Den prototyp som har tagits fram och utvärderats i detta arbete har fokuserat på tidskritiska uppgifter, och framförallt uppgiften att målinvisa som är speciell för underrättelseledaren. En tänkbar uppföljning kan vara att göra en prototyp för alla de uppgifter som underrättelseledaren har.
Det skulle även behövas ett användartest för att försäkra sig om att ett rollbaserat gränssnitt verkligen är att föredra. Som tidigare nämnts är anledningen till detta att endast användarnas subjektiva inställning har utforskats i detta arbete. I ett användartest skulle ett adaptivt gränssnitt jämföras med ett generellt och den enda skillnaden mellan dessa gränssnitt skulle vara adaptiviteten.
Föreliggande arbete har endast studerat underrättelseledarens roll i radarhyddan av tre möjliga. Därmed kan en tänkbar uppföljning på arbetet vara att göra en användaranalys även för de andra två rollerna, radarbefäl sjö och radarbefäl luft. Om underrättelseledaren skall ha ett rollbaserat gränssnitt krävs det att även radarbefälen får rollbaserade gränssnitt. Som tidigare nämnts är det svårt att generalisera det material som har framkommit i föreliggande arbete till dessa roller. Det krävs därför en ny användaranalys och utvärdering. Denna analys kommer att se annorlunda ut beroende på om det skall utvecklas rollbaserade gränssnitt eller ett generellt gränssnitt.
När de andra rollerna har undersökts är det lättare att se om en domänspecifik styleguide kan utvecklas för domänen. Anledningen till detta är att de gemensamma dragen för rollerna då kan sägas vara domänspecifika. Om rollerna är för olika så att en domänspecifik styleguide inte kan utvecklas bör undersökningar göras för att identifiera någon annan form av metodik som kan användas i framtiden. En metodik som kan undersökas ytterligare är KEOPS-modellen, som i detta arbete ansågs svår att tillämpa praktiskt. Även kontextuell design skulle kunna användas i en undersökning för att se om detta är en lämplig metodik. I detta arbete har kontexten inte getts så stort utrymme.
Även kognitionspsykologiska faktorer: informationsbearbetning, beslutsfattande etc. (se avsnitt 2.6.1) behöver undersökas ytterligare inom domänen. Anledningen till detta är att det är viktigt att gränssnittet som användarna arbetar med kan hanteras automatiskt, så att användarna kan använda sin förmåga till att fatta beslut.
Andra intressant områden som har framkommit under mitt arbete är simulering, artificiell intelligens etc. Inom området simulering är en intressant infallsvinkel hur en simulerad situation skall få samma känsla som en verklig. Kan en person uppleva den stress som uppstår i en verklig situation? Hur skall social/distribuerad kognition kunna införlivas i simuleringssituationen? Inom området artificiell intelligens finns ett framtida arbete att skapa ett neuralt nätverk som lär sig under tiden som användaren arbetar och på så sätt kan bli bättre på att till exempel invisa mål. Det neurala nätverket får domänkunskap. Idag anser underrättelseledarna att den automatiska invisningen inte är tillräckligt bra utan de måste överrida systemets beslut.
Litteraturlista
Allwood, C-M. (1990) Computer usage by novices. I A. Kent & J.G. Williams (ed.), Encyclopedia of Micro-computers, Marcel Dekker, New York.
Allwood, C-M. (1998) Männsika-datorinteraktion - ett psykologiskt perspektiv, Studentlitteratur, Lund.
Beyer, H. & Holtzblatt, K. (1998) Contextual design - defining customer-centered systems, Morgan Kaufmann Publishers, Inc. San Francisco, California.
Booth, P. (1989) An introduction to human-computer interaction, Lawrence Erlbaum Associates Ltd. Hove, U.K.
Browne, D., Totterdell, P. & Norman, M. (1990) Adaptive user interfaces, Academic Press Inc. San Diego, California.
Buur, J. & Bagger, K. (1999) Replacing usability testing with user dialogue, Communications of the ACM, 5, 63-66.
Bødker, S. (1999) Scenarios in User-Centred Design setting the stage for reflection and action, Department of Computer Science, Aarhus University, Denmark.
