Framåtsyftande kommentarer 34

Till framtida forskning och studier rekommenderar vi att undersöka ämnet ytterligare. Vi saknar viss forskning på ämnet framför allt i svensk kontext och i yngre åldrar. De svenska studier vi valt att belysa ämnet ifrån har inte berört språklig ängslan specifikt och detta är något som vi skulle vilja se, men inte hittat. Därför uppmanar vi till vidare forskning kring språklig ängslan i Sverige och Europa för att tydligare se ifall detta är lika aktuellt här som till exempel i Asien, där flertalet studier har gjorts. Till våra egna produktionsuppsatser funderar vi på att använda Horwitzs m.fl. (1986) FLCAS eller något liknande på en svensk

mellanstadieskola för att kunna jämföra med resultaten från utländska studier som använt frågeformuläret. I och med att det inte framgick av Horwitz m.fl (1986) hur de valde sina deltagare som fick vara med och skapa frågeformuläret anser vi att man bör vara försiktig med att lita på resultatet som formuläret ger. Därför skulle vi vilja kombinera denna kvantitativa datainsamlingsmetod med kvalitativa metoder, så som intervjuer och observationer, för att kunna se om resultaten skiljer sig åt.

Källförteckning

Andersson, U.M (2013) 'Rädd för att tala'. Specialpedagogik [Elektronisk resurs] hämtad från <http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2013/12/18/radd-tala> [12 mars 2015]

Awan, R; Azher, M; Anwar, M, & Naz, A (2010) 'An Investigation of Foreign Language Classroom Anxiety and Its Relationship with Students' Achievement'. Journal of College

Teaching & Learning 7 (11), 33-40

Bygate, M (2009) 'Teaching and Testing Speaking'. I The Handbook of Language Teaching [Elektronisk Resurs] (red.) Long, M, & Doughty, C. Chichester. U.K. : Wiley-Blackwell, 412-440. hämtad från <http://onlinelibrary.wiley.com/book/10.1002/9781444315783> [3 mars 2015]

Denzin, N (2008) 'Evolution of qualitative reasearch'. I The SAGE Encyclopedia of

Qualitative Research Methods [Elektronisk Resurs] (red.) Given, Lisa M. SAGE Publications, Inc., Thousand Oaks CA, 312-319. hämtad från

<http://knowledge.sagepub.com/view/research/n160.xml#n160>[16 mars 2015]

Enever, J (red.) (2011) ELLiE, Early Language Learning in Europe: [Evidence from the

ELLiE Study]. London: British CouncilEriksson, B.E (n.d.) Kvantitativ metod [elektronisk

resurs] hämtad från <http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kvantitativ- metod> [16 mars 2015]

Eriksson Barajas, K. Forsberg, C & Wengström, Y (2013) Systematiska litteraturstudier i

utbildningsvetenskap vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar.

Johanneshov: MTM

Færch, C & Kasper, G (1983) Strategies In Interlanguage Communication. n.p.: London : Longman

Hartman, S.G (2003) Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur

Hedge, T (2000) 'Teaching and learning in the language classroom'. Oxford: Oxford University Press

Horwitz, E.K (2000) Horwitz comments: It ain’t over ’til It’s over: On foreign language anxiety, fist language deficits, and the confounding of variables. Modern Langugage Journal 84, 256-259

Horwitz, E.K (1986) 'Preliminary Evidence for the Reliability and Validity of a Foreign Language Anxiety Scale'. Tesol Quarterly 20 (3), 559-562

Horwitz, E.K; Horwitz, M.B, & Cope J (1986) 'Foreign Language Classroom Anxiety'. The

Modern Language Journal 70 (2), 125-132

Hui-ju, L & Ting-han, C (2013) 'Foreign Language Anxiety in Young Learners: How It Relates to Multiple Intelligences, Learner Attitudes, and Perceived Competence'. Journal of

Language Teaching & Research 4 (5), 932-938

Hymes, D (1972) 'On Communicative Competence'. I Sociolinguistics: selected readings. (red.) Pride and Holmes, Harmondsworth: Penguin, 269-293

Gregersen, T (2003) 'To Err is Human: A Reminder to Teachers of Language-anxious Students'. Foreign Language Annals 36 (1), 25-32

Iakovos, T, & Areti, K (2009) 'Helping Students Overcome Foreign Language Speaking Anxiety in the English Classroom: Theoretical Issues and Practical Recommendations'.

