Framtida arbete

Vid diskussion om potentiella framtida arbeten är det värt att nämna ett antal aspekter som hade kunnat göras annorlunda. En av dessa aspekter är att genomföra det elektroniska frågeformuläret på ett annorlunda sätt. Med det menas att det hade kunnat vara en del av samma webbserver där experimenten (test 1, 2, 3 och 4) utfördes. På så vis hade det varit möjligt att behålla deltagarnas unika ID, för att sedan kunna koppla ihop ID med svaret i formuläret. Det hade, med tanke på det extra arbete som behövde utföras för att matcha ID med tider i frågeformuläret, kunnat spara tid som hade kunnat spenderas på andra moment. Utöver att spara deltagarnas unika ID och föra över de till frågeformuläret, är det lämpligt att nämna att experimentet skulle kunna ha utförts på engelska. Hade studien fortsatt i ytterligare en eller två veckor hade det varit en god idé att översätta texten till engelska. Detta hade kunnat möjliggöra för en mer varierad grupp av deltagare.

Ytterligare en aspekt som hade kunnat utföras annorlunda i det fullbordade experimentet är sättet instruktionerna förmedlades till deltagarna. Varje deltagare var tvungen att komma ihåg vilken produkt hen skulle söka efter, eftersom beskrivningen försvann på skärmen så fort deltagaren startade testet. Det innebar att “framsidan” som innehöll alla instruktioner blev mycket längre än vad den hade behövt vara på grund av all extra information och uppmaningar om att läsa texten noggrant. Detta hade kunnat undvikas om informationen om vilken produkt som skulle sökas efter fanns kvar under experimentets session i bakgrunden på skärmen. Deltagaren hade då, vid de tillfällen då de glömt bort vad de skulle

leta efter, haft möjligheten att läsa om texten för att bli påmind om vilken produkt som var målet. Det hade dock potentiellt eliminerat en viktig del av experimentet - vilket var att simulera en riktig webbsida. När en person söker efter en produkt på en webbsida finns det inga synliga stöd i bakgrunden där det står vad personen letar efter, utan personen behöver komma ihåg det i huvudet. Det är dock en mindre viktig aspekt av experimentet, och hade kunnat exkluderas för syftet att ge stöd till deltagarna i form av medel att komma ihåg produkten.

I framtida arbeten kan det vara intressant att undersöka hierarkiska menyer på andra skärmstorlekar och enheter. Till exempel kan det vara lämpligt att utföra liknande experiment om menyer för läsplattor, där användaren får använda båda eller en hand. En annan möjlighet vore att utföra en liknande studie som det utförda experimentet i det här arbetet, fast utan restriktionen att använda endast en hand. Fortsättningsvis hade en annan möjlig framtida studie kunnat vara att undersöka hierarkiska menyer utanför webbsidor. Ta till exempel en mobiltelefons systeminställningar, och alltså inte en webbsida i en webbläsare eller en webbapplikation. Ett annat potentiellt framtida arbete hade kunnat vara att undersöka menyer på mobila pekskärmar, fast med en bestämd storlek på mobiltelefonen som används under experimentet. På grund av den rådande Covid-19 pandemin ansågs det olämpligt att utföra experimentet ansikte mot ansikte. Det utfördes istället via distans, och det var därför inte möjligt att samtliga deltagare använde samma telefon. Detta betydde då att samtliga deltagare utförde testen på sina egna mobiltelefoner - och det är givet att inte alla ägde samma typ av telefon. För att ha ytterligare kontroll över miljön kan det vara intressant att återskapa arbetet men använda samma telefon för samtliga deltagare.

Ur ett annat perspektiv hade det varit intressant att fortsätta på experimentet för att underlätta för de personer som har mindre god datorvana. Att undersöka ifall resultatet efter studien i det här arbetet hade blivit annorlunda om urvalet deltagare hade sämre datorvana, skulle kunna vara ett potentiellt framtida arbete. Arbetet skulle kunna ha som syfte att skapa menyer som är enkla att förstå utan att behöva ha en stor tidigare erfarenhet. Att ha en god datorvana kan påverka resultatet på grund av igenkännandet av symboler och funktioner som ofta används på liknande sätt.

