9 Slutsatser
9.3 Framtida arbete
Metodiken i rapporten öppnar flera möjligheter till fortsatt forskning, inklusive utvecklandet av teknologiska gestaltningsmetoder för ljudvandringar, valmöjligheter till olika typer av ljudvandringar på olika geografiska platser, ljudvandringar som stimulerar andra sinnen än enbart hörseln, samt ljudvandringar som inte enbart förhåller sig till historiska samhällen. Ser man till dagens högtalarkvalitet finns det olika teknologiska valmöjligheter som kan möjliggöra bättre ljudgestaltningar. Som i Atkinsons (2010) fall använde man sig av ambisonic högtalare, medan man i
denna undersökning valde att använda aktiva studiomonitorer. Beroende på vilken teknologisk utrustning man använder, påverkar hur bra ljudvandringen och ljudlandskapet upplevs. Man skulle även kunna möjliggöra för längre ljudvandringar eller olika ljudvandringar på olika platser i städer där deltagarna själv får styra över vilken ljudvandring dem vill uppleva. Till exempel skulle man i en stor stad som Stockholm kunna möjliggöra för olika typer av ljudvandringar på olika geografiska positioner där lyssnaren själv kunde få välja vilken del av stadens ljudlandskap denne skulle vilja uppleva. Man skulle även kunna skapa binurala ljudvandringar som skulle kunna projiceras med hjälp av hörlurar för en mer privat upplevelse.
Ljudvandringar som gestaltningsmetod behöver inte enbart begränsas till ljud som medium, utan skulle kompletteras med andra mediala tillvägagångssätt som stimulerar andra sinnen än just hörseln.
Man skulle till exempel kunna knyta samman en visuell gestaltning till ljudvandringen och dess ljud för att förstärka upplevelsen, något som även vissa informanter i undersökningen uttryckte. I förhållande till en visuell gestaltning så skulle ett mer immersionellt anpassat medialt tillvägagångssätt kunna förstärka upplevelsen av den sensoriska vandringen. Då ljudprojiceringen i ljudvandringen speglar ett horisontellt 360 gradig ljudfält skulle en visuell representation kräva liknande förutsättningar för att möjliggöra en så realistisk gestaltning som möjlig. Även andra sinnen skulle kunna stimuleras vid vandringen för att förstärka upplevelsen. Då människan generellt sätt använder sig av fler sinnen skulle en mer utvecklad sensorisk upplevelse förstärka upplevelsen av vandringen.
En multisensorisk gestaltning blir då inte längre bara en ljudvandring, utan snarare en vandring genom ett specifikt landskap eller samhälle.
Metodiken i rapporten skulle även kunna användas för att gestalta eller reproducera framtidens ljudlandskap. Då mycket av dagens stadsplanerande fokuserar kring det akustiska och då framförallt kring ljudnivåer eller positiva och negativa ljudlandskap, skulle en framtida gestaltning av ett planerat bebyggelseområde kunna skapa en förståelse kring akustiska företeelser i just det ljudlandskapet. Den akustikarkeologiska metodik som Cross & Watson (2006) förespråkar är nödvändigtvis inte enbart knuten till historiska ljudlandskap utan även moderna och framtida. Metodiken som Cross & Watson (2006) förespråkar bygger på en sammanslagning av de nuvarande forskningsområdena, rumslig och arkitektonisk akustik (Room/-Architectural acoustics), psykoakustik (Psychoacoustics), omgivningsakustik (Environmental acoustics) tillsammans med de fundamentala aspekterna kring akustik som fysiskt fenomen. Detta gör att metodiken inte enbart är anpassad för historiska ljudlandskap utan även för moderna. I det här fallet behöver man heller inte strukturera upp en modell över landskapet då planerandet av ett bebyggelseområde redan syftar till en fysisk plats, en utritad modell och en arkitektonisk struktur som man kan utgå ifrån. Tidsgeografin och hermeneutiken är heller inte knutna till historiska kontexter, utan kan även fungera i framtida ännu inte uppbyggda samhällen. I detta fall skulle man kunna tolka den generella vardagen i samhället på liknande sätt som Skövde stad invånare utvärderades i denna undersökning. Givetvis skiljer sig en vardag i 1700-talets Skövde mot hur moderna städers vardagliga projekt och domäner, men de tidsgeografiska begreppen är inte enbart knutna till det förgångna. Liknande som Hägerstrand förklarar angående lokala omgivningar, så har det skett förändringar i människors projektutövande och vardagliga domäner i förhållande till vardagliga trajektorier i ett historiskt perspektiv (Hägerstrand, 1985 sid. 209-210).