Carroll, J.M. (1991) Creating a design science of human-computer interaction. Interacting with computers, 1, 3-12.
Chapanis, A. & Burduka, W.J. (1990) Specifying human-computer interface requirements. Behavior and Information Technology, 6, 479-492.
Dumas, J.S. & Redish, J.C. (1993) A practical guide to usability testing, Intellect, Exeter, U.K.
Faulkner, X. (2000) Usability engineering, Macmillan Press Ltd, London.
Grudin, J. (1989) The case against user interface consistency, Communications of the ACM, 10, 1164-1173.
Grudin, J. (1993) Interface: An evolving concept, Communications of the ACM, 4, 111-119.
Gulliksen, J. (1991) Demonstrationssystem av nya dialogelement för informations- system i arbetslivet, CMD, Uppsala universitet.
Gulliksen, J. (1996) Designing for usability - domain specific human-computer interfaces in working life, doktorsavhandling, Department of technology, Uppsala universitet.
Gulliksen, J., Lif, M., Lind, M., Nygren, E. & Sandblad, B. (1996) Analysis of information utilisation I J. Gulliksen (ed.) Designing for usability - domain specific human-computer interfaces in working life, doktorsavhandling, Department of technology, Uppsala universitet.
Gulliksen, J. & Sandblad, B. (1996) Domain specific design of user interfaces, I J. Gulliksen (ed.) Designing for usability - domain specific human-computer interfaces in working life, doktorsavhandling, Department of technology, Uppsala universitet.
Gulliksen, J., Sandblad, B. & Lind, M. (1996) The nature of user interface design – the role of domain knowledge, I J. Gulliksen (ed.) Designing for usability - domain specific human-computer interfaces in working life, doktorsavhandling, Department of technology, Uppsala universitet.
Hackos, J-A. & Redish, J.C. (1998) User and task analysis for interface design, John Wiley & Sons, Inc. New York.
Hoc, J-M., Cacciabue, P. C. & Hollnagel, E. (1995) Expertise and Technology: Cognition and human-computer cooperation, Lawrence Erlbaum Associates, New Jersey.
Holtzblatt, K & Jones, S. (1993) Contextual Inquiry: A participatory technique for system design, I D. Schuler & A. Namioka (ed.) Participatory design - principles and practices, Lawrence Erlbaum Associates, New Jersey.
Höök, K. & Svensson, M. (1998) Evaluating adaptive navigation support, I N. Dahlbäck, (ed.) Exploring Navigation; Towards a framework for design and evaluation of navigation in electronic spaces, Swedish institute of computer science, Kista, Sweden.
Lundberg, N. & Bergquist, M. (2000) Capturing work practice: Applying combined ethnographical approaches in field studies, I L. Svensson, U. Snis, C. Sørensen, H. Fägerlind, T. Lindroth, M. Magnusson, C. Östlund (ed.) Proceedings of IRIS 23, Laboratiorium for Interaction Technology, University of Trollhättan Uddevalla.
Lundh, L-G., Montgomery, H. & Waern Y. (1992) Kognitiv psykologi, Studentlitteratur, Lund.
Löwgren, J. (1993) Human-computer interaction - what every system developer should know, Studentlitteratur, Lund.
Marchionini, G. (1995) Information seeking in electronic environments, Cambridge University Press, USA.
Nygren, E. (1996) From paper to computer screen: Human information processing and user interface design, avhandling, Faculty of science and technology, Uppsala University.
Patel, R. & Davidsson, B. (1991) Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund.
Rogalski, J. (1995) From real situations to training situations: Conservation of functionalities, I J-M. Hoc, P. C. Cacciabue & E. Hollnagel, (ed.) Expertise and Technology: Cognition and human-computer cooperation, Lawrence Erlbaum Associates, New Jersey.
Sandblad, B., Lind, M. & Nygren, E. (1991) Kognitiva arbetsmiljöproblem och gränssnittsdesign, CMD-rapport No 20, Uppsala universitet.
Sandström L. (1998) Årsrapport 1997 för FoT-området Människa - system - interaktion; FOA, Stockholm.
