Denna studie har utgått från en enda byggnad och ett lokalt klimat som referens. Intressant vore att bepröva andra typer av flerbostadshus t.ex. punkthus, eller klimat för andra orter. Det skulle också vara intressant att pröva olika parameterkombinationer för att på så vis redogöra synergieffekter av parametrar för energianvändningen. En fortsatt studie hade kunnat ta fram optimum för parametrarna g-värde och inomhustemperatur i förhållande till termisk komfort och energianvändning. Utgångspunkten för personnärvaro i arbetet har varit schablontimmar hämtade från branschstandard och fördelat efter författarens eget tycke. För bostäder ser närvarotiden väldigt olika ut i jämförelse med kontor eller arbetsplatser. Därför kan det vara intressant att studera olika närvarotider och ockupantscenario vid undersökning av det termiska klimatet. Beteenderelaterade parametrar har i princip uteslutits i detta arbete men forskning visar att en stor del av energianvändningen hos byggnader kan kopplas till brukarna, vilket leder till att brukarrelaterade parameter borde utgöra en stor felmarginal i energiberäkningar och borde därmed undersökas närmre.
10 REFERENSER
1. Kungliga Tekniska Högskolan. Om KTH: Sveriges största tekniska universitet. [Online] den 22 maj 2012. [Citat: den 20 januari 2013.] http://www.kth.se/om/fakta.2. Kungliga Tekniska Högskolan . Byggvetenskap: Installations- och energisystem. [Online] den 4 april 2012. [Citat: den 20 januari 2013.]
http://www.kth.se/abe/om-skolan/organisation/inst/byv/avd/itek/installations-och-energisystem-1.25674 .
3. Jarl Magnusson AB. Om oss: Verksamheten. [Online] den 1 januari 2011. [Citat: den 22 januari 2013.] http://www.jarlmagnussonab.se/Om-oss.aspx .
4. EQUA Simulation AB. About Us. [Online] den 24 Januari 2013. [Citat: den 24 Januari 2013.] http://www.equa-solutions.co.uk/ .
5. Boverket. Regelsamling för byggande, BBR 2012. Karlskrona : Boverket oktober 2011, 2011. Upplaga: 1. ISBN (pdf): 978-91-86827-41-0.
6. —. Energiprestanda. Bygg och förvalta - Energideklaration. [Online] den 16 juli 2012a. [Citat: den 18 februari 2013.] http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Energideklaration/Gamla-energideklarationen1/11/.
7. Fritzsson, Karl och Josefsson, Martin. U- och G-värdets betydelse för fönster med hänsyn
till energi och ekonomi. Byggteknik, Tekniska Högskolan i Jönköping. Jönköping : Tekniska
Högskolan i Jönköping, 2008. Examensarbete i Byggnadsteknik.
8. Sweden Green Building Council . Om Miljöbyggnad. Miljöbyggnad - miljöcertifiering
utifrån svenska förhållanden. [Online] den 16 maj 2013. [Citat: den 28 maj 2013.]
http://www.sgbc.se/om-miljoebyggnad .
9. Getting Started with IDA Indoor Climate and Energy 4. IDA ICE 4: Getting Started. Stockholm : EQUA Simulation AB, 2009. Manual version: 4.0.
10. Warfvinge, Catarina och Dahlblom, Mats. Projektering av VVS-installationer. Lund : Studentlitteratur AB, 2010. ISBN 987-91-44-05561-9.
11. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. [Online] 2013. [Citat: den 22 mars 2013.] http://www.sp.se/sv/Sidor/default.aspx .
12. Pilkington Floatglas AB. Beteckningar. [Online] den 19 juni 2012. [Citat: den 19 februari 2013.]
http://www.pilkington.com/europe/sweden/swedish/building+products/glasfakta/val+av+funktio nsglas/tabell+-+beteckningar.htm.
13. Sveby. Om Sveby:. [Online] oktober 2012. http://www.sveby.org/om-sveby/ . 14. Jóhannesson, Gudni och Gudmundsson, Kjartan. Lectures on Building Physics. [Föreläsningsanteckningar]. Stockholm, Sverige : u.n., oktober 2010. AF1402 Byggfysik, HT 2010, Kurskompendium.
15. Byggvetenskap. Välkommen till institutionen för Byggvetenskap KTH. Kungliga Tekniska
16. Lundkvist, Brita, o.a. Energiläget 2012. Energimyndigheten. Eskilstuna : Energimyndigheten, 2012. Årlig publikation av energiläget.
17. Nilsson, Anders. [interv.] Millad Saidzadeh. Stockholm, den 2 november 2012. VVS- och energikonsult på Jarl Magnusson AB.
