INLEDNING
I det avslutande kapitlet på denna delrapport om Förebyggande hembesök diskuteras projektets framgångsfaktorer och problem som de framstår efter projektets första år.
Kapitlet avslutas med ett avsnitt där de preliminära slutsatserna formuleras. Syftet med att redan i denna delrapport försöka identifiera bärande element och problem i
projektet är främst att formulera en startpunkt på en dialog med olika intressenter om projektets framtida utveckling.
PROJEKTETS FRAMGÅNGSFAKTORER Projektet har en genomtänkt strategi
En uppenbar första framgångsfaktor anser vi vara att projektledaren formulerat en genomtänkt strategi för hembesöken. Med detta menas att projektledare i projektplanen formulerat hur projektet skulle genomföras steg för steg. Det var en tydlig och
realistisk planering, målgruppen avgränsad, metoden handfast, projektmålen är mätbara och genomförandet realistiskt och konsekvent. En känd paradox att det är lättare att vara flexibel i relation till en välformulerad strategi än till en vagare och oprecis strategi. Vi har i genomgången av projektplanen visat på att ambitionsnivån varit hög.
Projektledarens spridningsambition
Projektledaren visade tidigt sin hållning med att bl. a. att vilja nå ut till så många som möjligt av de äldre. Vidare var hennes strävan att tidigt skapa kontakter med andra samverkansparter, intresseorganisationer mm. I slutskedet av projektet såg
projektledaren till att informera alla som varit berörda om resultatet. Både de äldre personerna som medverkat i projektet som den egna förvaltningen, Pensionärsrådet, PRO, Byggnadskontoret mm. Projektledaren med sin ambitiösa hållning uttryckt i detta förhållningssätt var att under hela processen informera om ”vad som kommer att ske” och ”vad blev resultatet”. Det är som vi ser det en viktig framgångsfaktor för ett projekt som syftar till att förstärka de äldres möjligheter att påverka såväl sin egen livssituation som äldreomsorgen.
Vikten av att ha en central projektledare
Förebyggande hembesök är som framgår ett av flera parallella projekt som hålls samman av en central projektledare. Trots ett flertal byten av personer och ett uppehåll under sommaren var alla inblandade, projektledare och styrgrupp, ense om det
betydelsefulla i att ha en samlande kraft, särskilt mot bakgrund av att perioden sammanföll med en turbulens i stadsdelsförvaltningens. Det som framhölls som värdefullt var att en speciellt avsatt person (funktion) som hade till uppgift att leda och organisera, skapa grupptillhörighet, stimulera till samverkan, ge stöd samt kunna agera som bollplank. Under de regelbundna träffar som den centrala projektledaren initierade kunde projektledarna dra fördel av varandras kompetens och stödja varandra Träffarna
var förmodligen viktiga för det aktuella projektet speciellt med tanke på dess förhistoria som ett projekt som var knutet till beställarenheten.
PROJEKTETS PROBLEM
Omsättning på personal har påverkat projektets förankring
Vid redovisning av intervjuerna i kapitel 3 framkommer att projektet påverkats negativt av att planeringsfasen och implementeringsfasen sammanfallit med en turbulent period i organisationen. Vårt sammanfattande intryck är att större delen av det här projektets första år karaktäriserats av att involverade personer slutade och började på andra arbeten. Till följd saknade den nya personal förhistorien och därför måste introduceras. Detta gällde såväl administratörer som ledningspersoner som var involverade i ansökan och de personer som varit som central projektledare. För projektledaren var det svårt att veta hur projektet skulle avrapporteras samt hur olika ställningstaganden skulle förankras. Vi som utvärderare har märkt att det varit svårt att få information om hur projektet startade och kom att genomföras.
Styrgruppens ansvar och uppdrag har varit otydligt
Det framkom i intervjuerna att styrgruppens relation till projektledarna inte diskuterats explicit. Då styrgruppen var identisk med utförarorganisationens ledningsgrupp föll det sig naturligt att projektledarna rapporterade och att styrgruppen diskuterade
konsekvenserna i relation till sin verksamhet. Projektet Förebyggande hembesök hade inte några direkta konsekvenser för verksamheternas drift och på så sätt blev
styrgruppens funktion otydlig. Projektet hade också sin upprinnelse i beställarenheten.
För projektledaren resulterade det i att styrgruppen inte kunde användas för att diskutera mer principiella problem som uppkom i projektarbetet.
DISKUSSION OCH PRELIMINÄRA SLUTSATSER
Mot bakgrund av projektets framgångsfaktorer och problem vill formulera följande preliminära slutsatser:
1. Projektet förebyggande hembesök visar att metoden är användbar för att samla och ge information. Metoden för informationsinsamling behöver utvecklas utifrån första årets erfarenheter.
2. Stödsystemet har i många avseenden fungerat bra, men i fortsättningen är det viktigt att förtydliga styrgruppens mandat, funktion och roll.