Simonsen, J. (1996) Involving customer relations in contextual design - a case study, datalogiske skrifter No. 66, Department of computer science, Roskilde university.
Thomas, J.C., & Kellogg, W.A. (1989) Minimizing ecological gaps in interface design, IEEE Software, 1, 78-86.
Thoresen, K. (1993) Principles in practice: Two cases of situated participatory design, I D. Schuler & A. Namioka (ed.) Participatory design: Principles and practices, Lawrence Erlbaum Associates, Hillsdale, New Jersey.
van Weile, M., van der Veer, G.C. & Eliëns, A. (1999) Breaking down usability, I M.A. Sasse & C. Johnson (ed.) Human-computer interaction - INTERACT ´99, IOS Press, Nederländerna.
Wikstrand, G. (1998) Adaptive user interfaces to complex dynamic systems - help or hindrance?, Linköpings universitet, Linköping.
Bilaga 1 - Intervjumaterial
Information till personerna
Jag kommer att hålla en öppen intervju där jag ställer frågor om de områden som jag vill täcka in. Jag kommer att börja varje område med lite större frågor och sedan övergå till mer detaljerade frågor.
Jag vill med hjälp av intervjuerna få fram ett underlag utefter vilket jag kan ta fram riktlinjer som jag kan bygga en prototyp efter. Jag vill få fram vilka informationsrelaterade problem som uppstår när gränssnittet används. Jag kommer att fokusera på taktiska, tidskritiska beslut och vill främst att vi diskuterar dessa uppgifter. Det är viktigt för mitt arbete att identifiera den kunskap som underrättelseledare besitter och det är därför av stor betydelse att just dina svar kommer med.
Dina uppgifter kommer att hanteras konfidentiellt, vilket betyder att det inte kommer att finnas någon koppling mellan dig och den information som du har gett mig i min rapport. Det kommer inte att finnas någon möjlighet att spåra informationen tillbaka till dig.
Trots att tidsbrist råder så försök att ge så utförliga svar som möjligt. Vi människor har en förmåga att endast ge exempel på sådant som vi skall återge, men försök att berätta så mycket som möjligt. Allt ni säger kan komma till användning för mig.
Till sist vill jag fråga om det är OK att använda bandspelare för att spela in dina svar. Detta är för att underlätta för mig och för att få med så mycket information som möjligt (den sista informationen gavs endast vid de intervjuer som bandspelare användes).
Intervjufrågor att ställas till underrättelseledare vid LV6
Arbetssituation och uppgifter I radarhyddan har alla olika roller.
Vilka arbetsuppgifter har du som underrättelseledare? Vilka utav dessa utför du oftast?
Vilken är din huvuduppgift?
Vilka uppgifter upplever du som tidskritiska?
Har du någon gång tvekat om du skall ingripa i en situation när systemet arbetar automatiskt?
Kunskapsprofil
Hur lång erfarenhet har du av radararbete?
Vilken kunskap använder du när du använder gränssnittet?
Vilka expertkunskaper har du vad gäller att diagnostisera, ta beslut och behärska tidspress?
Upplevelse av gränssnittet Hur upplever du gränssnittet?
Fördelar
Vad anser du är bra i gränssnittet? Nackdelar
Vad skulle du vilja förbättra?
Kan du ge exempel på problem som du har haft med systemet? Vad är det som gör att det blir problem?
Information och representation av den Vilken information använder du mest?
Finns det någon information som du upplever som överflödig? Finns det någon information som du inte använder alls? Är det någon information som du saknar?
Har du någon gång känt att det har funnits för mycket information i gränssnittet och att du därför haft svårt att hitta den information som du behöver?
Adaptivt gränssnitt
Skulle du vilja kunna göra dina egna inställningar för hur informationen skall visas på skärmen?
Skulle du vilja ha olika gränssnitt för olika situationer, där vissa är mer tidskritiska?
Användarcentrerad design
Skulle du vilja vara med och påverka hur ett nytt gränssnitt skall se ut?
Skulle du vilja ingå i en användargrupp där du får diskutera gränssnittets utseende tillsammans med de som designar gränssnittet?
Om det är något ytterligare som vi undrar över eller vill förtydliga kan vi få höra av oss till dig igen.