9. Diskussion 1 Implikationer
9.4 Framåtblick
Alla i skolan kan inte vara experter och ha kompetens på alla områden. De finns de som har valt att arbeta i skolan och som är bättre rustade än sina kollegor på att hantera sociala samspelssvårigheter. De finns även de som aktivt har studerat vidare för att lära sig mera om hur elever i behov av särskilt stöd kan stöttas. Jag anser att vi behöver flexiblare lösningar vad gäller elevers stödåtgärder. Socialt samspel sker hela tiden vilket kan leda till att om skolorna inte tillför skyddsfaktorer så kan riskfaktorerna få ett övertag och barnets sociala utveckling
kan dramatiskt försämras. Insatser bör göras med fokus på att se vad som kan påverkas innan barnet särskiljs. Kanske ser vi att behoven inte kan uppfyllas i den kontext eleven befinner sig, då anser jag, att det ska finnas alternativ.
Jag skulle vilja utifrån denna studie se om skolor som beskriver svårigheter att hantera eleven med sociala samspelssvårigheter, genom en insats runt dessa kan ges fler alternativ och på så sätt får ett annat perspektiv på hur de ska bemöta eleven. Men även göra eleven själv delaktig i processen. För att se om detta kan leda till en effekt för eleven och att det ökar dess
möjlighet till fler skyddsfaktorer. Precis som jag skrev inledningsvis får den sociala samspelsprocessen kliva tillbaka för det fokus kunskapskraven i styrdokumenten har. Politiker diskuterar resultat och vill att skolan ska peka med hela handen, helst också snabbt komma tillrätta med eleven som inte sköter sig. Problemet är bara att skolan sällan tar sig tid eller ges tid att undersöka bakomliggande faktorer för elever i samspel med skolan som kontext. Återigen pekar samhället och ett vuxenperspektiv ut eleven, detta utan att se sitt ansvar för hur vi skapar resurser för goda samspelssituationer. Det vore därför intressant att följa ett aktivt arbete som ger fokus runt den sociala samspelsprocessen både utifrån ett elev - och lärarperspektiv.
Referenser
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2:a upplagan). Stockholm: Natur och kultur. Almqvist, L., Eriksson, L. och Granlund, M. (2004). Delaktighet i skolaktiviteter-ett
systemteoretiskt persspektiv. I A. Gustavsson (Red.). Delaktighetens språk (s.137- 155). Lund: Studentlitteratur
Bousfield, K. K., & Ragusa, A. T. (2014). A sociological analysis of Australia's NAPLAN and My School Senate Inquiry submissions: the adultification of childhood?. Critical
Studies In Education, doi:10.1080/17508487.2013.877051
Bruner, Jerome (1996), Kulturens väv, Uddevalla: Daidalos.
Bråten. I., & Thurmann-Moe, A-C. (1998). Den närmaste utvecklingszonen som
utgångspunkt för pedagogisk praxis. I I. Bråten (Red). (1998). Vygotskij och pedagogiken (s.103-121). Lund: Studentlitteratur.
Butterfield, L. D., Borgen, W. A., Amundson, N. E., & Maglio, A. T. (2005). Fifty years of the critical incident technique: 1954-2004 and beyond. Qualitative Research, 5(4), 475-497.
Chell, E. (1998). Critical Incident Technique. I C, Cassell och G, Symon. (red). Qualitative
Methods and Analysis in Organizational Research. A practical guide (s. 51-72).
London: Thousand Oaks. SAGE Publications.
Diken, I., Cavkaytar, A., Bozkurt, F., Batu, E., & Kurtyilmaz, Y. (2010). First step to success - a school/home intervention program for preventing problem behaviors in young children: Examining the effectiveness and social validity in Turkey. Emotional And
Behavioural Difficulties, 15(3), 207-221. doi:10.1080/13632752.2010.497660
Doney, P. A. (2013). Fostering Resilience: A Necessary Skill for Teacher Retention. Journal
Of Science Teacher Education, 24(4), 645-664.