Industrialiseringen har medfört att majoriteten av befolkningen nu mera inte utövar sina hantverk eller sysslor på samma plats där de bor, utan åker till en annan domän för att utföra det dagliga arbetet.
Samma tidsgeografiska utvärderingar som genomfördes i denna rapport av Skövde stad skulle kunna genomföras i ett bebyggelseområde i planeringsstadiet. Då framtida bebyggelser inte har några konkreta invånare kan detta tyckas problematiskt att genomföra demografiska studier, men olika
bebyggelser riktar sig till olika människor. Med hjälp av att anta vilka människor bebyggelsen är riktade till skulle generella antaganden kunna genomföras vid en gestaltning av detta slag.
Sammankoppling med den tredje pelaren i metodikfundamentet, skulle kunna förklara vilket slags ljudlandskap som bebyggelseområdet skulle kunna kategoriseras som. I det här fallet skulle akustiska företeelser i ljudlandskapets vardag kunna förklara vilken typer av ljud som präglar ljudlandskapet och dess inverkan på dess omgivning. En ljudvandring skulle kunna förklara vilka ljud som skulle kunna kategoriseras som keynotes, och den generella inverkan dessa ljud har på ett ljudlandskap och de som lever i det. Kommer det att passera en trafikerad väg mitt i bebyggelsen skulle det till exempel kunna finnas risk att ljudlandskapet skulle kunna resultera i en low fi omgivning. En low fi omgivning skulle i sin tur kunna medföra en högre risk för noise i ljudlandskapet. Ett sådant ljudlandskap skulle i sin tur kunna medföra till en negativ uppfattning om omgivningen och på så vis ha en inverkan på de kommande boende inom området. Skulle det istället finnas stor vegetation i omgivningen skulle sound signals säkerligen kunna kopplas till fåglar, insekter eller andra biofoniska ljud i landskapet. Med hjälp av metodiken skulle man alltså kunna genomföra ljudvandringar i samhällen som ännu inte konstruerats för att till exempel utvärdera kvaliteten på ljudlandskapet och vilken typ av ljudlandskap det skulle klassificeras som. Detta skulle förenkla möjligheterna att skapa ett positivt ljudlandskap bland de boende inom just detta område.
Med hjälp av metodikfundamentet som redovisats i denna rapport kan man gestalta både framtida och historiska ljudlandskap. Man kan dels använda fundamentet som ett verktyg för att gestalta historiska ljudvandringar liknande den i denna rapport, men även som ett tillvägagångssätt för att gestalta framtida ljudlandskap som ännu inte formats. Dessa gestaltningar bidrar i sin tur med information om hur specifika platser kan ha låtit eller möjligtvis skulle kunna låta, beroende på vilka akustiska komponenter som existerar i omgivningen. Metodikfundamentet möjliggör för ett utforskande av ljudlandskap som kan utveckla vår förståelse om specifika platser och dess tillhörande ljud utifrån ett historiskt, men även ur ett framtida perspektiv.
Referenser
Handskrivna referenser
Abrahamson Hülpher, A (1760) Samlingar af egne resebeskrifningar och.anmärkningar om någre svenska städer. Västerås: Stiftsbibliotek.
Husförhörslängderna Skövde Stadsförsamling A1:2 (1769-1782) Husförhörslängderna Skövde Stadsförsamling A1:3 (1769-1793) Tryckta referenser
Adams, M.D., Bruce, N.S., Davies, W.J., Cain, R., Jennings, P., Carlyle, A., Cusack, P., Hume, K., &
Plack, C. (2008) Soundwalking as a methodology for understanding soundscapes. Institute of Acoustics Spring Conference 2008.
Adams, M., Cox, T., Moore, G., Croxford, B., Refaee, M. & Sharples, S. (2006) Sustainable soundscapes: Noice policy and the urban experience. Urban Studies, 43, (13), 2385-2398.
Albert, D.G. (2001) Acoustic waveform inversion with application to seasonal snow covers.
Acoustical society of America, 109, 1, 91-101.
