5. Diskussion
5.3 Framtida arbeten
I projektet byttes fasaden från puts till trä för att förhindra fuktproblem på grund av avsaknad av luftspalt, detta byte av fasad gjorde att tilläggsisoleringen automatiskt tjänade in sig själv. Detta behöver inte vara fallet för alla byggnader och det skulle därför vara av intresse att undersöka hur olika typer av fasader, och vid möjlighet eventuell återvinning av dem, skulle påverka resultatet.
Referensbyggnaden hade sedan en gång tidigare redan genomgått en energieffektivisering, detta kan därför antyda att den största energibesparingen redan har gjorts. Det rekommenderas därför att göra liknande undersökningar som denna på byggnader som är kvar i sitt originalskick. En möjlig undersökning skulle även vara att jämföra både energieffektivisering av flerbostadshus och villor då ytorna skiljer sig åt markant och därmed även energibehovet.
Något som hade varit intressant att undersöka är hur en installation av ett FTX-system hade påverkat resultatet. Dock består den av en mängd olika delar i olika material som alla tillverkas av olika leverantörer, detta försvårar undersökningen markant och skulle i sådana fall krävas att
schablonvärden används. Något som även skulle behöva tas i beaktande vid installering av ett sådant system är att ett vagga-till-grind perspektiv inte skulle räcka, då själva monteringen av fläkten och rörsystemet – där nya rörgångar ibland kan bli aktuellt – kommer att kräva större energianvändning som inte kan försummas. Ett utökat perspektiv för de åtgärder som har studerats i detta projekt rekommenderas även då de alla har olika installeringsprocesser.
Behovet av spetsvärme har försummats, dock skulle en noggrannare undersökning av de olika energitillförselsystemens verkliga uppvärmningsförmåga ge en närmare bild av verkligheten än vad detta projekt har gjort.
Val av transportfordon och dess drivmedel har visats ha, i vissa fall, en markant inverkan på miljön vilket påverkar en åtgärds möjlighet att vara ett miljömässigt alternativ. En undersökning som
fastställer hur långt bort som olika material högst får fraktas ifrån, beroende på transportfordon, för att de utsläpp som de orsakar fortfarande hinner tjänas in under dess tekniska livslängd skulle inte bara vara intressant utan även till nytta för konsumenter och företag.
Referenser
Andersson, Staffan; Sjögren, Jan-Ulric; Östin, Ronny och Olofsson, Thomas. 2010. Prestanda- och beteendeuppföljning av byggnaders energianvändning. Umeå universitet.
Andersson, Staffan; Sjögren, Jan-Ulric; Östin, Ronny och Olofsson, Thomas. 2011. Building performance based on measured data. Umeå universitet.
Anticimex. 2016. Skyddar din fasad mot fukt och mögel? Anticimex. https://www.anticimex.com/sv-SE/fuktproblem/misstanker-du-fukt-eller-mogelskada/fasad-och-fonster/ (Hämtad 2018-05-11) Bergvärmepumpar. 2018a. Fakta om bergvärmepumpar. Bergvärmepumpar.
http://www.bergvarmepumpar.n.nu/fakta-bergvarmepumpar (Hämtad 2018-04-26) Bergvärmepumpar. 2018b. Länkar om bergvärmepumpar. Bergvärmepumpar.
http://www.bergvarmepumpar.n.nu/fastighetsvarmepumpar-bergvarme (Hämtad 2018-04-26) Boverket. 2017a. Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd), BBR. Boverket.
https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsoliderad_bbr_bfs_2 011-6.pdf (Hämtad 2018-03-29)
Boverket. 2017b. Byggnadens fastighetsenergi. Boverket. https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/energikrav/byggnadens-fastighetsenergi (Hämtad 2018-04-26)
Boverket. 2017c. Energikrav. Boverket. https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/energikrav/ (Hämtad 2018-04-26)
Boverket. 2017d. Hushållsenergi och verksamhetsenergi. Boverket.
https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/energikrav/hushallsenergi-och-verksamhetsenergi/ (Hämtad 2018-04-26)
Boverket. 2018. Bygg- och fastighetssektorns energianvändning uppdelat på förnybar energi, fossil energi och kärnkraft. Boverket. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/energianvandning/ (Hämtad 2018-03-26)
Burström, Per Gunnar. 2007. Byggnadsmaterial Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. 2:a uppl.
