Arbetet med extra anpassningar i historieundervisningen har i denna studie undersökts och analyserats. Då studiens resultat är begränsat och det har visat att det finns flera utvecklingsmöjligheter för arbetet med extra anpassningar, anses det angeläget att ytterligare forskning om området för årskurs 4-6 görs. En möjlighet är att undersöka hur lärare följer upp och utvärderar arbetet med extra anpassningar i historieundervisningen. Med utgångspunkt i denna studies resultat kan det också vara intressant att undersöka hur lärare upplever och särskiljer begreppen ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd och hur dessa förhåller sig till varandra i historieundervisningen. Studien har utgått från ett lärarperspektiv där lärarnas upplevelser, erfarenheter och beskrivningar av stödinsatsen har tolkats och analyserat. För att få en mer översiktlig bild av området fordras det fler undersökningar som utgår från ett lärarperspektiv. Däremot är det också av intresse att undersöka hur elever upplever arbetet med extra anpassningar i historieundervisningen. Lärarna i studien har beskrivit vikten av att arbeta inkluderande och att variationen av elevers olikheter ses som en tillgång. En möjlig problemformulering kan därför tänkas vara att undersöka om dessa beskrivningar överensstämmer med elevernas upplevelser och erfarenheter.
6.4 Slutord
När den ordinarie historieundervisningen inte är tillräcklig för att uppväga skillnaderna i elevers förutsättningar att utveckla kunskaper, blir det aktuellt att tillämpa extra anpassningar. För att arbetet med extra anpassningar ska vara väl fungerande och hjälpa eleven att nå kunskapskraven är det viktigt att lärarna uppmärksammar och analyserar elevens lärandesituation utifrån individ-, grupp-, och skolnivå. Arbetet med extra anpassningar kan utvecklas om de utformas i samverkan, om eleverna är delaktiga under processen och om dokumentation, uppföljning och utvärdering prioriteras. Extra anpassningar i historieundervisningen ger läraren möjlighet att möta variationen av elevers olikheter. Således bör arbetet med extra anpassningar inte kompliceras vilket intervjustudiens titel antyder. ”Det är ju inte konstigare saker än så egentligen” bör istället vara en del av lärares inställning till att arbeta med extra anpassningar för att möta variationen av elevers olikheter i historieundervisningen.
33
Referenslista
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – Sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. (s. 66–84). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl.). Stockholm: Liber. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Malmö: Liber.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod (2. uppl.). Malmö: Gleerups utbildning. Ellmin, R. (2011). Elevens lärande: att erbjuda möjligheter. Stockholm: Liber.
Fernell, E. (2014). Barn med inlärningssvårigheter. I J. Milerad & C. Lindgren (Red.),
Evidensbaserad elevhälsa (s. 221–232). Lund: Studentlitteratur.
Ferretti, R. P., MacArthur, C. D., & Okolo, C. M. (2001). Teaching for historical understanding in inclusive classrooms. Learning Disability Quarterly, 24(1), 59–71.
Hirsh, Å. (2016). Skolans dokumentation: ur ett pedagogiskt och juridiskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Imsen, G. (2006). Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, I.-L., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och kultur.
Jarhall, J. (2012). En komplex historia: Lärares omformning, undervisningsmönster och
strategier i historieundervisning på högstadiet (Licentiatavhandling, Karlstads Universitet,
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper).
Johnsson Harrie, A. (2011). De samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Rapport från en
inventering (Skrifter från Forum för ämnesdidaktik Linköpings universitet nr. 2). Hämtad från
Diva: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:448792/FULLTEXT01.pdf
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning: lärares uppfattningar om lektionsplanering och
lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv (Doktorsavhandling, Malmö högskola,
34 Kroksmark, T., & Selander, S. (u.å.). Didaktik. I Nationalencyklopedin. Hämtad 9 april, 2018 från http://www.ne.se
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, H. A. (1998). Från insikt till åsikt. I H. A. Larsson (Red.), Historiedidaktiska
utmaningar (s. 69-91). Jönköping: Jönköping University Press.
Lincoln, Y. S., & Guba, E. G. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, California: Sage. Lindqvist, G. & Rodell, A. (2015). Stöd och anpassningar: att organisera särskilda insatser. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Lozic, V. (2011). Historieundervisningens utmaningar: Historiedidaktik för 2000-talet. Malmö: Gleerups.
Möllås, G. (2009). "Detta ideliga mötande": En studie av hur kommunikation och samspel
konstituerar gymnasieelevers skolpraktik (Doktorsavhandling, Jönköping University,
Högskolan för lärande och kommunikation).
Nilholm, C., & Alm, B. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children’s experiences. European Journal of Special Needs Education, 25(3), 239–252.
Pérez Prieto, H., & Tanner, M. (2016). Förändrade dokumentationspraktiker – förändrade stödinsatser?. KAPET Karlstads universitets Pedagogiska tidskrift, 12(2).
Ryan, G.W., & Russell Bernard, H. (2003). Techniques to Identify Themes. Field Methods,
15(1), 85–109.
