Framtida fokusområden och arbetssätt

Nedanstående tabell är ett försök att ringa in tre möjliga framtida fokusområden för RISK i relation till programmets målsättningar. Modellen är dock en förenkling av hur arbetet skulle kunna gestalta sig eftersom de tre olika områdena kan flätas in i varandra och utesluter därmed inte varandra. Det är just denna glidning mellan olika mål, både explicit formulerade i interna dokument och mer implicit uttalade av mentorerna som innebär en utmaning gällande målkonflikterna.

48 Tabell 3. Möjliga framtida fokusområden

Brandmännens arbetsmiljö

Ungdomarnas utveckling Områdesbaserat

Övergripande målsättning

Gott bemötande vid insatser.

Inga hot eller våld vid insatser. Ingen stenkastning. Ungdomarna ska få förtroende för räddningstjänst och samhällsinstitutioner. Motiveras till skolarbete.

Gott bemötande vid insatser.

Inga hot/våld vid insatser. Öka förtroende för myndigheter bland ungdomar. Minska antalet anlagda bränder.

Målgrupp Ungdomar som kan

vara provokativa vid insatser.

Ungdomar med bristande motivation inför skolarbete samt hög frånvaro i skolan. Ungdomar som riskerar att marginaliseras.

Mätbara mål Välkomnande vid insatser.

Anmälda hot- och våldssituationer mot RTJ.

Stenkastning.

Förtroende för RTJ och myndigheter.

Närvaro i skolan och betyg.

Välkomnande vid insatser.

Anmälda hot- och våldssituationer mot RTJ i området. Förtroende för RTJ och myndigheter. Antal anlagda utomhusbränder och bränder i skolor inom i området.

Personalfokus Brandmän.

Instruktörer. Instruktörer. Brandmän. Brandmän och instruktörer.

Partners vid externa

aktiviteter SOS Alarm. Ambulanssjukvård. Brandorama. Fryshuset. Thai-boxning. Simning. Lokala verksamheter och organisationer i området.

6.1.1 Brandmännens arbetsmiljö

Med ett fokus på brandmännens arbetsmiljö är den övergripande målsättningen att den operativa styrkan ska uppleva ett gott bemötande vid insatser. Genom arbetet med RISK ska det inte förekomma hot, våld eller stenkastning mot brandmännen. Effekter som RISK ska möjliggöra blir exempelvis att operativa styrkelag ska uppleva att de blir välkomnade vid larm och insatser i socialt utsatta områden i

49 Malmö. Mer kvantitativt mätbara effekter blir antal anmälda hot- och våldssituationer riktade mot räddningstjänstpersonal samt förekomst av stenkastning och andra provokationer vid insatser.

Här kan skolorna ha en fortsatt roll som rekryteringsväg för programmets deltagare och den

anpassade skolgången och därmed förknippad skolplikt kan utgöra ett tryck på ungdomarna att delta i programmet. Målgruppen för programmet är exempelvis ungdomar som utifrån vissa riskfaktorer skulle kunna agera provokativt vid insatser. Intervjuer där ungdomarna väljs ut utifrån en sådan kravprofil kan bidra till att målgruppen för RISK tydliggörs. Samtidigt kan ett sådant fokus vara stigmatiserande för de ungdomar som deltar, vilket kan ytterligare cementera en självbild av att man har misslyckats i skolan eller i livet och att kriminalitet är den väg omgivande personer tror att man kommer att välja.

Målsättningen på arbetsmiljö ligger i linje med hur RISK i starten för programmet gestaltade sig och skulle innebära att RISK fokuserar på effekter från programmet som skall inverka på att skapa sociala band som ska resultera i minskning av hotfulla eller våldsamma situationer vid räddningsinsatser. Ett tydligare fokus på operativa aktiviteter ger ungdomarna en inblick i brandmannayrkets karaktär och kunskaper om hur de arbetar och vilka problem de möter. Detta kan i sin tur tänkas innebära att ungdomarna får en mer positiv bild av myndigheter i allmänhet och så kallade blåljusyrken i synnerhet.

Ett fokus på arbetsmiljö kan göra så att de mentorer som är brandmän kommer i tydligare fokus för RISK eftersom det är denna personalgrupp som kan komma att påträffa RISK-deltagare vid insats. Implicit kan då instruktörernas roll i specifik relation till denna aspekt komma att tonas ner, vilket kan minska instruktörernas motivation inför arbetet. Externa aktiviteter med arbetsmiljöfokus knyter närmare an till verksamheter som kan kopplas till brandmännens operativa aktiviteter, såsom studiebesök på SOS Alarm eller övningar på Brandorama.