Lund: Studentlitteratur AB
BV2. 2016. BV2 Energiberäkningsprogrammet. CIT Energy Management AB.
http://www.bv2.se/9/index.php (Hämtad 2018-05-14) Cembrit AB. 2015. Cembrit Multi Force. Cembrit. Oktober.
https://www.xlbygg.se/umea/api/artikel/dokument/59d6ff355ed64536594589/Produktdatablad (Hämtad 2018-04-26)
Energimyndigheten. 2017a. Elvärme. Energimyndigheten.
http://www.energimyndigheten.se/snabblankar/lattlast/hur-varmer-du-upp-ditt-hus/elvarme/ (Hämtad 2018-03-30)
Energimyndigheten. 2017b. Fjärrvärme. Energimyndigheten.
http://www.energimyndigheten.se/snabblankar/lattlast/hur-varmer-du-upp-ditt-hus/fjarrvarme/
(Hämtad 2018-03-30)
Energimyndigheten. 2017c. Hur värmer du upp ditt hus? Energimyndigheten.
http://www.energimyndigheten.se/snabblankar/lattlast/hur-varmer-du-upp-ditt-hus/ (Hämtad 2018-03-23)
Energimyndigheten. 2017d. Pellets. Energimyndigheten.
http://www.energimyndigheten.se/snabblankar/lattlast/hur-varmer-du-upp-ditt-hus/pellets/ (Hämtad 2018-03-30)
Energi & klimatrådgivningen. 2017. Direktverkande el. Energi & klimatrådgivningen.
https://energiradgivningen.se/smahus/direktverkande-el (Hämtad 2018-04-20)
EPD. Vad är en EPD? EPD International AB. http://www.environdec.com/sv/What-is-an-EPD/
(Hämtad 2018-03-30)
Glasbranschföreningen. 2008. Fönsterrenovering med energiglas. Energimyndigheten. September.
https://energiradgivningen.se/system/tdf/fonsterrenovering_med_energiglas.pdf?file=1 (Hämtad 2018-03-23)
Gode, Jenny; Arnell, Jenny; Höglund, Jonas och Martinsson, Fredrik. 2011a. Emissioner från transport av biodrivmedel och flytande biobränslen. Energimyndigheten.
https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/hallbara-branslen/hallbarhetslagen/transportexempel.pdf (Hämtad 2018-04-26)
Gode, Jenny; Martinsson, Fredrik; Hagberg, Linus; Öman, Andreas; Höglund, Jonas och Palm, David.
2011b. Miljöfaktaboken 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter.
Värmeforsk. https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/17907/miljoefaktaboken-2011-vaermeforskrapport-1183.pdf (Hämtad 2018-04-27)
Gohardani, Navid; Klintberg, Tord af; Björk, Folke. 2014. Att utöka renoveringsåtgärder i byggnader till möjligheter för energibesparing. Bygg & Teknik. 5 mars. http://byggteknikforlaget.se/att-utoka-renoveringsatgarder-i-byggnader-till-mojligheter-for-energibesparing/ (Hämtad 2018-03-23) Google Maps. 2018. Google. https://www.google.se/maps (Hämtad 2018-04-26)
Hansson, Paul. Energisnålt utan fönsterbyte. Byggnadsvårdsföreningen.
http://byggnadsvard.se/kunskapsbanken/artiklar/f%C3%B6nster/energisnalt-utan-foensterbyte (Hämtad 2018-03-23)
ISO. 2006. ISO 14040:2006. ISO International Organization for Standardization.
https://www.iso.org/standard/37456.html (Hämtad 2018-03-21)
ISOVER. 2018a. Isolera tak och vind. ISOVER Saint-Gobain. https://www.isover.se/isolera-tak-och-vind (Hämtad 2018-03-23)
ISOVER. 2018b. Isolera yttervägg inifrån. ISOVER Saint-Gobain. https://www.isover.se/isolera-yttervagg-inifran (Hämtad 2018-03-23)
ISOVER. 2016. ISOVER InsulSafe. The Norwegian EPD Foundation. 7 april. http://nepd-427-301-en_isover-insulsafe-gk.pdf (Hämtad 2018-04-10)
ISOVER. 2017. ISOVER Fasadskiva 30. The Norwegian EPD Foundation. 1 november. http://nepd-1435-457_fasadskiva-30.pdf (Hämtad 2018-04-10)