Altman, R. (1992) Sound Theory, Sound Practice. New York: Routledge
Atkinson, S. (2011) Surrounded by sound: The aesthetics of multichannel and hypersonic soundscapes and aural architectures. The Soundtrack, 4 ,(1), 5-21
Attenborough, K., Li, K. M., & Horoshenkov, K (2007) Predicting outdoor sound. New York: Taylor
& Francis
Attenborough, K., Clark, S. & Utley, W. A (1976) Background noise levels in the United Kingdom. J.
Sound Vib, 48, 359-375
Babisch, W., Ising, H., Gallacher, J. E., Sweetnam, P. M. & Elwood, P. C. (1999) Traffic noise and cardiovascular risk: the Caerphilly and Speedwell studies, third phrase – 10 year follow up. Archives of Environmental Health, 54, (3), 210-216
Babisch, W (2008) Road traffic noise and cardiovascular risk. Noise Health, 10, (38), 27-33.
Bailey, P. (1996) Breaking the sound barrier: A historian listens to noise. Body & Society, 2, (2), 49-66 Barab, S. & Squire, K. (2004) Design-Based Research: Putting a Stake in the Ground. The Journal of the Learning Sciences, 13 (1), 1–14
Barber, J. R., Crooks, K. R. & Fristrup, K. M. (2010) The cost of the chronic noise exposure for terrestrial organisms. Trends in Ecology and Evolution, 25, 180-189
Berglund, B., & Nilsson, M. E. (2006). On a tool for measuring soundscape quality in urban residential areas. Acta Acustica united with Acustica, 92, (6), 938-944.
Bolter, J., D. & Grusin, R. (1999) Remediation: Understanding New Media. Cambridge: MIT Press
Botteldooren, D., De Coensel, B., & De Muer, T (2006) The Temporal Structure of Urban Soundscapes. Journal of Sounds and Vibrations, 192, (1-2), 105-123
Botteldooren, D., Lavandier, C., Preis, A., Dubois, D., Aspuru, I., Guastavino, C., Brown, L., Nilsson, M. & Andringa, T. C (2011) Understanding Urban and Natural Soundscapes, Forum Acousticum, 27 – 1 Juli 2011, Aahlborg, Danmark
Brown, A., L. (2011) Advancing the concepts of soundscapes and soundscape planning. Proceedings of the Annual Conference of the Australian Acoustical Society, 2-4 Nov 2011, Gold Coast, Australien Chion, M. (1994) Audio-Vision: Sound on Screen. New York: Colombia University Press
Corbin, A. (1994/1998) Village Bells. Sound and Meaning in the 19th-Century French Countryside.
New York: Columbia University Press
Cross, I. & Watson, A. (2006) Acoustics and the Human Experience of Socially-organized Sound. C.
Scarre and G. Lawson (ed.) Archaeoacoustics
Dahlberg, L. & Snickars, P. (2008) Berättande i olika medier. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri Davies, W. J., Adams, M. D., Bruce, N. S., Cain, R., Carlyle, A., Cusack, P., Hall, D. A., Hume, K. I., Irwin, A., Jennings, P., Marselle, M., Christopher, J., Plack, C. J. & Poxon, J. (2012) Perception of soundscapes: An interdisciplinary approach. Applied Acoustics, 74, (2) 224–231
Dewey, J. (1938) Logic, the theory of inquiry. New York: H. Holt and Co
Diaz-Andreu, M. & Garcia Benito, C. (2012) Acoustics and Levantine Rock Art: Auditory Perceptions in La Valltorta Gorge (Spain). Journal of Archaeological Science, 39, 3591-3599
Durling, D. (2000) Reliable knowledge in design. Working Papers in Art and Design, 1. Hämtad Mars 16, 2013, from http://sitem.herts.ac.uk/artdes_research/papers/wpades/vol1/durling2.html
Echterhoff, A. & Hirst, W. (2009) Social influence on memory. Social Psychology, 40, (3), 106-110.
Eggeby, E & Nyberg, K. (1987) Stad i stagnation 1720-1850 i Staden på vattnet. D. 1, 1252-1850.
Stockholm: Stockholmia förlag
Ekstéen, B. (1976) Kulturhistorisk byggnadsöversikt och invernteringsplan över de centrala delarna av Skövde tätort. Skövde: Skövde Kommun.