Edens, J. F. (1999). Aggressive children's self-systems and the quality of their relationships with significant others. Aggression And Violent Behavior, 4(2), 151-177.
doi:10.1016/S1359-1789(97)00050-5
Efrati-Virtzer M, Margalit M. Students' Behaviour Difficulties, Sense of Coherence and Adjustment at School: Risk and Protective Factors. European Journal Of Special Needs Education [serial online]. February 1, 2009;24(1):59-73.
Fejes, A, & Thornberg, R. (Red). (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Flanagan, J. (1954). The Critical Incident Technique. Psychological Bulletin, 51, 327-358 Fontaine, R. (2006). Applying systems principles to models of social information processing
and aggressive behavior in youth. Aggression & Violent Behavior, 11(1), 64-76. Gerrbo, I. (2013). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken.
(Gothenburg studies in Educational sciences 326). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och Specialpedagogik.
Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Pedagogisk Forskning i
Sverige, 7(4). 279–305
Goodley, D. (2005). Empowerment, self-advocacy and resilience. Journal Of Intellectual
Disabilities, 9(4), 333-343.
Goodman, R. L., & Burton, D. M. (2010). The Inclusion of Students with BESD in
Mainstream Schools: Teachers' Experiences of and Recommendations for Creating a Successful Inclusive Environment. Emotional & Behavioural Difficulties, 15(3), 223- 237.
Hansson, K. & Olsson, M. (2001). Känsla av sammanhang- ett mänskligt strävande Sense of
coherence- a human endeavour, Nordisk Psykologi 2001, 53 (3) 238-255
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hellberg, K. (2007). Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: Skolvardag och
vändpunkter.( Linköping Studies in Pedagogic Practices No. 4). Linköping: Linköpings
Universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Helmen Borge, A, I. (2011). Resiliens. Risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur Hughes, H. (2007). Critical incident technique. I S.Lipu (red.). Exploring methods in
information literacy research. Topics in Australasian Library and Information Studies,
Number 28 . Centre for Infromation Studies, Charles Sturt University, Wagga Wagga, N.S.W., sid. 49-66.
Hundeide, K. (2003). Det intersubjektiva rummet. I O, Dysthe (red). Dialog, samspel och
lärande (s.143-167). Lund: Studentlitteratur
Johansson och Sandberg (2012). CIT- en metod för att analysera professionellt arbete. I A, Sandberg och M, Sandström (red). Kritiska händelser för lärande i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Kadesjö B. (2007) Barn med koncentrationssvårigheter. (3:e upplagan) Stockholm: Liber. Karlsson, Y. (2012). ”Elever i särskild undervisningsgrupp: En studie med barnets perspektiv
i fokus”. Stockholm: Liber.
Karlsudd, P. (2011). Sortering och diskriminering eller inkludering. (Specialpedagogiska rapporter och notiser Nr 6). Högskolan i Kristianstad.
Krause, C. (2011). Developing sense of coherence in educational contexts: making progress in promoting mental health in children. International Review Of Psychiatry (Abingdon,
England), 23(6), 525-532.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 upplagan). Lund: Studentlitteratur
Lagana-Riordan, C., Aguilar, J. P., Franklin, C., Streeter, C. L., Kim, J. S., Tripodi, S. J. m.fl. (2011). At-Risk Students' Perceptions of Traditional Schools and a Solution-Focused Public Alternative School. Preventing School Failure, 55(3), 105-114.
LaRocque, M., Kleiman, I., & Darling, S. M. (2011). Parental Involvement: The Missing Link in School Achievement. Preventing School Failure, 55(3), 115-122.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 1(25), 16-35. McEvoy, A., & Welker, R. (2000). Antisocial Behavior, Academic Failure, and School
Climate: A Critical Review. Journal of Emotional And Behavioral Disorders, 8(3), 130-40.
Myndigheten för skolutveckling. (2005). Elever som behöver stöd men som får för lite. Stockholm: Liber.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av
forskningen? Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Nordahl, T., Sorlie, M.-A., Manger, T. & Tveit, A. (2007) Att möta beteendeproblem bland
barn och ungdomar: teoretiska och praktiska perspektiv. (H.Järvå och Winberg
övers.). Stockholm: Liber.
