8. Framgångsfaktorer för kundinvolvering i
högteknologisk produktutveckling
__________________________________________________
Denna del av uppsatsen är av mer normativ karaktär. Vi kommer här, att utifrån slutsatsen, respondenternas resonemang kring framgångsfaktorer och egna reflektioner, fundera kring vilka rekommendationer som kan ges till följd av denna studie. Mot slutet av detta kapitel diskuterar vi utgången av denna studie och förslag på vidare studier.
________________________________________________________________
Kan vi utifrån respondenternas erfarenheter och uppfattningar se några mönster vad gäller hur kundinvolveringen bör genomföras? Om vi studerar de framgångsfaktorer, som respondenterna betonar, framgår tydligt vikten av att ha en kontinuerlig och frekvent interaktion med kunderna. Respondenterna är också överens om att kundinvolveringen i produktutvecklingen underlättas av nära relationer företag och kund emellan. Eftersom våra fallföretag inte säljer produkterna direkt till slutanvändarna framträder även vikten av att ha fokus på slutanvändarna, genom att exempelvis ha kontakt med kundrepresentanter med marknadsanknytning och öka användningen av fokusgrupper bestående av användare.
Räcker det med att utveckla en frekvent interaktion företag och kund emellan? Respondenterna påpekar att det också krävs att samarbetsprocesserna är genomtänkta, strukturerade och stöds av projektstyrningsmodellen. Vi menar att företagen i detta avseende utgör talande exempel. Företag A har precis bytt projektmodell, för att möjliggöra en bättre kundinvolvering. Företag C kan i detta fall statuera förebild. De har i sin projektstyrning lyckats integrera en tät kundinvolvering, där både kunder och slutanvändare är delaktiga under större delen av utvecklingen.
”Det är min åsikt och jag delar den.”
högteknologisk produktutveckling
Respondenterna framhåller inte bara vikten av genomtänkt struktur för kundsamarbeten, utan även av kortare löptider för projekten. Anledningen är att projekten i alla företagen blir alltmer inflexibla, i bemärkelsen hur mycket kunden kan påverka utvecklingen, ju längre fram i livscykeln projekten kommer. Respondenterna menar att kortare löptider, och därigenom tätare versionssläpp, bättre kan ta hänsyn till kundernas åsikter. Omstruktureringen från PROPS till RUP i företag A är en direkt konsekvens av att företaget konfronterats med ett behov av kortare utvecklingsprocesser, för att bättre kunna svara på kundernas snabbt föränderliga krav.
Respondenterna hävdar även att kortare produktutvecklingsprojekt blir mer dynamiska, vilket minskar risken att projekten drar över tiden och att företaget utvecklar fel saker. Även respondenterna på utvecklingsenhet X diskuterar fördelarna med mindre omfattande produktutvecklingsprojekt. Respondenterna hävdar att företag B applicerar PROPS på ett sådant vis att projekten blir mycket omfångsrika och inte lämpade för de mindre produktutvecklingsprojekt som utvecklingsenhet X arbetar med.
8.1 Rekommendationer kring kundinvolvering i
högteknologisk produktutveckling
• Utveckla en kundinvolveringsmodell som möjliggör en frekvent, genomtänkt och strukturerad interaktion med kunderna, för att reducera de svårigheter som uppkommer till följd av problematiken kring kundernas bristande erfarenhet av produkterna.
• Välj en projektstyrningsmodell som stödjer och möjliggör en frekvent interaktion. Projektens löptid bör vara kort och modellen bör inbegripa möjlighet till tät återkoppling.
• Inkludera både begärd direkt- och ickebegärd kundinvolvering, vilket främjar kontinuitet och mångfald i informationstillförseln.
• Initiera kundinvolveringen så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen genom att göra kunderna delaktiga i kravsammanställningen.
• Planera för prototyptestning mot slutet av utvecklingsprocessen.
• Sträva mot marknadsdrivna produktutvecklingsprocesser där kundens och slutanvändarnas behov är utgångspunkten.
• Öka fokus på slutanvändarna.
högteknologisk produktutveckling
8.2 Avslutande reflektioner
Efter att ha presenterat de rekommendationer vi kan ge mot bakgrund av denna studie, vill vi uppmärksamma några aspekter vi reflekterat kring. För det första bör man vara medveten om att varje företags situation är unik, vilket resulterar i att omfattningen och upplägget av kundinvolveringen måste anpassas efter varje företags specifika situation.
För det andra menar vi att omfattningen av kundinvolveringen i mångt och mycket är en resursfråga. Det är lätt att säga att företag ska involvera så många kunder som möjligt, i så stor utsträckning som möjligt, men är det ekonomiskt hållbart? Exempelvis kan vi ta företag A, som redan i dag påpekar, att modellen med tremånaders releaser är för dyr och att företaget därför försöker åstadkomma uppsamlingsreleaser.
För det tredje utgör kundinvolveringen också en balansgång vad gäller flexibiliteten i projekten. Ju mer ett företag väljer att beakta kunders önskemål, desto svårare blir det att planera produktutvecklingsprojekten. Ökad kundpåverkan leder till att företagets uppsatta ramar, kring sina styrparametrar, löper större risk att konfronteras med förändringsbehov. Var går gränsen mellan att utveckla produkter, som motsvarar efterfrågan, och vad som är praktiskt genomförbart? Än så länge har inte företagen sett några större förändringar på den totala projektplanen till följd av kundinvolveringen men, som respondenterna påpekar, kan problem uppstå.
Slutligen, vill vi diskutera de frågeställningar som denna studie öppnar upp för. Vi har undersökt kundinvolvering i produktutvecklingsprojekt utifrån det producerande företagets perspektiv, vilket endast genererar en bild av ämnesområdet. Vi menar att en studie som istället beaktar detta ämnesområde utifrån kundens perspektiv, eller som sammanför de båda perspektiven, troligen skulle resultera i en något annorlunda bild av ämnesområdet. Av denna anledning vill vi föreslå att vidare studier genomförs inom dessa områden, för att på så sätt skapa en helhetsbild av ämnesområdet. I detta sammanhang är det också intressant att närmare studera problematiken kring relationen företag- kund-slutanvändare. Ska det producerande företaget involvera kunden eller slutanvändaren, eller både och?
högteknologisk produktutveckling