Anders Ekström (1999) Siffror, ord eller bilder? Perspektiv på produktionen av statistik i mitten av 1800-talet. Uppsala: Lychnos
Ellegård, K. (1999) A time-geographical approach to the study of everyday life of individuals - a challenge of complexity, GeoJournal, 48, 167–175,
Ellegård, K. & Svedin, U. (2012) Torsten Hagerstrands time-geography as the cradle of the activity approach in transport geography, Journal of Transport Geography, 23, 17-25.
Evans, G. W., Lercher, P., Meis, M, Ising, H. & Kofler, W. W. (2001) Community noise exposure and stress in children, Journal of the Acoustical Society of America, 109, (3), 1023-1027
Floud, R & McCloskey, D. N. (1994) The Economic History of Britain Since 1700: 1700-1860, Volume 2. Cambridge: University Press
Fridell, I, O. (1940) Skövde i äldre tider 1750-1850: Skövde: Offset
Frazenda, B & Drumm, I. (2011) Recreating the sound of Stonehenge, Acta Acustica united with Acustica, 99, (1), 110-117
Fornäs, J (2008) Medierad kultur: Några gränsfrågor, i Jülich, S., Lundell, P. & Snickars, P. (2008) Mediernas kulturhistoria. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri
Gabbert, F., Memon, A. & Wright, D. B. (2006) Memory conformity: Disentangling the steps toward influence during a discussion. Psychonomic Bulletin & Review, 13, (3), 480-485.
Gadamer, H, G. (1975/1989/2004) Truth and method. New York: Continuum Books
Garrioch, D. (2003) Sounds of the city: the soundscape of early modern European towns. Urban History, 40, (1), 5-25.
Gaver, W. W. (1993) What in the World Do We Hear? An Ecological Approach to Auditory Event Perception, Ecological Psychology, 5, (1), 1-29
Gade, A. C, Acoustics in halls for speech and music i Springer Handbook of Acoustics, T. D. Rossing, Ed. New York: Springer, 2007, 301–350
Gibson J. J. (1966) The Senses Considered as Perceptual Systems. Boston: Houghton Mifflin
Gibson, J. J. (1979/1986) The ecological approach to visual perception. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates
Gilsén, Y. (2003) Rum för Handling: Kollaborativt Berättande i Digitala Medier, Karlskrona:
Blekinge Institute of Technology
Grantham, D. W. (1995) Spatial Hearing and Related Phenomena i Hearing, ed. B Moore, 297–345.
San Diego, CA: Academic
Gustavino, C., Katz, B. F. G., Polack J. D., Levintin, D. J. & Dubois, D (2005) Ecological Validity of Soundscape Reproduction. Acta Acustica united with Acustica, 91, 333-341
Hall, D. A., Irwin, A., Edmondson-Jones, M., Phillips, S. & Poxon, J. E. W. (2013) An exploratory evaluation of perceptual, psychoacoustic and acoustical properties of urban soundscapes. Applied Acoustics. 74, (2), 248-254
Hansen, C. (2001) Occupational exposure to noise : evaluation, prevention and control. Dortmund:
World Health Organization
Hayen, M. (2007) Stadens puls - En tidsgeografisk studie av hushåll och vardagsliv i Stockholm, 1760 -1830. Stockholm: Lessebo Linne
Hedfors, P. (2003) Site Soundscape: Landscape architecture in the light of sound. Uppsala: SLU Service/Repro
Hiyama, K., Komiyama, S. & Hamasaki, K. (2002) The Minimum Number of Loudspeakers and its Arrangement for Reproducing the Spatial Impression of Diffuse Sound Field i Proc. of AES 113th Convention, Los Angeles, USA, Oktober, 2002
Horry, R., Palmer, M. A., Sexton, M. L. & Brewer, N. (2011) Memory conformity for confidently recognized items: The power of social influences on memory reports. Journal of Experimental Social Psychology, 48, (3), 783–786
Hägerstrand, T. (1970) What about people in the regional science. Papers of the Regional Science Association 24, (1), 6-21
Hägerstrand, T (1974) Tidsgeografisk beskrivning: Syfte och postulat. Svensk geografisk årsbok 50, 86–94
Hägerstrand, T. (1985) Focus on the Corporeality of Man, Society and Environment. The Science and Praxis of Complexity. The United Nations University.
Jacobson, W. H. (1993) The art and science of teaching orientation and mobility to persons with visual impairments. New York: American Foundation for the Blind.