Likaså hade det varit intressant att utföra ett liknande experiment men med fokus på en äldre åldersgrupp. Majoriteten av de deltagare som ingick i den här studien var i åldern 20-49, och minoriteten var över 50.

Fortsättningsvis hade ett potentiellt framtida arbete kunnat baseras på experimentet i det här arbetet, men med inriktning på olika funktionshinder, till exempel synskada. Är en specifik typ av struktur för menyer enklare att navigera i jämfört med en annan typ för personer med synskador? Hur kan menyer utformas för att underlätta för personer med synskador? Det hade kunnat vara ett framtida arbete.

Zaphiris, Shneiderman och Norman (2002) diskuterar i kapitlet “Suggestions for future research” om deras syn på framtida arbeten utifrån deras studie. De menar att ytterligare undersökning krävs för att hitta ett svar på exakt varför deras expanderbara index resulterade i en så dålig prestation tillsammans med djupare hierarkiska menyer. Det är speciellt viktigt, menar de, att komma fram till ett svar till vad problemet är med att visa kontexten genom att använda hierarkiska indrag (“hierarchical indentations”). De förklarar vidare att det i framtida arbeten borde undersökas om hur utvecklare ska gå tillväga för att undvika att användare måste skrolla i långa listor. Att svara på frågan om det finns någon

slags ideell kombination av sekventiella menyer och expanderbara menyer som skulle kunna förbättra en användares prestanda, anser de är ett potentiellt framtida arbete.

I förhållande till Zaphiris, Shneidermans och Normans (2002) diskussion om framtida arbete finns det likheter till studien i den här rapporten. Ett potentiellt framtida arbete för det här experimentet hade kunnat vara att försöka svara på frågan om den “ideella” menyn egentligen är en kombination av de två meny-typerna som presenterades i det här arbetet. Eller rättare sagt, om en kombination av de två-meny typerna i arbetet går att åstadkomma. I så fall - hur? Vilka delar ska tas av vardera meny, för att skapa en bättre version som kan ge bättre svarstid och användarupplevelse?

Från ett större perspektiv hade ett potentiellt framtida arbete baserat på experimentet i den här studien kunnat fortsättas på av ett företag. God navigation ökar chansen att användaren finner den produkt de letar efter utan att de blir frustrerade. Det är logiskt att ett företag som vill bedriva handel på internet även siktar in sig på att ha en m-handelssida, eller en m-handelsapplikation för mobiler. Det är möjligt att ett företag som vill förbättra navigationen på sin e-handelssida skulle vara intresserade att jämföra vilken typ av meny som är mest effektiv och mest omtyckt av den önskade målgruppen.

I kapitel 7.2 togs ämnet om potentiella risker upp för arbetet. Risken som diskuterades hade att göra med de resurser som går åt för att optimera en meny. Ligger för mycket fokus på navigationen och menyerna så kommer fler resurser i form av tid och energi gå åt. Det är resurser som hade kunnat spenderats på andra produkter, eller andra delar av en webbsida. En potentiell lösning på problemet med resurser hade kunnat vara att utveckla ett CSS front-end ramverk specificerat för menyer. Bootstrap är ett front-end ramverk som innehåller designmallar baserat på JavaScript och CSS som används för webbutveckling. Bootstrap innehåller menyer som “dropdown”- menyer och “accordion”- menyer, men det är inte ett ramverk enbart för menyer. Ett framtida arbete skulle kunna vara att utveckla ett front-end ramverk för menyer där flera olika typer av menyer presenteras. Med ett fokus på endast menyer hade det öppnat upp för en fördjupelse inom just de komponenterna vilket hade möjliggjort för ständigt arbete som inriktar sig mot att optimera menyer. Det är ett framtida arbete ur ett större och lite bredare perspektiv som även skulle kunna erbjuda en lösning på risken för att onödiga resurser går åt att bygga menyer.