6.1.2 Ungdomarnas utveckling

Vid ett fokus på ungdomarnas utveckling, både personligt och i skolan, inriktas RISK tydligare på socialt arbete eller socialpedagogik med ungdomar. Här finns en tydlig övergripande målsättning att

ungdomarna ska höja sin närvaro i skolan, sköta skolarbetet och utvecklas som individer. Ytterligare en övergripande målsättning blir att ungdomarna ska få förtroende för räddningstjänst och

50 risken för att de engagerar sig i en lokal gatukultur eller i kriminalitet. Här är skolorna och deras kontaktpersoner viktiga samverkanspartners och det sker frekventa avstämningar mellan mentorerna och kontaktpersonerna. Målgruppen är de ungdomar som av skolpersonal har identifierats ha

bristande motivation inför skolarbetet och som har hög frånvaro i skolan. Med ungdomarnas utveckling i skolan i fokus kan mätbara mål vara deras närvaroprocent i skolan och betyg och graden av förtroende för räddningstjänst och myndigheter.

Eftersom ungdomarnas skolmässiga och personliga utveckling står i fokus blir instruktörernas roll mer framträdande. Instruktörerna är i högre grad ute på olika skolor i samband med utbildningsinsatser och har preventivt arbete som central arbetsuppgift, men ingår inte i den operativa styrkan.

I denna inriktning blir externa aktiviteter kopplade till verksamheter som ungdomarna kan ha direkt nytta av i relation till skolarbetet. Exempelvis Fryshusets sociala färdighetsövningar eller simlektioner (som skulle kunna ses som en idrottslektion och kunna tillgodoräknas).

6.1.3 Områdesbaserad inriktning

2017 beslutade kommunstyrelsen i Malmö stad att arbeta med Communities That Care som styrsystem för långsiktigt preventionsarbete för barn och unga. Detta arbetssätt är områdesbaserat och fokuserar på lokala risk- och skyddsfaktorer samt samverkan mellan flera olika aktörer (Malmö stad 2018). Metoden kommer att införas i fem lokala områden under hösten 2018, för att sedan användas som arbetssätt i hela staden inom fem år. RISK har tidigare varit ett mer områdesbaserat program fokuserat på Rosengård och har över tid utvecklats till att omfatta skolor i andra områden, samt i den utvärderade programomgången även Lund. I en tidigare programomgång har ungdomar från en utvald skola medverkat med flera elever, vilket kan ses som ett exempel på hur RISK kan arbeta områdesbaserat utifrån en enskild skola. Ett områdesbaserat arbetssätt kan sammanfläta de olika framträdande aspekterna i ett arbetsmiljöfokuserat samt ungdomscentrerat arbetssätt så som dessa har presenterats ovan, men inriktat på ett specifikt område. Den områdesbaserade inriktningen kan ha en bredare målgrupp än inom de andra fokusområdena, exempelvis ungdomar som riskerar att marginaliseras i området.

En områdesbaserad inriktning kan ha potential att på ett tydligare sätt rikta programmets aktiviteter och arbetssätt mot ett specifikt område. Val av område kan genomföras exempelvis genom en lokal

51 områdesanalys som kan utgå från kvantitativa mått (hotfulla incidenter, anlagda bränder m.m.) eller kvalitativa mått (upplevelser av riskfyllda insatser i specifika områden).

Ett områdesbaserat arbetssätt kan ha inverkningar på vilka organisationer och föreningar som RISK ska samarbeta med. Som tidigare diskuterats engagerades Fryshuset Malmö till den utvärderade

programomgången. En invändning emot detta som har förekommit är att Fryshusets verksamhet är lokaliserad främst till Möllevången, som är en stadsdel som ligger förhållandevis långt ifrån de områden där de flesta deltagande ungdomarna bor, både geografiskt och socialt. Detta faktum kan rimligtvis inverka på ungdomarnas motivation att besöka Fryshuset på sin fritid. I ett områdesbaserat arbetssätt blir en central uppgift för RISK att samverka med lokala aktörer och föreningar (t.ex. idrottsföreningar och allaktivitetshus) inom det specificerade området, vilket kan bidra till ett utökat organisatoriskt lärande.