International Education Studies 2 (4), 39-44

Krashen, S.D (1985) The Input Hypothesis: Issues and Implications. London: Longman Lindberg, I (2005) Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. 2., [rev. och omarb.] uppl. Stockholm: Natur och kultur

Long, M.H (1996) 'The Role of the Linguistic Environment in Second Language

Acquisition'. I Handbook of Second Language Acquisition. (red.) Ritchie, W.C & Bhatia, T.K. San Diego: Academic Press, 445-454

Lundberg, G (2007) Teachers in action: att förändra och utveckla undervisning och lärande i

engelska i de tidigare skolåren. Licentiatavhandling. Umeå : Umeå universitet

Lundberg, G (2011) De första årens engelska. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Mak, B (2011) 'An Exploration of Speaking-in-class Anxiety with Chinese ESL Learners',

System 39, 202-214

Malmberg, P (red.), Bergström, I; Håkansson, U; Tornberg, U & Öman, M (2000) I huvudet

på en elev: projektet STRIMS: Strategier vid inlärning av moderna språk. 1. uppl. Stockholm:

Bonnier utbildning

Nation, P (2007) 'The Four Strands'. Innovation In Language Learning & Teaching 1 (1), 1- 12

Nation, P (2011) 'Second Language Speaking'. I Handbook Of Research In Second Language

Teaching And Learning [Elektronisk Resurs] (red.) Hinkel, E. n.p.: New York ; London :

Routledge, 444-454. hämtad från <http://lib.myilibrary.com/ProductDetail.aspx?id=304260> [3 mars 2015]

Nerlicki, K (2011) 'Foreign Language Speaking Anxiety from the Perspective of Polish Students of German Studies'. I Speaking And Instructed Foreign Language Acquisition.

Second Language Acquisition [Elektronisk Resurs] (red.) Pawlak, M, Waniek-Klimczak, E, &

Majer, J. n.p.: Multilingual Matters, 183-199. Hämtad från <

http://site.ebrary.com.e.bibl.liu.se/lib/linkoping/reader.action?docID=10492858> [12 mars 2015]

Seedhouse, P (2004) The Interactional Architecture of the Language Classroom: A

Converstion Analysis Perspective. Malden, Mass. : Blackwell Pub.

Skolverket (2011a) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [Elektronisk Resurs] Stockholm: Skolverket. hämtad från

Skolverket (2011b) Kommentarmaterial till kursplanen i engelska [Elektronisk Resurs] Stockholm: Skolverket. hämtad från <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2557> [10 mars 2015]

Swain, M (1993) 'The Output Hypothesis: Just Speaking and Writing Aren't Enough'.

Canadian Modern Language Review 50, 158-164

Säljö, R (2010) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Norstedts

Tornberg, U (2009) Språkdidaktik. 4. uppl. Malmö: Gleerup

Woodrow, L (2006) 'Anxiety and Speaking English as a Second Language'. RELC Journal: A

Journal Of Language Teaching And Research, 37 (3), 308-328

Zhang, L, & Rahimi, M (2014) 'EFL Learners' Anxiety Level and their Beliefs about Corrective Feedback in Oral Communication Classes'. System 42, 429-439

Zhongshe, L, & Meihua, L (2011) 'Foreign Language Anxiety and Strategy Use: A Study with Chinese Undergraduate EFL Learners'. Journal of Language Teaching & Research, 2 (6), 1298-1305

