Framställningen av demokrati i lärobok 4

Lärobok 4 Samhällskunskap 4-6 består av sju kapitel där det sjätte kapitlet behandlar information om demokrati. Kapitlet Beslutsfattande och politiska idéer är indelad i två underrubriker, där den första delen benämns Demokrati och den andra Politik. Kapitlet inleds med introduktion om vad kapitlet kommer att behandla där beslutsfattande och politiska idéer är i fokus. Bredvid introduktionen finns två centrala innehåll som direkt är tagna från samhällskunskapsämnets innehåll i läroplanen. Det ena centrala innehållet som framställs är densamma som vi utgår ifrån i vår analys, den andra behandlar politiska val och partier i Sverige, riksdagens och regeringens olika arbetsuppgifter (Engström 2017, s. 103).

Efter kapitlets introduktion beskrivs olika demokratiska begrepp i relation till diktatoriska begrepp. De demokratiska begrepp som förklaras är majoritet och minoritet, demokrati som folkstyre, demokratiska länder, demokrati som frihet för individen och demokratiska beslut.

Enligt läroboken förklaras de nämnda begreppens innebörd för att eleven ska kunna förstå hur viktigt det är att veta vad demokrati är och hur demokrati fungerar för att kunna påverka samhällets ställning (ibid, s. 104). Ett exempel på en definition som ges om ett demokratiskt begrepp är Demokrati = frihet för individen:

I en demokrati har varje människa rätt att tycka, tänka, säga och skriva vad han/hon vill så länge det inte kränker någon annan. Demokrati innebär också att vi ska behandla varandra på ett bra sätt och att alla är lika mycket värda (ibid, s. 104).

De definitioner som enligt läroboken ingår under rubriken diktatur är i detta sammanhang ledarna, val i diktaturer, yttrandefrihet i diktaturer, media, lagar i diktaturer. Dessa definitioner framställs för att belysa skillnaden mellan ett demokratiskt land och ett diktatoriskt land (ibid, s. 105). Ett exempel på en definition som kännetecknar diktatur är (Media):

Ledarna i en diktatur styr över hela landets tidningar, radio, internet och tv. Vissa sidor på internet stängs av ledarna. Personer som arbetar med nyheter får bara rapportera om nyheter som är bra för dem som styr. De får inte rapportera om dåliga saker som händer i landet och inte heller om andra politiska partier (ibid, s. 105).

På samma sida finns en bild som visar världens alla länder där länderna är uppdelade i tre färger efter vilka länder som är demokratiska, delvis demokratiska (demokratier med anmärkningar) och vilka som är diktatoriska:

Bild 3 (ibid, s. 104).

I läroboken förklaras även under rubriken Att vara med och påverka vad begreppet påverka innebär och på vilket sätt medborgare kan påverka situationer och beslut innan de fyllt 18 år med fokus på hur individen kan påverka beslut i föreningar. Ett exempel som följer på detta framställs på följande sätt i läroboken:

Du är kanske med i en fotbolls- eller scoutförening eller i en annan förening. Alla föreningar har varje år ett årsmöte där det röstas fram vilka som ska styra föreningen under det kommande året […] Under det kommande året har föreningen möten där olika frågor diskuteras. Där har du kanske också rätt att vara med och tycka till och besluta i olika frågor (ibid, s. 106).

Därefter sätts demokrati i relation till två demokratimodeller: direkt demokrati och indirekt demokrati (representativ demokrati). Det nämns att det finns direkt demokrati och indirekt demokrati, men det nämns inte att det finns en parallell koppling till att det är just

demokratimodeller som kan användas i praktiken. Demokratimodellerna framställs istället lösryckt i sammanhang genom exempel på hur de kan tillämpas i olika sammanhang. I förhållande till direkt demokrati lyfts klassråd fram som ett exempel på demokratimodellens tillämpning ”När alla är med och röstar på ett klassråd kallas det direkt demokrati” (ibid, s.