IVL. 2015. Livscykelanalys och systemanalys. IVL svenska miljöinstitutet.
https://www.ivl.se/sidor/omraden/miljoteknik-och-hallbar-produktion/livscykelanalys-och-systemanalys.html (Hämtad 2018-03-21)
IVL. 2016. Upprustning av miljonprogrammen. IVL, Svenska miljöinstitutet.
https://www.ivl.se/sidor/omraden/hallbart-samhallsbyggande/upprustning-av-miljonprogrammen.html (Hämtad 2018-03-26)
IVL. 2017. EPD International AB. IVL, Svenska miljöinstitutet. https://www.ivl.se/toppmeny/om-ivl/dotterbolag-och-samagda-anlaggningar/epd-international-ab.html (Hämtad 2018-03-30) JA Solar Technology CO., Ltd. 2013. Certificate of Conformity. Intertek. 20 december.
http://JASolarcarbonfootprintcertificate.pdf (Hämtad 2018-04-24)
Jernkontoret. Värmeledningsförmåga och U-värden för olika material. Jernkontorets energihandbok.
http://www.energihandbok.se/konstanter/varmeledningsformaga-och-u-varden-for-olika-material (Hämtad 2018-04-26)
Jivén, Anna; Renhammar, Torunn; Sköld, Sara och Styhre, Linda. 2017. Sjöfartens energianvändning – inder och möjligheter för omställning till fossilfrihet. Energimyndigheten.
https://www.energimyndigheten.se/globalassets/klimat--miljo/transporter/sjofartens-energianvandning_slutrapport_feb.pdf (Hämtad 2018-05-12)
Kebony AS. 2012. Kebony Furu. The Norwegian EPD Foundation. 6 juli.
https://kebony.com/sv/system/files/prodfiles/no-epd-155n-pin_37.pdf (Hämtad 2018-04-26) Kebony AS. 2016. Kebony Character (Scots Pine) Cladding. The Norwegian EPD Foundation. 21 juni. http://epd.nsp01cp.nhosp.no/getfile.php/EPDer/Byggevarer/Heltreprodukter/NEPD-409-288-EN_Kebony-Character--Scots-Pine--Cladding.pdf (Hämtad 2018-04-26)
Khodayari, Raziyeh. 2017. Miljövärdering av fjärrvärme. Energiföretagen.
https://www.energiforetagen.se/statistik/fjarrvarmestatistik/miljovardering-av-fjarrvarme/ (Hämtad 2018-04-27)
Köhler, Niclas. 2008. Luftning ska säkra putsade fasader. Byggindustrin. 9 oktober.
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/luftning-ska-sakra-putsade-fasader-15640# (Hämtad 2018-05-11) Lindahl, Mattias, Rydh, Carl Johan och Tingström, Johan. 2000. En liten lärobok om livscykelanalys.
2. Uppl. Kalmar: Högskolan i Kalmar.
Lundgren, Thomas. 2012. EPD eller byggvarudeklarationer. AMA-nytt.
http://static.byggtjanst.se/amadocs/ama-nytt%201_2012%209-10.pdf (Hämtad 2018-03-30)
Lundstedt, Sven. 2005. Tilläggsisolera – men inte för mycket! Byggnadsvårdsföreningen.
http://byggnadsvard.se/kunskapsbanken/artiklar/isolering/tillaeggsisolera-men-inte-foer-mycket (Hämtad 2018-03-23)
Länsstyrelsen Västerbotten. Klimat- och energifrågor i översiktsplanen. Länsstyrelsen Västerbotten.
http://www.lansstyrelsen.se/Vasterbotten/Sv/samhallsplanering-och- kulturmiljo/planfragor/oversiktsplaner/underlag-op/8-natur-och-miljo/Pages/84-klimat-och-energi.aspx (Hämtad 2018-03-23)
Löfberg, Hans Allan. 1987. Räkna med dagsljus. Statens institut för byggnadsforskning. Boverket.