Fortsättningsvis hade ännu ett framtida arbete kunna vara att utveckla fler webbstandarder för menyer på webbsidor. Det må vara långsiktigt, men det är inte fel att tänka att i framtiden skulle det kunna utvecklas fler meny standarder för webben. W3C (“The World Wide Web Consortium”) är ett internationellt samhälle som jobbar för att ta fram standarder för webben (W3C 2021a). Inom W3C ingår WCAG (“Web Content Accessibility Guidelines”), som har som mål att erbjuda en standard för tillgänglighet på webben. WCAG dokumentet innehåller förklaringar för hur utvecklare kan göra webbinnehåll mer tillgängligt för människor med olika funktionshinder (W3C 2021c). WCAG 2.0 innehåller riktlinje 2.4 som handlar om navigation och om att erbjuda användare hjälp med bl.a. att navigera och att hitta produkter (W3C 2008). WCAG 2.0 är även godkänd som en ISO standard (ISO/IEC 40500:2012). Det finns handledningar på W3Cs webbsida som handlar om menystrukturer, meny koncept och styling (W3C 2021b). Ett framtida arbete hade kunnat vara att lägga till fler webbstandarder som WCAG, eller att möjligen utveckla dem som redan finns där.

Kanske hade fler webbstandarder förbättrat eller förenklat arbetet med att skapa och finna just den typen av meny som passar bäst för den applikationen eller webbsidan som den behövs för. Det hade kunnat vara en potentiell lösning för problemet med resurshantering som nämns i kapitel 7.2. Det skulle likaså vara ett framtida arbete att utveckla standarder för menyer fast i applikationer och inte på webbsidor.

Referenser

Ardeleanu, S. (2016). Relational Database Programming. Berkeley: Apress. doi: 10.1007/978-1-4842-2080-1

Beaulieu, A. (2020). Learning SQL. 3 uppl., Sebastopol: O’Reilly.

Bergstrom-Lehtovirta, J. & Oulasvirta, A. (2014). Modeling the Functional Area of the Thumb on Mobile Touchscreen Surfaces. I CHI ‘14, Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computer Systems. Toronto, Ontario, Canada 28 april - 1 maj 2014, ss.1991-2000. doi: 10.1145/2556288.2557354

Bernard, M.L., Hamblin, C.J. & Chaparro, B.S. (2003). Comparing Cascading and Indexed Menu Designs for Differences in Performance and Preference. I HFES ‘03, Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society 47th Annual Meeting. Denver, Colorado, USA 13-17 oktober 2003, ss. 1370-1374. doi: 10.1177/154193120304701111

Boring, S., Ledo, D., Cheng, X., Marquardt, N., Tang, A. & Greenberg, S. (2012). The Fat Thumb: Using the Thumb’s Contact Size for Single-Handed Mobile Interaction. I Mobile HCI ‘12, Proceedings of the 14th International Conference on Human-Computer Interaction with Mobile Devices and Services. San Francisco, California, USA 21-24 september 2012, ss. 39-48. doi: 10.1145/2371574.2371582

Budd, A. & Björklund, E. (2016). CSS Mastery. 3 uppl., Berkeley: Apress. doi: 10.1007/978-1-4302-5864-3

Coyier, C. (2021). A Complete Guide to Flexbox.

https://css-tricks.com/snippets/css/a-guide-to-flexbox/[2021-03-15]

Dos Santos, E.P.B., De Lara, S.M.A., Watanabe, W.M., Filho, M.C.A. & Fortes, R.P.M. (2011). Usability evaluation of horizontal navigation bar with drop-down menus by middle aged adults. I SIGDOC ‘11, Proceedings of the 29th ACM international conference on Design of communication. Pisa, Italy 3-5 oktober 2011, ss. 145-150. doi: 10.1145/2038476.2038504 Francone, Bailly, Nigay & Lecolinet. (2009). Wavelet Menus: A Stacking Metaphor for Adapting Marking Menus to Mobile. I Mobile HCI ‘09, Proceedings of the 11th International Conference on Human-Computer Interaction with Mobile Devices and Services. Bonn, Germany 15-18 september 2009, ss. 1-4. doi: 10.1145/1613858.1613919