Bilaga

Vi hade inte skrivit ett sådant här omfattande arbete eller sökt litteratur på egen hand tidigare och tyckte det var svårt att veta hur vi skulle göra och var vi skulle börja. Vi började

tillsammans, på varsin dator, att söka på Linköpings universitets samlingsdatabas på nyckelord som vi ansåg vara relevanta. På så sätt fann vi artiklar som beskrev empiriska studier som berörde språklig ängslan. Genom hjälp av vår handledare Nigel Musk förstod vi att vi måste ha ett bredare ämne än språklig ängslan att utgå ifrån, för att få en teoretisk bas att stå på. Vi började leta i litteratur för studenter som läste till engelsklärare för att få veta mer om talet av ett främmande språk. Båda upplevde det som svårt att veta vad vi skulle ta fasta på i litteraturen och därför föreslog Nigel att vi skulle börja sammanfatta, sammanställa och hitta mönster i de empiriska studierna om ängslan vi redan hittat för att sedan jobba oss uppåt. Vi sammanställde studiernas syfte, metoder och resultat i en tabell och började sedan leta mönster. Med hjälp av tabellen började vi sedan presentera studierna utifrån deras metoder och sedan gjorde vi en syntes över vad deras resultat vittnade om. Detta var något som gick snabbt och framgångsrikt och på bara några dagar var vi klara med vår första del, den empiriska delen i forskningsöversikten. Vi hade upprepat oss för mycket eftersom vi var rädda att missa något men genom Nigels hjälp förstod vi hur vi skulle göra en bättre syntes. Efter detta skrev vi vår teoretiska del och denna gång gick det mycket lättare och även här bistod Nigel med hjälp hur vi skulle organisera det vi hittat och ville ha med. Den sista stora delen vi skrev var vår diskussion och även i denna process gjorde vi en tabell och kopplade samman gemensamma aspekter från teori, empiri och vad studierna gett för pedagogiska kommentarer. Alltsammans har gått bra och sista tiden av skrivandet har känts positivt då vi hela tiden känt att vi förstått vad som ska göras näst. Det enda vi känt oro över är att vi bearbetat vårt material så många gånger att det kan finnas en risk att det någon gång fått en annan mening än det som framkommit i den ursprungliga texten, något som vi självklart försökt att akta oss för genom att gå tillbaka till gamla sammanfattningar. Vi har använt oss av Google Drive och skrivit tillsammans i olika gemensamma dokument. På så vis har vi kunnat sitta och arbeta i samma text fast från varsin dator. Detta har varit ett väldigt smidigt sätt att arbeta på då vi lätt kunnat hoppa mellan olika dokument. Vi har även delat vissa av dessa dokument med Nigel som då kunnat lägga in kommentarer. När vi har producerat vår text har vi delat upp oss och tagit olika stycken var. Därefter har vi gått igenom dem

Drive har vi använt oss av Word, men det har vi gjort först på slutet när texten började bli helt färdig.

Jag, Ida Bergström, har upplevt mitt och Mirandas samarbete som mycket positivt och vi har i skrivprocessen kunnat komplettera varandra. Vi har ofta skrivit på olika stycken men sedan bytt stycke med varandra för att kunna ge varandra synpunkter och hjälp. Jag skulle vilja säga att vi skrivit allt tillsammans och att bådas stil och åsikter blivit synliga genom hela texten. Vi har även varit eniga om hur mycket tid vi ska lägga på arbetet och när. Vi har varit flexibla i hur vi arbetat men har suttit tillsammans nästan alltid, vilket varit mycket givande och uppmuntrande. När den ena känt att det varit svårt har den andra kunnat lyfta den andra.

Jag, Miranda Oskarsson, tycker att vårt samarbete har fungerat bra. Vi har vid de flesta tillfällen suttit tillsammans och arbetat. Det tycker jag varit toppen då vi kunnat bolla idéer direkt och peppat varandra när det vid vissa tillfällen känts tungt. Jag tycker att vi har kompletterat varandra på ett bra och fungerande sätt under arbetets gång. Vi har kommit bra överens och bådas synpunkter och sätt att skriva har fått ta plats genom hela arbetet.