https://www.boverket.se/contentassets/d1995e380fdc4b118f4b3bd8c6c0b3f3/rakna-med-dagsljus.pdf (Hämtad 2018-04-26)
Martinsson, Fredrik; Gode, Jenny; Arnell, Jenny och Höglund, Jonas. 2012. Emissionsfaktor för nordisk elproduktionsmix. IVL Svenska Miljöinstitutet.
http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b7669/1445517637082/B2118.pdf (Hämtad 2018-03-30)
Miljömål. 2016. Begränsad klimatpåverkan. Boverket. https://www.miljomal.se/Miljomalen/15-God-bebyggd-miljo/ (Hämtad 2018-03-26)
Miljömål. 2017. Begränsad klimatpåverkan. Naturvårdsverket.
https://www.miljomal.se/etappmalen/Begransad-klimatpaverkan/# (Hämtad 2018-03-26) Naturvårdsverket. 2017a. Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter. Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/ (Hämtad 2018-05-12)
Naturvårdsverket. 2017b. Utsläpp av växthusgaser från utrikes sjöfart och flyg. Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-utrikes-sjofart-och-flyg/ (Hämtad 2018-05-12)
Naturvärme. Vad är pellets? Naturvärme. http://naturvarme.se/info/vad-ar-pellets/ (Hämtad 2018-05-14)
NE. Värmefaktor. NE Nationalencyklopedin AB.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4rmefaktor (Hämtad 2018-05-24)
Nohrstedt, Linda. 2014. Så ska fuktproblemen på putsfasader stoppas. Ny Teknik. 11 april
https://www.nyteknik.se/bygg/sa-ska-fuktproblemen-pa-putsfasader-stoppas-6394603 (Hämtad 2018-05-11)
NorDan AS. 2014a. NorDan Ntech Balcony security door 105/80. The Norwegian EPD Foundation.
16 juni.
http://epd.nsp01cp.nhosp.no/getfile.php/EPDer/Byggevarer/D%C3%B8rer%20og%20vinduer/NEPD2 58E_NorDan-Ntech-Balcony-security-door-105-80.pdf (Hämtad 2018-04-03)
NorDan AS. 2014b. NorDan NTech Inward opening tilt & turn window 105/80. The Norwegian EPD Foundation. 3 april.
http://epd.nsp01cp.nhosp.no/getfile.php/EPDer/Byggevarer/D%C3%B8rer%20og%20vinduer/176_No rDan-NTech-Inward-opening-tilt---turn-w-indow-105-80.pdf (Hämtad 2018-04-03)
Norden Solar. 2017a. Fakta solceller – så fungerar det. Norden Solar.
http://www.nordensolar.se/villaagare/fakta-solceller/ (Hämtad 2018-05-12) Norden Solar. 2017b. Komma igång med egen solenergi. Norden Solar.
http://www.nordensolar.se/villaagare/komma-igang-med-egen-solenergi/ (Hämtad 2018-05-12) NTM. 2018. Rail cargo transport baselines 2018. NTM Network for Transport Measures.
https://www.transportmeasures.org/en/wiki/evaluation-transport-suppliers/rail-cargo-transport-baselines-2017/ (Hämtad 2018-04-18)
Offerman, Catrin. 2006. Din guide till ISO 14000-serien. Miljö & Utveckling. 13 februari. http://miljo-utveckling.se/din-guide-till-iso-14000-serien/ (Hämtad 2018-03-21)
Regeringen. 2018. Övergripande mål och svenska mål inom Europa 2020. Regeringskansliet.
http://www.regeringen.se/sverige-i-eu/europa-2020-strategin/overgripande-mal-och-sveriges-nationella-mal/ (Hämtad 2018-03-23)
Rotpartner. Fasadputs. Rotpartner. https://www.rotpartner.se/fasadputs (Hämtad 2018-05-11) Rydegran, Eva. 2017. Fjärrvärmens minskade koldioxidutsläpp. Energiföretagen.
https://www.energiforetagen.se/statistik/fjarrvarmestatistik/fjarrvarmens-koldioxidutslapp/ (Hämtad 2018-03-30)
SABO. 2010. Miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd. 2. uppl. Stockholm.