18. Mynewsdesk. Titania utför totalrenovering av fastighet i Rinkeby för Svenska Bostäder. [Online] den 14 maj 2012. [Citat: den 25 februari 2013.]
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/titania/news/view/titania-utfoer-totalrenovering-av-fastighet-i-rinkeby-foer-svenska-bostaeder-40499.
19. Miljöstiftelsen för byggsektorn. Faktablad för miljöparametrar. [Online] januari 2000. [Citat: den 18 mars 2013.]
http://www.sfv.se/cms/showdocument/documents/sfv/vart_satt_att_arbeta/miljowebb/fastighetsf orvaltning/Miljomanu_260.pdf.
20. Bröms, Gunnar och Wahlström, Åsa. Energianvändning i flerbostadshus och lokaler -
idag och i nära framtid. Stockholm : Elforsk, 2008. Slutrapport i projektet "Energianvändning i
flerbostadshus och lokaler - idag och i nära framtid". Elforsk rapport 08:32.
21. Henriksson, Kjell-Åke. [Online] OH-serie, Energiplus, den 13 september 2006. [Citat: den 28 mars 2013.] Installationsansvarig, JM Bostad Stockholm .
http://www.energiledargruppen.com/filer/energipuls/Energipuls%202006-09-13%20Kjell-%C3%85ke%20Henriksson.pdf.
22. Movers and stayers: the resident’s contribution to variations across houses in energy
conservation for space heating. Sonderegger, Robert C. 3, Berkeley, California : Ballinger
Publishing Company, april 1978, Energy and Buildings, Vol. 1, ss. 313-324 . ISSN 313-324. 23. Variation of energy consumption in dwellings due to climate building and inhabitants.
Pettersen, Trine Dyrstad. 3, Narvik : Narvik Institute of Technology, 1994, Energy and
Buildings, Vol. 21, ss. 209-218.
24. Accuracy of home energy rating systems. Stein, Jeff Ross och Meier, Alan. 4, Berkeley : u.n., april 2000, Energy, Vol. 25, ss. 339–354.
25. Sveby. Brukarindata bostäder. Stockholm : Sveby, 2012. Branschstandard för energi i byggnader. Version 1.0.
26. Wahlgren, Paula. Goda exempel på lufttäta konstruktionslösningar . Energiteknik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Borås : SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2010. ss. 13-14. SP Rapport 2010:09 . ISBN 978-91-86319-45-8, ISSN 0284-5172.
27. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Lufttäta Byggnader. [Online] 2013. [Citat: den 4 mars 2013.] http://www.lufttathet.se/sv/Sidor/default.aspx.
28. Sandberg, Per Ingvar, o.a. Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen - Etapp B. Tekniska
konsekvenser och lönsamhetskalkyler. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Borås : u.n.,
2007. ISSN 0284-5172.
29. Energimyndigheten . Hushåll: Klimatskal. [Online] den 12 februari 2013. [Citat: den 19 februari 2013.] http://energimyndigheten.se/sv/hushall/Bygga-nytt-hus/Klimatskal/.
30. Boverket. Så mår våra hus - redovisning av regeringsuppdrag beträffande byggnaders
tekniska utformning m.m. Karlskrona : Boverket, 2009. Boverkets svar till regeringen beträffande
byggnaders tekniska utformning m.m. ISBN tryck: 86342-28-9, ISBN pdf: 978-91-86342-29-6.
31. Björk, Cecilia, Kallstenius, Per och Reppen, Laila. Så byggdes husen 1880 - 2000. T1: 1984 sjätte upplagan . Stockholm : Tryck Edita Västerås 2008, 2008. ss. 85 - 97. ISBN 91-540-5888-0.
32. Saint-Gobain ISOVER AB. Ladda hem IsoverBoken. [Online] 2007b. [Citat: den 3 april 2013.]
http://www.isover.se/files/Isover_SE/Om_Isover/Kontakta_oss/Broschyrer_Bygg/IsoverBoken% 20200709/Konstr_vindsbjalklag_snedtak.pdf.
33. Mattsson, Björn, o.a. Energi i bebyggelsen – tekniska egenskaper och beräkningar –
resultat från projektet BETSI. Karlskrona : Boverket, 2010. Boverkets beskrivning av det
svenska bostadsbeståndet i uppdrag av regeringen. ISBN pdf: 978-91-86559-84-7, ISBN tryck: 978-91-86559-83-0.
34. Plusenergihus – var går gränsen? Kretz, Mark. nr 3/12 , Stockholm : EMTF Förlag AB, den 17 mars 2012, Energi & Miljö , ss. 53-54.