Geven, A., Sefelin, R. & Tscheligi, M. (2006).Depth and breadth away from the desktop: the

optimal information hierarchy for mobile use. I MobileHCI ‘06, Proceedings of the 8th

Conference on Human-Computer Interaction with Mobile Devices and Services. Helsinki, Finland 12-15 september 2006, ss. 157-164. doi: 10.1145/1152215.1152248

Jacko, J.A. & Salvendy, G. (1996). Hierarchical Menu Design: Breadth, Depth, and Task Complexity. Journal of Perceptual and Motor Skills, 82(3), ss. 1187-1201. doi: 10.2466/pms.1996.82.3c.1187

JQuery UI. (2021). Slide Effect.https://api.jqueryui.com/slide-effect/[2021-03-22] Kang, J. (2019). Page Size.https://www.seoptimer.com/blog/webpage-size/[2021-05-23]

LenaSys. (2020). Inferring From Data.

https://dugga.iit.his.se/DuggaSys/showdoc.php?exampleid=Dugga_S3.md&courseid=5&co

ursevers=84261&fname=Dugga_S3.md [2021-05-17]

Lietz, P. (2010). Research into Questionnaire Design: A Summary of the Literature. International Journal of Market Research, 52(2), ss. 249-272. doi: 10.2501/S147078530920120

Liu, B., Cao, L., Tang, Y. & Zhong, M. (2014). Visual Search on E-commerce Category Navigation: A Multi-language Study. I Rau, P.L.P. (red.) CCD ‘14, Cross-Cultural Design. Heraklion, Greece 22-27 juli 2014, ss. 470-481. doi: 10.1007/978-3-319-07308-8_45

Material Design. (2021). Resources.https://material.io/resources/ [2021-03-15]

Matsui, S. & Yamada, S. (2008). Optimizing hierarchical menus by genetic algorithm and simulated annealing. I GECCO ‘08, Proceedings of the 10th annual conference on Genetic and evolutionary computation. Atlanta, USA 12-16 juli 2008, ss. 1587 - 1594. doi: 10.1145/1389095.1389397

Mohorovičić, S. (2013). Implementing Responsive Web Design for Enhanced Web Presence. I MIPRO ‘13, 36th International Convention on Information and Communication Technology, Electronics and Microelectronics. Opatija, Croatia 2024 Maj 2013, ss. 1206 -1210

MySQL. (2021). MySQL Documentation.https://dev.mysql.com/doc/[2021-03-30]

Nah, F.F.H. & Davis, S. (2002). HCI Research Issues in Electronic Commerce. Journal of Electronic Commerce Research, 3(3), ss. 98 - 113

Oluwatosin, H.S. (2014). Client-Server Model. Journal of Computer Engineering, 16(1), ss. 67 - 71. doi: 10.9790/0661-16195771

Padron-McCarthy, T. & Risch, T. (2018). Databasteknik. 2 uppl., Studentlitteratur AB. Palmer, J.W. (2002). Website Usability, Design and Performance Metrics. Information Systems Research, 13(2), ss.115-225. doi: 10.1287/isre.13.2.151.88

Petre, M., Minocha, S. & Roberts, D. (2006). Usability Beyond the Website: An Empirically grounded E-Commerce Evaluation Instrument for the Total Customer Experience. Behaviour & Information Technology, 25(2), ss. 189-203. doi: 10.1080/01449290500331198

Pinandito, A., Az-zahra, H.M., Fanani, L. & Putri, A.V. (2017). Analysis of Web Content Delivery Effectiveness and Efficiency in Responsive Web Design Using Material Design and

User Centered Design. I SIET ‘17, 2017 International Conference on Sustainable Information Engineering and Technology. Malang, Indonesia 24-25 november 2017, ss. 435-441. doi: 10.1109/SIET.2017.8304178

Riordan, R.M. (2008). Head First Ajax. Sebastopol: O’Reilly.