3. Projektet har samlat viktig information, men systemet att ta hand om kunskap och erfarenheter behöver utvecklas. Frågan om kunskapen ska primärt användas inom beställarenheten eller ses som en kunskapsbas för hela organisationen behöver
4. Erfarenheter från samarbete med Landstinget visar att en genomarbetad strategi behövs för samverkan som omfattar olika nivåer i organisationen. Projektets
intentioner omfattar mål för hälsa och de äldres sociala situation för vilket talar för att ett samarbete är nödvändigt.
REFERENSER
Antonovsky, A. (1991) Hälsans mysterium, Natur och Kultur, Stockholm.
Bowman, K. (2007) A research synthesis overview. Nursing Science Quaterly, 29(2), 171-176.
Elkan, R., Kendrick, D., Dewey, M., Hewit, M., Robinson, j., Blair, M., Williams, D.
& Brummell, K. (2001) Effectiveness of home based support for older people:
systematic review and meta-analysis. British Medical Journal, (323(7315)), 719-725.
Gould, N. (2003) Qualitative practice evaluation. In Evaluation and social work practice(Reds. Shaw, I. and Lishman, J..) SAGE, London.
Haastregt, J.v., Diederiks, J., Rossum, E.v., Witte, L.d. & Crebolder, H. (2000) Effects of preventive home visits to elderly people living in the community: systematic review. BMJ, 18(320), 754-758.
Jawad, B. & Nebel, N. (2006) Projektstyrning inom offentlig verksamhet. En
utvärdering av kompetensfondens satsning: PROST - enhetlig projektstyrning inom Stockholms stad. Företagsekonomiska institutionen, Stockholms
universitet, Stockholm.
Kommunförbundet i Finland. (2007) Förebyggande hembesök hos äldre. År 2007 gjordes förebyggande hembesök i 150 kommuner. Hämtad 4 december 2008 http:/www.kommunerna.net/k_peruslistasivu.asp?path=255;264;15320;23879;
20722.
Kvale, S. & Brinkman, s. (2009) Interviews: learning the craft of qualitative research interviewing, Sage Publications, Los Angeles.
Nordenfeldt, L. (2004) Livskvalitet och hälsa: teori & kritik, Linköpings universitet.
Institutionen för hälsa och samhälle, Linköping.
Ploeg, J., Feightner, J., Hutchison, B., Patterson, C., Sigouin, C. & Gauld, M. (2005) Effectiveness of preventive primary care outreach interventions aimed at older people: meta-analysis of randomized controlled trials. Canadian Family Physician, (52), 1244-1245.
Sahlén, K.-G., Löfgren, C., Hellner, B. & Lindholm, L. (2008) Preventive home visits to older people are cost-effective. Scandinavian Journal of Public Health, (36), 265-271.
Sahlén, K.-G., Löfgren, C. & Lindholm, L. (2005) En kostnadsnyttoanalys av förebyggande hembesök i Nordmaling. (Red. Folkhälsoinstitutet, Umeå Universitet.
Sherman, H., Blid, S.S., Törnkvist, L., Karp, A. & Wånell, S.-E. (2007) Förebyggande hembesök till äldre. En modell för det hälsofrämjande arbetet. CeFAM och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
Socialdepartementet (2007) Riktlinjer och villkor för användning av medel till vård och omsorg om äldre personer. Vol. 2009 (Red. Regeringskansliet
Regeringskansliet, Stockholm, Hämtad 21 januari 2009
http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/54/55/7b30ba85.pdf.
Socialstyrelsen (2002) Förebyggande hembesök. Erfarenheter från 21 försök med
Socialstyrelsen (2007) Stimulansbidrag till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om äldre personer. I Meddelandeblad mars
2007Socialstyrelsen, Stockholm.
Stuck, A., Egger, M., Hammer, A., MInder, C. & Beck, J. (2002) Home visits to prevent nursing home admissions and functional decline in elderly people:
systematic review and meta-regression analysis. JAMA, (287), 1022-1028.
Vedung, E. (1998) Utvärdering i politik och förvaltning, Studentlitteratur, Lund.
Östlund, S. (2007) Projektplan Förebyggande hembesök. Skarpnäcks stadsdel.
Östlund, S. (2008) Slutrapport Förebyggande hembesök. Skarpnäcks stadsdel.
BILAGA
Översikt av intervjuguide för gruppintervju för äldreprojekt i Skarpnäck
Implementering Organisering Samverkan
Initiativ Förankring Mål Målgrupp Rekrytering Eldsjälar och projektmakare
Organisering Relationen mellan styrgrupp och projekt Arbetsmetoder som utbildningar, studiecirklar, kartläggning
hembesök
som hjälp eller som stjälp
informellt/ formellt unikt
Resultat Brukarna Omvärldstankar
Relationen mellan resultat och projekt Hinder och
framgångs- faktorer
Delaktighet
Effektiviteten hos socialstyrelsens stimulansåtgärder Det lokala ansvaret för metodutveckling