35. Carlsson, Berit och Aspegren, Anita. Ytterdörrar testade. Energimyndigheten. [Online] den 8 ferbruari 2008. [Citat: den 3 april 2013.]
http://www.energimyndigheten.se/sv/press/pressmeddelanden/Pressmeddelanden-2008/Ytterdorrar-testade/.
36. Catarina , Warfvinge. Presentationer från CIR-dagen. Presentationer från seminariet
Renovering till passivhusprestanda - Myt eller möjlighet? [Online] den 23 oktober 2007. [Citat:
den 14 mars 2013.] Universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola.
http://www.rilem.se/Evenemang/2007/Passivhus%2023%20okt/Catarina%20W%2023%20okt% 20CW.pdf.
37. Wenger, Anna. Erfarenhet och nytänkande. Stockholm : u.n., den 31 oktober 2012. Föreläsning i kursen AF2510 Energi- och inhusklimatmodellering i byggnader.
38. Adalberth, Karin och Wahlström, Åsa. Energibesiktning av byggnader - flerbostadshus
och lokaler. Stockholm : SIS Förlag AB, 2007. ISBN 91-7162-687-5, ISSN 0347-2019.
39. Norrman, Jonas, o.a. Energieffektiva flerbostadshus. Passivhus. [Online] Version 2007:1, 2007. [Citat: den 3 april 2013.] Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus. http://www.energimyndigheten.se/Global/Företag/passivkrav.pdf.
40. Pilkington. Glasfakta 2009 - Solskydd. Pilkington litteratur. [Online] 2009. [Citat: den mars 25 2013.] Pilkington Suncool glas.
http://cms.pilkington.com/assetmanager_ws/fileserver.aspx?cmd=get_file&file_id=450&digest= wDFMvEQLc4WxcqeojiQRlA==&ct=pdf&file_name=solskydd-09-1.pdf.
41. Energimyndigheten. Hushåll. Fönster och dörrar. [Online] den 28 mars 2011. [Citat: den 5 april 2013.] http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Fonster-och-dorrar/. 42. Pilkington Floatglas AB. Värmeisolering. Om värmeisolerande glas. [Online] den 4 juli 2012. [Citat: den 5 april 2013.]
http://cms.pilkington.com/assetmanager_ws/fileserver.aspx?cmd=get_file&file_id=7836&digest =NxAF5HUMX2KJYa+kg3YZHw==&ct=pdf&file_name=SEGF2012-004.pdf.
43. Andersson, Iréne och Ceder, Håkan. Temperatur Inomhus. SOSFS 2005:15 [sammanst.] Nils Blom. [Social Styrelsens författningssamling]. Stockholm, Sverige : Socialstyrelsen, 2005. ss. 4-5.
44. Boman, CarlAxel, Jonsson, Britt-Marie och Skogberg, Stig. Matning av innetemperatur. Statens institut för byggforskning. Gävle : Exellan Grafiska, 1993. ss. 23-24, Forskningsrapport. ISBN91-7111-077-1, ISSN 0284-6713.
45. Jonsborg, Eva. Rätt temperatur inomhus. Fastighetsägarna. [Online] den 14 mars 2011. [Citat: den 3 april 2013.] http://www.fastighetsagarna.se/mittnord/aktuellt/nyheter_1/nyheter-2011/ratt-temperatur-inomhus.
46. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken – ventilation.
SOSFS 1999:25. [Online] den 9 november 2012. [Citat: den 21 mars 2013.]
http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/1999-25.
47. Norlén , Urban och Andersson, Kjell. Bostadsbeståndets inneklimat. Statens instutition för byggforskning. Gävle : Exellan Grafiska Gävle, 1993. Forskningsrapport. ELIB-rapport nr 7. ISSN 0284-6713, ISBN 91-71 11-055-0.
48. Boverket. God bebyggd miljö – Utvärdering av delmål för God inomhusmiljö. Karlskrona : Boverket, 2010. ISBN pdf: 978-91-86342-55-5.
49. Saint-Gobain ISOVER AB. Konstruktioner och detaljer. [Online] 2013. [Citat: den 13 mars 2013.] http://www.isover.se/multi-comfort+house/konstruktioner.
50. Johansson, Hans. Mailkonversation. Stockholm : Equa Simulation AB, den 25 april 2013. Svar på frågan: Vad har ni för referens till köldbryggorna i IDA ICE?.
51. NKB, Nordic Committee on Building Regulations. The significance of thermal bridge for
heat loss from buildings. Helsinki : NKB, Nordic Committee on Building Regulations, 1996.