Salkanovic, A., Štajduhar, I. & Ljubic, S. (2020). Floating Hierarchical Menus for Swipe-Based Navigation on Touchscreen Mobile Devices. I HCII 2020, Human-Computer Interaction. Multimodal and Natural Interaction. Copenhagen, Denmark 19-24 juli 2020, ss. 509-522. doi: 10.1007/978-3-030-49062-1_34

Schröder, S. & Ziefle, M. (2008). Making a completely icon-based menu in mobile devices to become true: a user-centered design approach for its development. I MobileHCI ‘08, Proceedings of the 10th international conference on Human computer interaction with mobile devices and services. Amsterdam, The Netherlands 25 september 2008, ss. 137 -146. doi: 10.1145/1409240.1409256

Singh, M. (2002). E-services and their role in B2C e-commerce. Managing Service Quality: An International Journal, 12(6) ss. 434-446. doi: 10.1108/09604520210451911

Stack Overflow. (2021a). Custom Bullet Symbol for <li> Elements In <ul> That Is a Regular Character, and Not an Image.

https://stackoverflow.com/questions/7698764/custom-bullet-symbol-for-li-elements-in-ul-that-is-a-regular-character-and[2021-03-25]

Stack Overflow. (2021b). Flipping/Inverting/Mirroring Text Using CSS Only. https://stackoverflow.com/questions/3433641/flipping-inverting-mirroring-text-using-css-only [2021-03-25]

Udo, G.J. & Marquis, G.P. (2002). Factors Affecting E-Commerce Web Site Effectiveness. Journal of Computer Information Systems, 42(29), ss.10-16. doi: 10.1080/08874417.2002.11647481

Ullman, C. & Dykes, L. (2007). Beginning Ajax. Indianapolis: Wiley Publishing.

W3C. (2008). Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0.

https://www.w3.org/TR/WCAG20/[2021-05-19]

W3C. (2021a) About W3C. https://www.w3.org/Consortium/[2021-05-19]

W3C. (2021b) Tutorials Overview.https://www.w3.org/WAI/tutorials/[2021-05-19]

W3C. (2021c) Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) Overview.

https://www.w3.org/WAI/standards-guidelines/wcag/[2021-05-19]

W3Schools. (2021a). How TO - Tree View.

https://www.w3schools.com/howto/howto_js_treeview.asp[2021-03-15]

W3Schools. (2021b). JavaScript Random. https://www.w3schools.com/js/js_random.asp [2021-04-06]

W3Schools. (2021c). UTF-8 Arrows.

https://www.w3schools.com/charsets/ref_utf_arrows.asp[2021-03-24]

W3Schools. (2021d). What is Ajax? https://www.w3schools.com/whatis/whatis_ajax.asp [2021-04-17]

Wang, J.J., Song, Z., Lei, P. & Sheriff, R.E. (2005). Design and Evaluation of M-Commerce Applications. I APCC 2005, Asia-Pacific Conference on Communications. Perth, Western Australia, Australia 3-5 oktober 2005, ss. 745-749. doi: 10.1109/APCC.2005.1554161

Wohlin, C., Runeson, P., Höst, M., Ohlsson, M.C., Regnell, B. & Wesslén, A. (2012). Experimentation in Software Engineering. New York: Springer Heidelberg. doi: 10.1007/978-3-642-29044-2

Zaphiris, P., Shneiderman, B. & Norman, K.L. (2002). Expandable indexes vs. sequential menus for searching hierarchies on the World Wide Web. Behaviour & Information Technology, 21(3), ss.201-207. doi: 10.1080/0144929021000009045

Ziefle, M. & Bay, S. (2006). How to Overcome Disorientation in Mobile Phone Menus: A Comparison of Two Different Types of Navigation Aids. Human-Computer Interaction, 21(4), ss. 393-433. doi: 10.1207/s15327051hci2104_2