Jansson, G. (2000) Spatial orientation and mobility of people with visual impairment. In B.
Silverstone, M. A. Lang, B. Rosenthal, & E. E. Faye (Eds.), The Lighthouse handbook on visual impairment and vision rehabilitation (Vol. 1) (379-397). New York: The Lighthouse and Oxford University Press.
Jennings, P. & Cain, R. (2013) A framework for improving urban soundscapes. Applied Acoustics, 74, (2), 293–299
Jülich, S., Lundell, P. & Snickars, P. (2008) Mediernas kulturhistoria. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri
Kang, J. (2007) Urban Sound Environment. New York: Taylor & Francis
Kang, J & Zhang, M (2009) Semantic differential analysis of the soundscape in urban open public spaces. Building and Environment, 45, (1), 150–157
Kaski, D. (2002) Revision: is visual perception a requisite for visual imagery? Perception, 31, (6), 717-731
Kelman, A. Y. (2010) Rethinking the soundscape. Senses and Society, 5, (2), 212-234
Kitchin, R. M. (1994) Cognitive maps: What are they and why study them? Journal of Environmental Psychology, 14, 1-19.
Lenntorp, B (1974) Samhällsorganisation i tidsgeografiskt perspektiv, SOU, 2, 221-232
Lercher, P & Schulte-Fortkamp, B (2003) The Relevance of Soundscape Research to the Assessment of Noise Annoyance at the Cummunity Level i ICBEN 8th International congress on noise as a public health problem, Rotterdam, Holland
Levarie, S. (1977) ”Noise”. Critical Inquiry, 4, (1), 21-31
Loomis, J. M., Golledge. R. g. & Klatzky. R. L. (1998) Navigation system for the blind: Auditory display modes and guidance. Presence 7, (2), 193-203.
Louv, R. (2008) Last Child in the Woods: Saving our Children from Nature Deficit disorder.
Algonquin Books: Chapel Hill
Lu, L. & Kang, J. (2010) Factors Influencing the Sound Preference in Urban Open Spaces. Applied Acoustics, 71 (7) 622-633
Lundh, G. (2000) Skövde under 600 år. Skövde Offset AB: Skövde
MacCartney, A. (2011) Soundwalk: creating moving environmental sound narratives: forthcoming in The Oxford Handbook of Mobile Music Studies. Oxford: The Oxford University Press
Martin, D., M. (1999) Sound-Source Recognition: A Theory and Computational Model. Department of Electrical Engineering and Computer Science: Massachusetts Institute of Technology
Messick, S. (1992). The interplay of evidence and consequences in the validation of performance assessments. Educational Researcher, 23 (2), 13–23
Molander, B. (1996) Kunskap i handling. Göteborg: Bokförlaget Daidalos
Murray, J (1997) Hamlet on the Holodeck: The Future of Narrative in Cyberspace. New York: The Free Press
Palmer, R. E. (1969) Hermeneutics interpretation theory in Schleiermacher, Dilthey, Heidegger and Gadamer. Illinois: Northwestern University Press
Papadopoulos, K., Papadimitriou, K. & Koutsoklenis, A. (2012) The Role of Auditory Cues in the Spatial Knowledge of Blind Individuals. International Journal of Special Education, 27 (2), 169-180 Mazaris, A. D., Kallimanis, A., Hatzigiannidis, G., Papadimitriou, K., & Pantis, J. (2009) Spatiotemporal analysis of an acoustic environment: interactions between landscape features and sounds. Landscape Ecology, 24, 817-831.
Pearse, J. R. & Kingan M. J. (2006) Measurements of sound in airflow. 13th International Congress of Sound and Vibration, 2 - 6 Juli 2006 i Wien, Österrike
Persson Waye, K., Bengtsson, J., Kjellberg, A & Benton, S (2001) Low frequency noise "pollution"
interferes with performance. Noise Health, 4, (13), 33-49.
Pijanowski, B. C., Villanueva-Rivera, L. J., Dumyahn S. L., Farina A., Krause, B. L., Napoletano, B.
M., Gage, S. H. & Pieretti N. (2011) Soundscape ecology: The science of sound in the landscape.
BioScience, 61, (3), 203-216.
