverad elev som inte har ogiltig frånvaro men som har kunnat vara med någon på rasterna erhåller godkända betyg. I dessa båda konfigurationer tycks elevens eventuella umgänge med kamrater på rasterna det senaste året påverka sannolikheten att erhålla godkända betyg på ett sätt som vi inte kunnat förvänta oss med utgångspunkt i det aggregerade mönstret.
TABELL 20: Mönsterlikhet vad gäller förövar-offerprofiler, ogiltig frånvaro T1-T3 och umgänge på rasterna T1-T3 och betyg
TYPER (STATISTISKT SIGNIFIKANTA KONFIGURATIONER) FÖRÖVAR- /OFFER- PROFIL T1-T3 OGILTIG
FRÅNVARO T1-T3 KUNNATVARA MED NÅGON PÅ RASTERNA T1-T3 GODKÄNDA BETYG BASÄMNEN 2014
TYP I (1221) Bully victim Nej Nej Ja
TYP II (1222) Bully victim Nej Nej Nej
TYP III (2222) Bully Nej Nej Nej
TYP IV (3221) Victim Nej Nej Ja
TYP V (3222) Victim Nej Nej Nej
TYP VI (4111) Not involved Ja Ja Ja
TYP VII (4222) Not involved Nej Nej Nej
kategorin victim är komplex, eftersom samma predicerande kategorier – att vara mobbad i kombination med att inte ha ogiltig frånvaro och att inte kunna vara med någon på rasterna – kan resultera i motsatta utfall vad gäller betyg. I dessa fall tycks möjligheten att erhålla god- kända betyg påverkas av faktorer som inte beaktats i denna analys. Låt oss återkomma till detta senare.
I gruppen elever som vare sig utsatt andra eller blivit utsatt för mobbning återfinns två typer och två antityper. Den första typen (konfiguration 4111) indikerar att det är mer sannolikt än vad som kan förväntas att en icke involverad elev, som har ogiltig frånvaro, men har kunnat vara med någon på rasterna erhåller godkända betyg. Detta styrks av den första antitypen (konfiguration 4122) som indikerar att det är mindre vanligt än vad vi kan förvänta oss att en icke involverad elev som har ogiltig frånvaro och som inte har kunnat vara med någon på rasterna erhåller godkända betyg. I dessa båda konfigurationer tycks elevens eventuella um- gänge med kamrater på rasterna det senaste året påverka sannolikheten att erhålla godkända betyg.
Den andra typen (konfiguration 4222) visar att det är mer sannolikt än vad vi kan förvänta oss att en icke involverad elev, som inte har ogiltig frånvaro, men som inte kunnat vara med någon på rasterna får icke godkända betyg. Den andra antitypen (konfiguration 4211) indik- erar att det är mindre sannolikt än vad vi kan förvänta oss att en icke involverad elev som inte har ogiltig frånvaro men som har kunnat vara med någon på rasterna erhåller godkända betyg. I dessa båda konfigurationer tycks elevens eventuella umgänge med kamrater på rasterna det senaste året påverka sannolikheten att erhålla godkända betyg på ett sätt som vi inte kunnat förvänta oss med utgångspunkt i det aggregerade mönstret.
TABELL 20: Mönsterlikhet vad gäller förövar-offerprofiler, ogiltig frånvaro T1-T3 och umgänge på rasterna T1-T3 och betyg
TYPER (STATISTISKT SIGNIFIKANTA KONFIGURATIONER) FÖRÖVAR- /OFFER- PROFIL T1-T3 OGILTIG
FRÅNVARO T1-T3 KUNNAT VARA MED NÅGON PÅ RASTERNA T1-T3 GODKÄNDA BETYG BASÄMNEN 2014
TYP I (1221) Bully-victim Nej Nej Ja
TYP II (1222) Bully-victim Nej Nej Nej
TYP III (2222) Bully Nej Nej Nej
TYP IV (3221) Victim Nej Nej Ja
TYP V (3222) Victim Nej Nej Nej
TYP VI (4111) Not involved Ja Ja Ja
52 I ÖREBRO UNIVERSITET – Working Papers and Reports Social Work 10 51 Sammantaget visar CFA-analysen att utfallet när det gäller elevens akademiska prestationer skiljer sig åt beroende på om och hur eleven varit inblandad i mobbning (som förövare, offer eller både och), huruvida de haft ogiltig frånvaro och om de kunnat vara med någon på rasterna. I det följande kommer därför granskningen av typerna att fördjupas för att kunna utröna vad som utmärker dem med utgångspunkt i individuella riskbeteenden och karak- täristika samt förmågan att hantera olika stressorer i tillvaron. Graden av individuella risk- beteenden och karaktäristika samt förmågan att hantera olika stressorer är relaterat till elevernas möjligheter att nå godkända betyg i allmänhet, men hur och på vilket sätt påverkar det ovan beskrivna typer?