NKB Committee and Work Reports 1996:10E.
52. Guofeng, Mao. Thermal Bridges. Division of Building Technology, Department of Building Sciences. Stockholm : Kungliga Tekniska Högskolan, 1997.
53. Svensson, Jimmy och Westberg, Andreas. Köldbryggors inverkan på energianvändningen. Energi och Byggnadsdesign, Institutionen för arkitektur och byggd miljö. Lund : Lunds tekniska högskola, 2006. Examensarbete.
54. Malmlöv, Morgan. Energihushållning och köldbryggor i flerbostadshus. LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg. Helsingborg : Lunds Universitet, 2005. Examensarbete.
55. Carling, Pär. Kursen AF2510 Energi- och inomhusklimatmodellering i byggnader. Lecture
1 - Introduction of IDA ICE. Stockholm : Equa Solutions AB, den 8 november 2012.
56. Eriksson, Jörgen. Kursen AF2510 Energi- och inomhusklimatmodellering i byggnader.
Lecture 3 - Inomhusklimat och rumsapparater. Stockholm : Equa Solutions AB, den 15
57. Equa Simulations AB. Software. Building Simulation Software. [Online] november 2001. [Citat: den 28 januari 2013.] www.equa.se/deliv/ice3sv.pdf .
58. Boverket. Våra EU-frågor: Energihushållning. [Online] den 31 mars 2013. [Citat: den 25 januari 2013.]
http://www.boverket.se/Om-Boverket/Internationellt-arbete/vara-eu-fragor/Energihushallning/.
59. Persson, Agneta. Energianvändning i bebyggelsen. Eskilstuna : Kungliga
ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, 2002. En faktarapport inom IVA-projektet: Energiframsyn Sverige i Europa.
60. SMHI. Dataserier med normalvärden för perioden 1961-1990. Klimatdata. [Online] den 23 september 2009. [Citat: den 16 april 2013.] Dataserier med normalvärden för Stockholm. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2860!ttm6190%5B1%5D.pdf .
61. Statens energimyndighet. Energiläget 2011. Eskilstuna : Energimyndigheten, 2011. ISSN 1403-1892 .
62. —. Energiläget 2008. Eskilstuna : Statens energimyndighet, 2008. Årlig presentation av energiläget. ISSN 1403-1892.
63. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin . Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus
- Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvädning till 2050. Stockholm : Kungliga
Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), 2012. Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle. ISSN: 1102-8254, ISBN: 978-91-7082-845-4.
64. Statens energimyndighet. Energistatistik för flerbostadshus 2011. Eskilstuna : Statens energimyndighet, 2012a. ISSN 1654-7543.
65. Nilsson, Håkan. Brukarbehov, välmående och prestation. AF2509 Inomhusklimat –
kundnöjdhet och byggnadsprestanda. Stockholm : Kungliga Tekniska Högskolan, den 5
september 2012.
66. Boverket. Bygga & förvalta: Inomhusklimat. [Online] den 31 mars 2013. [Citat: den 24 januari 2010.] http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Bygga-nytt/Termiskt-klimat/.
67. Nilsson, Håkan. Byggnaders miljöpåverkan. AF2509 Inomhusklimat – kundnöjdhet och
byggnadsprestanda. Stockholm : Kungliga Tekniska Högskolan , den 19 september 2012.
68. Sweden Green Building Council. Metodik för nyproducerade och befintliga byggnader. Manual 2.1 [Manual]. 2012. 120101.
69. —. Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader. Manual 2.1 2012. 120101. 70. —. Bedömningskriterier för befintliga byggnader. Manual 2.1 2012. 120101.
71. Martinac, Ivo. Termiskt komfort. AF2509 Inomhusklimat - kundnöjdhet och byggprestanda
. [Föreläsning i kursen AF2509]. Stockholm : Kungliga Tekniska Högskolan, den 5 september
2012.
72. Szokolay , Steven Vajk. Environmental science handbook for architects and builders. London : The Construction Press, 1980.
73. Givoni, Baruch. Climate Considerations in Building and Urban Design. u.o. : Van Nostrand Reinhold, 1998. ISBN: 0-442-00991-7.
74. Kordjamshidi, Maria. House Rating Schemes. Green Energy and Technology, Faculty of Engineering. Pajoohesh : Springer Heidelberg Dordrecht London New York, 2011. Vetenskaplig tidsskrift. ISSN 1865-3529, ISBN 879-3-642-15789-9.
75. Enberg , Håkan. Minimikrav på luftväxling. u.o. : H Enberg Ventilationskonsult AB , 2012. Vol. Utgåva 9. ISBN: 9789163398155 .