O'Connor, M., Torstensson, G., Hodkinson, A., & Burton, D. (2011). Pupil voice: Listening to and hearing the educational experiences of young people with behavioural, emotional and social difficulties (BESD). Emotional And Behavioural Difficulties, 16(3), 289-302. doi:10.1080/13632752.2011.595095
Pakaslahti, L. (2000). Children's and adolescents' aggressive behavior in context: The
development and application of aggressive problem-solving strategies. Aggression And
Violent Behavior, 5(5), 467-490. doi:10.1016/S1359-1789(98)00032-9
Rutter, M. (2000). Resilience reconsidered: Conceptual considerations, empirical findings, and policy impli- cations. In J. P. Shonkoff & S. J. Meisels (Eds.), Handbook of early
childhood intervention (2nd ed., pp. 651–682). New York: Cambridge University
Press.
Sandberg, A., & Sandström, M. (2012). Kritiska händelser för lärande i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Seale, J., & Nind, M. (2010). Understanding and promoting acess for people with learning
difficulties. Seeing the opportunities and challenges of risk. New York: Routledge
Severinsson, S. (2010) Unga i normalitetens gränsland. Undervisning och behandling I
särskilda undervisningsgrupper och hem för vård och boende. (Linköping Studies in
Education and Social Science No. 1). Linköping: Linköpings universitet. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
Skolverket, (2006). Kommunernas särskola Elevökning och variation i andel elever mottagna
Skolverket, (2007). En sammanfattning av resultat och erfarenheter under tre år: Rapport
från Skolverket. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket, (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?: Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, föreskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes
Skolverket, (2011b). Särskilt stöd i grundskolan: En sammanställning av senare års forskning
och utvärdering. Stockholm: Fritzes.
Spencer-Oatey, H. (2013). Critical incidents. A compilation of quotations for the intercultural
field. GlobalPAD Core Concepts. Available at GlobalPAD Open House
http://www2.warwick.ac.uk/fac/soc/al/globalpad/interculturalskills/
Säljö, R. (2005). Lärande & kulturella redskap. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag. Statens folkhälsoinstitut (2007). Skolan kan förebygga. Solna: Intellecta
Thornberg, R. (2006). Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.
Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Wadsby, M. M. (2012). Can Early Intervention Have an Impact on Future Life? A Study of Life Events, Social Interaction, and Child Behavior Among Mothers at Psychosocial Risk and Their Children Eight Years After Interaction Treatment. Journal Of Family
Social Work, 15(1), 78-95. doi:10.1080/10522158.2012.640910
Whitted K. (2011). Understanding How Social and Emotional Skill Deficits Contribute to School Failure. Preventing School Failure, 1(1), 10-16
Wrethander Bliding M, (2007). Inneslutning och uteslutning- barns relationsarbete i skolan, Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, L. (1999). Intresse. I G, Lindqvist (Red). (1999), Vygotskij och skolan: Texter ur
Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet (s.19-
82). Lund: Studentlitteratur.
Östlund, D. (2012). Om speciallärare med inriktning utvecklingsstörning är svaret – vad är då frågan? I T, Barrow och D, Östlund. (red.) Bildning för alla! En pedagogisk utmaning (s.145-158). Kristianstad: Högskolan i Kristianstad.
Elektroniska källor Gunnarson, R. (2002). Ansvar och copyright [Dept of Prim Health Care Göteborg University - Research methodology web site]. http://infovoice.se/fou. Retrieved 2013-04-13
Skolverket, (2000). Hur särskild får man vara? En analys av elevökningen i särskolan. http://www.skolverket.se/publikationer?id=762. Retrieved 2013-02-20
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.vr.se. Retrieved 2013-04-13
Vetenskapliga rådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Retrieved 2013-04-13
Karlsson, J. (2013). Att vända skolsituationen/ Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen). Västerås: Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Mälardalens högskola. Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-19263