Individuella riskbeteenden och karaktäristika
När det gäller individuella riskbeteenden och karaktäristika fick eleverna i samband med den initiala mätningen (T1) med hjälp av en fyrgradig Likert-skala (stämmer inte alls-stämmer ganska dåligt-stämmer ganska bra-stämmer precis) ta ställning till huruvida åtta påståenden om personliga attityder gällande olika beteenden och förhållningssätt överensstämde med den egna uppfattningen eller inte. Påståendena var formulerade på följande sätt ”Jag tröttnar snabbt på saker när det är för lite omväxling”, ”Jag ser mig själv som en ganska impulsiv person”, ”Att gråta, även när ingen ser på tycker jag är ett tecken på svaghet”, ”När andra har problem är det ofta deras eget fel, då ska man inte hjälpa dem”, ”Det händer ofta att jag talar först och tänker sen”, ”Det är viktigt för mig att inte såra andras känslor”1, ”När någon får reda på något som jag gjort fel så känner jag mig mer arg än skyldig” och ”Jag gillar att göra spännande och farliga saker, även om det är förbjudet och olagligt”. De enskilda variablerna har också normerats och slagits samman i ett sammanfattande index rörande graden av indivi- duella riskbeteenden och karaktäristika.
Analysen visar att det föreligger signifikanta skillnader när det gäller genomsnittliga indivi- duella riskbeteenden och karaktäristika (F=11,934; p <.001) mellan de identifierade typerna.
Working Papers and Reports Social Work 10 – ÖREBRO UNIVERSITET I 53 52
DIAGRAM 1: Genomsnittliga individuella riskbeteenden och karaktäristika för de olika typerna (normerade värden)
En närmare granskning visar att skillnaderna är kopplade till specifika individuella risk- beteenden och karaktäristika (se diagram 2). De båda typer som tillhör kategorin Bully-victim (Typ I (pojkar 62,5 %) och Typ II (pojkar 57,1%)) uppvisar i genomsnitt högre grad av indivi- duella riskbeteenden och karaktäristika jämfört med övriga typer och den övriga popula- tionen. Individerna som tillhör de båda typerna ser sig i större utsträckning som impulsiva, ser gråt som ett tecken på svaghet, känner i mindre utsträckning empati till andra, agerar ofta im- pulsivt, känner i större utsträckning mer ilska än skuld om de gjort fel, är mer spännings- sökande (gillar att göra spännande och farliga saker) jämfört med genomsnittet för hela populationen. Typ II anger därtill att de i högre utsträckning inte anser det vara viktigt att inte såra andras känslor.
54 I ÖREBRO UNIVERSITET – Working Papers and Reports Social Work 10
53
DIAGRAM 2: Individuella riskbeteenden och karaktäristika hos typerna i förhållande till genomsnittet för totala populationen (normerade värden)
När det gäller den typ som tillhör kategorin bully (Typ III (pojkar 100 %) upplever de sig i ge- nomsnitt vara mer impulsiva och att de i större utsträckning agerar impulsivt och i likhet med Typ II anser de det inte vara viktigt att inte såra andras känslor. Däremot anger de i lägre grad att de snabbt tröttnar på saker när det är för lite omväxling, i mindre utsträckning ser gråt som ett tecken på svaghet, känner i högre utsträckning empati, känner i lägre utsträckning ilska istället för skuld om de gjort fel. När det gäller övriga typer är variationerna mindre. Noterbart är dock att individerna som tillhör Typ V (flickor 87,5 %), vilka tillhör kategorin victim, upp- visar lägre genomsnittligt utfall när det gäller flertalet riskbeteenden och karaktäristika, undantaget spänningsökandet.
Elevens känsla av sammanhang – KASAM
En person med stark känsla av sammanhang antas bemöta krav och påfrestningar inom olika livsområden på ett adekvat sätt. Känslan av sammanhang gör att sådana stressfaktorer upp- fattas som begripliga, hanterbara och meningsfulla. Dessa tre beståndsdelar utgör olika dimensioner av KASAM-begreppet.
En person som växer upp och lever under gynnsamma livsomständigheter, som har tillgång till socialt stöd, egostyrka och andra så kallade generella motståndsresurser kommer, enligt