Sandin, Kenneth. 2010. Praktisk byggnadsfysik. 6. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
SeaRates. 2018. SeaRates LP. https://www.searates.com/reference/portdistance (Hämtad 2018-04-26) Selin, Markus. 2016. Transportsektorns användning. Energimyndigheten.
https://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/transport/transportsektorns-energianvandning-2016.pdf (Hämtad 2018-04-23)
SLU. 2018. Vad är en livscykelanalys? Sveriges lantbruksuniversitet.
https://www.slu.se/institutioner/energi-teknik/forskning/lca/vadar/ (Hämtad 2018-03-22) SMHI. 2017. Normal årsmedeltemperatur. SMHI.
https://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/normal-arsmedeltemperatur-1.3973 (Hämtad 2018-04-26)
Solar supply. 2018. Produkter. Solar supply. https://www.solarsupply.se/produkter/ (Hämtad 2018-04-24)
Solcellskollen. Vanliga frågor inför ett solcellsköp, Är solceller miljövänliga? Solcellskollen.
https://www.solcellskollen.se/vanliga-fragor/ar-solceller-miljovanliga (Hämtad 2018-05-12) SP. Olika typer av fasadbeklädnad. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
http://www.fuktsakerhet.se/sv/delar/vaggar/utfackning/fukttekn/fasadbekl/Sidor/default.aspx (Hämtad 2018-05-11)
Suntex AB. Solceller tillverkade i Sverige, varför? Suntex AB. http://www.suntexab.se/sv/svenska-solceller (Hämtad 2018-05-12)
Svenskt trä. Trä är ett hållbart byggmaterial. Svenskt trä. https://www.svenskttra.se/om-tra/att-valja-tra/tra-och-miljo/tra-ar-ett-hallbart-byggmaterial/ (Hämtad 2018-05-12)
Sveriges Byggindustrier. Vad är EPD (Environmental Product Declaration)? Sveriges
Byggindustrier. https://www.sverigesbyggindustrier.se/fragor-svar/vad-ar-epd-environmental-product-declara__6512 (Hämtad 2018-03-30)
Svenskt Ventilation. Renovering av flerbostadshus. Svenskt Ventilation.
http://www.svenskventilation.se/ventilation/energi/renovering/ (Hämtad 2018-03-23)
Swedensol. 2018. Solceller, solel info. Swedensol. http://www.swedensol.se/solceller-solel (Hämtad 2018-05-12)
Trafikverket. 2017a. Jämför trafikslag. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/Jamfor-trafikslag/ (Hämtad 2018-04-16) Trafikverket. 2017b. Järnvägens utsläpp. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/for-dig-i- branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/Transportsektorns-utslapp/Jarnvagens-utslapp/ (Hämtad 2018-04-16)
Trafikverket. Järnvägsnätsbeskrivning 2018. Trafikverket. 20 april.
https://www.trafikverket.se/contentassets/34445f75a93c4a85a0dd788f06806232/jnb2018_180420.pdf (Hämtad 2018-04-26)
Trafikverket. 2018. Transportsektorns utsläpp. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/Transportsektorns-utslapp/ (Hämtad 2018-04-16)
TräGuiden. 2003a. LCA-metodik. Svenskt trä. https://www.traguiden.se/om-tra/miljo/lca/lca/lca-metodik/ (Hämtad 2018-03-21)
TräGuiden. 2003b. Miljödeklarationer och märkning. Svenskt trä. https://www.traguiden.se/om-tra/miljo/miljodeklarationer-och-markning/ (Hämtad 2018-03-30)
TräGuiden. 2003c. Miljömärkning I, II och III. Svenskt trä.
https://www.traguiden.se/om- tra/miljo/miljodeklarationer-och-markning/miljodeklarationer-och-markning/miljomarkning-i-ii-och-iii/?previousState=1 (Hämtad 2018-03-30)
TräGuiden. 2003d. Miljöpåverkanskategorier. Svenskt trä. https://www.traguiden.se/om-tra/miljo/lca/lca/miljopaverkanskategorier/ (Hämtad 2018-03-21)
Vattenfall. Så fungerar fjärrvärme. Vattenfall. https://www.vattenfall.se/fjarrvarme/sa-fungerar-fjarrvarme/ (Hämtad 2018-03-30)
Vidal, John. 2009. Health risks of shipping pollution have been ‘underestimated’. The Guardian. 9 april. https://www.theguardian.com/environment/2009/apr/09/shipping-pollution (Hämtad 2018-05-12)