107). I förhållande till indirekt demokrati lyfts elevråd fram som exempel ”I ett elevråd är det indirekt demokrati. Varje klass har utsett representanter som för fram klassens åsikter.” (ibid, s. 107). I slutet av kapitlet sätts demokrati i relation till demokratiska beslut på ett mer förklarande sätt, där det beskrivs hur beslut som tas i klassråd och elevråd kan gå till i praktiken i skolan. Genom begreppen ordförande, sekreterare, klassråd och elevråd förklaras det hur ett beslut kan fattas i skolan (ibid, ss. 108-109). Till exempel definieras klassråd på följande sätt:

Vid ett klassråd har klassen möjlighet att tillsammans besluta om saker som rör klassen.

Vissa regler, mötesregler, bör följas för att mötet ska fungera på ett bra sätt. Ett möte utan regler kan bli rörigt. Alla får då kanske inte chansen att framföra sin åsikt och det kan vara svårt att fatta beslut om olika saker (ibid, s. 108).

Demokrati sätts även i relation till den politiska arenan om hur politiska och lokala beslut fattas.

Genom de politiska valen som sker vart fjärde år röstar medborgarna fram politiska ledare som ska bestämma i riksdag, landsting och kommun. Hur de politiska valen går till förklaras i åtta steg i läroboken. De lokala beslutsfattande som kommunens disputerar om rör frågor som handlar om skolan, fritidsgårdar, ishallar, cykelvägar och annat som påverkar medborgare som bor i kommunen (ibid, ss. 118-119).

6.4.1. Läroboken i relation till det centrala innehållet

Demokrati sätts i relation till flera och inte bara en del i kapitlet som analyserats. I förhållande till vad demokrati är står det uttryckligen i läroboken ”Ordet demokrati betyder folkstyre, att folket bestämmer. I Sverige har vi val där alla som har fyllt 18 år får vara med och rösta. Vi får rösta på vem vi vill. Valen är hemliga, vilket betyder att ingen behöver eller tvingas berätta vem de röstar på.” (ibid, s. 104). Vad demokrati är för något förklaras till en viss del men läroboken nämner inte hur demokrati kom till eller när demokrati uppstod.

Vad berör Hur fattas demokratiska beslut, står det i läroboken att: ”För att ett beslut ska kallas demokratiskt bör det finnas ett eller flera förslag att välja mellan. De som berörs av förslaget ska få säga vad de tycker. Därefter gäller förslaget som får majoritet.” (ibid, s. 104). Detta går i hand med delen hur ett lokalt beslutsfattande går till, som i ett elevråd och klassråd. Det förklaras att det i klassrådet ska framgå flera olika förslag där de medverkade ska besluta om ett förslag. De medverkande får rösta på det de vill rösta på. Det förslag som får majoritetens röster vinner. Förslaget representerar deltagarnas röster (ibid, ss. 108-109).

Vad gäller hur kan individer och grupper påverka beslut i samhället framgår exempel på hur individer kan påverka beslut innan de fyllt 18 år men också efter att de fyllt 18 år. Det framgår att man kan påverka beslut genom att skapa namninsamling, demonstrera, insändare till tidning, kontakta politiker, kontakta media, använda sociala media och berätta för föräldrar. Till exempel framställs det att man kan påverka samhället via sociala medier genom att ”Starta exempelvis en grupp på Facebook där du för fram dina åsikter. Facebook och många andra sociala medier är tillåtna från 13 års ålder (ibid, s. 107).

6.4.2. Diskussion

Det första intrycket vi fick av kapitlet var att demokrati skulle definieras mer åt det maximalistiska perspektivet då kapitlet inleds med en underrubrik som benämns Demokrati, detta med tanke på att kapitlet är uppdelat i ytterligare en underrubrik där den andra delen benämns Politik. Det framgår dock inte att demokrati är en livsform som Dewey definierar det, utan demokrati presenteras mer åt det minimalistiska perspektivet och kopplas till politik och beslutsprocesser. Då information om demokrati framställs innan politikdelen i läroboken ger det läsaren en inblick i att demokrati kopplas till politik. Genom lärobokens första sida som beskriver att innehållet utgår från det centrala innehållet i samhällskunskap 4-6 och genom exemplen som nämnts ovan kan man tolka att det finns en tydlig koppling mellan lärobokens innehåll och det centrala innehållet i samhällskunskap 4-6. De frågor som är kopplade till analysverktyget centralt innehåll besvaras utifrån lärobokens innehåll, därför kan man se att innehållet i läroboken har tagit hänsyn till det centrala innehållet då innehållet framställer de olika delarna tydligt.