Pocock, D. C. D. (1988) The Music of Geography, I D. Pocock (ed.) Humanistic Approaches to Geography, Occational Paper 22, Department of Geography, University of Durham, Durham, 62-71 Pred, A. (1981) Social Reproduction and the Time-Geography of Everyday Life, Geografiska Annaler 63B: 5–22
Pred, A (1984) Place as Historically Contingent Process: Structuration and the Time- Geography of Becoming Places. Annals of the Association of American Geographers, 74, (2), 279-297.
Raimbault, M. & Dubois, D. (2005) Urban soundscapes: Experiences and knowledge. Cities, 22, (5), 339-350.
Rasch, R. & Plomp, R. (1992) The listener and the auditory environment, i The Psychology of Music.
London: Academic Press
Robson, C. (1993/2002/2011) Real world research: A Resource for users of Social Research Methods in Applied Settings 3rd ed. West Sussex: John Wiley & Sons Ltd
Rodaway (1994) Sensuous Geographies: Body, Sense, and Place. London: Routledge
Rosenblum, L. D., Carello, C., Pastore, R. E. (1987). Relative effectiveness of three stimulus variables for locating a moving sound source. Perception, 16, (2), 175-86
Rumsey, F. (2001) Spatial Audio. Oxford: Focal
Runefeldt, L. (2001) Hushållningens dygder. Affektlära, hushållningslära och ekonomiskt tänkande under svensk stormaktstid. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis
Ruocco, M. R. (1974) Background noise. Environmental Health, 6-11 Ryan (2003) On Defining Narrative media. Image & Narrative, 3, (2), 6
Ryan (2004) Narrative Across Media the Languages of Storytelling. Lincoln: University of Nebraska Press
Ryan (2006) Defining Media from the Perspective of Narratology
Sardegna, J., Shelly, S., Rutzen, A, R., & Steidl, S, M. (2002) The Encyclopedia of Blindness and Vision Impairment 2nd ed. New York: Facts on File, Inc
Scarre, C. & Lawson, G. (2006) Archaeoacoustics. Oxford: Oxbow Books
Schafer, M. F. (1977/1994) The soundscape; Our sonic environment and the tuning of the world.
Rochester: Destiny Books.
Schnupp, J., Nelken, I. & King, A. (2010) Auditory Neuroscience: Making Sense of Sound.
Cambridge: MIT University Press
Schoenfeld, A. H. (1992). On paradigms and methods: What do you do when the ones you know don’t do what you want them to? Issues in the analysis of data in the form of videotapes. The Journal of The Learning Sciences, 2 (2), 179–214
Schulte-Fortkamp, B., Brooks, B. M. & Bray, W. R. (2007) Soundscape: An approach to rely on people’s perception and expertise in the post-modern community noise era, Acoustics Today , 3, (1), 7- 15
Semidor, C. (2006) Listening to a City With the Soundwalk Method. Acta Acoustica united with Acoustica, 92, (6), 959-964.
Shoemaker, R. B. (2000) The decline of public insult in London. Past and Present, 169, (1), 97-131.
Smalley, D. (1997) Spectromorphology: explaining sound-shapes. Organised Sound, 2 (2), 107-126
Smith, B. R. (1999) The Acoustic World of Early Modern England: Attending to the O-Factor.
Chicago: University of Chicago Press.
Smith, M. M. (2003) Making sense of social history. Journal of Social History, 37, (1), 165-186.
Southworth, M. (1969) The sonic environment of cities. Environment and behavior, 1, 49-70.
Sterne, J. (2003) The Audible Past: Cultural Origins of Sound Reproduction. Duke: University Press Swanston, N. J & Wade, M. T. (2001) Visual Perception: An Introduction. East Sussex: Psychology Press
Traux, B. (1999) The handbook of acoustical ecology. Vancover: R.C. Publications
Thompson, E. (2002) The Soundscape Of Modernity: Architectural Acoustics And The Culture Of Listening In America, 1900-1933. Cambridge: The MIT Press
Toole, F., E. (2008) Sound Reproduction: The Acoustics and Psychoacoustics of Loudspeakers and Rooms. Oxford: Elsevier
Tun, P. A., Williams, V. A., Small, B. J & Hafter, E. R. (2012) The Effects of Aging on Auditory Processing and Cognition. American Journal of Audiology, 21, 344-350
Viollon, S., Lavandier, C., Drake, C., 2002. Influence of visual setting on sound ratings in an urban environment. Applied Acoustics, 63, (5), 493-511
Välimäki, V., Parker, J., D., Savioja, L., Smith, J., O. & Abel, J., S. (2012) Fifty Years of Artificial Reverberation. IEEE Transactions on Audio, Speech, and Language Processing, 20, (5), 1421–1448 Welch, D., Shepherd, D., Dirks, K., N., McBride, D. & Marsh S. (2013) Road traffic noise and health-related quality of life: a cross-sectional study. Noise Health, 15, (65), 224-230
Westerkamp, H. (1974/2001) Sound Heritage, Volume III Number 4, Victoria B.C
Wilhelmsson, U. (2001) Enacting the Point of Being: Computer Games, Interaction and Film Theory.
Köpenhamns Universitet
Wilson, E. O. (1999) The Diversity of Life. Cambridge: Harvard University Press
Wright, M. C., M., (2007) Archaeoacoustics re-examined. Acoustical Society of America, 121 (5), 3129-3129
Zahorik, P., Brungart, D. S., Bronkhorst, A.W. (2005) Auditory Distance Perception in Humans: A Summary of Past and Present Research. Acta Acoustica united with Acoustica, 91, 409-420.
Zahorik, P. & Wightman, F. L. (2001) Loudness constancy with varying sound source distance, Nature Neuroscience, 4, 78-83
Zannin, P. H. T., Diniz, F. B. & Barbosa, W. A. (2002) Environmental noise pollution in the city of Curitiba, Brazil. Applied Acoustics, 63, (4), 351-358
Ödman, P. J. (2004) Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm:
Norstedts Akademiska Förlag
Østbye H., Knapskog, K., Helland, K., & Larsen L. O. (2004) Metodbok för medievetenskap. Malmö:
Liber
Appendix A - Husförhörslängderna 1769
Tomt 14 Löge och Tomt nr 15, Sven Gunnars tomt
Constans
Jacob Collvin (f. 1730) Hustru
Stina Maria Meissner (f. 1750) Dotter
Cajsa Maria (f. 1769) Son
Constans Jacob (f. 1770) Dotter
Sophia Magdalena (f. 1771) Dotter
Juliana Christina (f. 1773)
Tomt nr 16, Hattmakartomten
FiskalsÄnkan
Anna Christina Grot (f. 1719) Son, Tullvisitatören
AdolphFredrik Lagergren (f. 1752) Fattighjonet, gamla pigan
Kjersti Björn (f .1718)
Tomt nr 17, Gökstorp och Tomt 18 Johan Skomakares tomt (hopskrivna)
Hattmakare
Isaac Skarman (f. 1739) Hustru
Kjerstin Sallander (f. 1727) Lärodrängen
Petter Röding (f. 1751) Flickan
Maria Stina Sallander (f. 1758)
Hit hör också Trägården
Hushåll Rådman
Anders Wallin (f. 1711) Hustru
Stina Grotte (f. 1735) Dotter
Lisa Johanna (f. 1759) Dotter
Christiana Charlotta (f. 1766) Dotter
Cajsa (f. 1769) Fru
Gretha Frese född Krok (f?) Dotter
Maria Elisabeth Frese (f?) Fröken
Maria Elizabeth von Drewitz (f) Hushåll
Eric Settervall (f. 1744) Gesäll
Christopher Norén (f. 1745)
?
Anders Björkman (f. 1754) Gesäll
Anders Bengtsson (f. 1739) Gesäll
Lars Bengtsson (f. 1746) Gesäll
Nils Larsson(f. 1744)
Hushåll Garvaren
Carl Wahlström (f?) Hustru Rebecka (?) Lärodrängen
Abraham Eriksson (?) Lärodrängen
Johannes Bergman (?) Pigan
Efva Wahglström (?)
Hushåll Notarien Lidbom (?)
Hustru
Catharina Tidström (?)
Son
Anders Petter (?) Pigan
Stina Larsdotter (?) Pigan
Brita Larsdotter (f. 1745) Pigan
Ingrid Carlsdotter (f. 1743)
Hushåll
Snickarmästare
Eric Tåckerstrand (f. 1728) Hustru
Märtha Catharina Kruskopp (f. 1738) Son
Anders (f. 1764) Son
Gudmund Petter (f. 1771) Swåger
Anders Kruskopp (f. 1750)
Anders Kruskopp (f. 1750)