Scherp, H., & Scherp, G. (2007). Lärande och skolutveckling: ledarskap för demokrati och
meningsskapande. (Forskningsrapport No. 2007:3). Hämtad från http://kau.diva-
portal.org/smash/get/diva2:6398/FULLTEXT01.pdf
SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800
Sjöberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar –
35 https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra-anpassningar.pdf
Skolverket. (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3299.pdf%3Fk%3D3299
Skolverket. (2014b). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket. Hämtad från
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3362.pdf%3Fk%3D3362
Skolverket. (2015). Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2901.pdf%3Fk%3D2901
Skolverket. (2017a). Den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3134.pdf%3Fk%3D3134
Skolverket. (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i historia: Reviderad 2017. Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3826.pdf%3Fk%3D3826
Skolverket. (2017c). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
Reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet. Hämtad från http://u4614432.fsdata.se/wp- content/uploads/2013/09/Salamancadeklarationen-och-Salamanca-+-10-ersätter-1-2001.pdf Tjora, A. (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap: kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
van Hover, S. D., & Yeager, E. A. (2003). Secondary history teachers and inclusion of students with disabilities: An exploratory study. Journal of Social Studies Research, 27(1), 36-45.
36 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wallin, F. (2018). ”Lärare behöver få hjälp med extra anpassningar”. Hämtad 21 maj, 2018, från http://skolvarlden.se/artiklar/larare-behover-fa-hjalp-med-extra-anpassningar
Bilagor
Bilaga 1
(Informationsbrev till rektorer) Hej!
Mitt namn är Josefin Karlsson och jag är student på högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Jag läser till grundlärare årskurs 4-6 och under våren kommer jag att skriva mitt examensarbete. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare använder och utvecklar stödinsatser i form av extra anpassningar i historieundervisningen. Jag skriver till er för att jag är intresserad av att komma i kontakt med lärare som undervisar i historia för årskurserna 4-6. Om möjlighet finns hade det varit toppen om jag kunde få kontaktinformation för att i ett första skede presentera tanken med min intervjustudie. Tack på förhand!
Vänligen
Bilaga 2
(Intervjuförfrågan lärare) Hej (namn)!
Mitt namn är Josefin Karlsson och jag är student på högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Jag läser till grundlärare årskurs 4-6 och under våren kommer jag att skriva mitt examensarbete. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare använder och utvecklar stödinsatser i form av extra anpassningar i historieundervisningen. Jag undrar därför om du skulle kunna tänka dig att delta i min studie, och bli intervjuad om hur du använder, utforma och utveckla extra anpassningar?
Intervjun kommer ta ungefär 30 min, och
genomförs någon gång mellan 23 – 27 april på en plats som passar dig bäst.
Studien kommer att genomföras konfidentiellt och du kommer att vara anonym i framställningen av studien. Det insamlande materialet kommer endast användas för den specifika undersökningen och när examensarbetet är godkänt kommer materialet att raderas. Som deltagare har du möjlighet att när som helst välja att avsluta din medverkan i studien.
Jag hade varit jättetacksam om du skulle kunna tänka dig att delta. Finns det frågor om studien så hör gärna av dig.
Vänligen
Josefin Karlsson Mail: xxxxx Telefon: xxxxx
Bilaga 3
Intervjuguide
Koppling till studiens
syfte:
Tema
Förslag till följdfrågor
Introduktionsfrågor Kan du beskriva din bakgrund och erfarenhet som lärare? Bakgrund. Utbildning Erfarenhet o Ålder? o Utbildning?
o Hur många år har du arbetat som lärare?
Vilka variationer av olikheter möter du i din historieundervisning?
Elevgruppen o Hur stor är elevgruppen? o Finns det elever med svenska
som andra språk?
o Vilka olikheter finns det i gruppen?
Hur ser du på begreppet extra anpassningar?
Uppfattning o Hur tolkar du begreppet? o Vad innebär det för dig att göra
extra anpassningar?
o Hur upplever du arbetet med extra anpassningar?
Forskningsfråga 1: Hur använder du extra anpassningar i
historieundervisningen?
Arbetet med extra anpassningar.
o Vilket är första steget i processen att utforma extra anpassningar?
o Kan du ge konkreta exempel på extra anpassningar som görs i elevgruppen?
Forskningsfråga 2: Hur samverkar läraren i utformandet av extra anpassningar?
Samverkan. o Hur samverkar ni i arbetslaget för att problematisera elevens behov av stöd?
o Utformas de extra
anpassningarna tillsammans med andra pedagoger?
o Finns det möjlighet att få hjälp av
o I vilken mån är eleven delaktig i utformandet av de extra anpassningar?
o Hur informeras elevens föräldrar om elevens skolsituation? Frågeställning 3: Hur genomförs uppföljning och utvärdering av arbetet med extra anpassningar?
Uppföljning och utvärdering.
o Hur dokumenteras arbetet med extra anpassningar?
o Hur följs arbetet med extra anpassningar upp?
Avslutning o Har du något som du vill tillägga?
Bilaga 4 Mall för anpassningar
Anpassningar – år 4
Namn: Personliga instruktioner Skriva på dator Läshjälp Hjälp att komma igång Stöd under arbetet Arbete i liten grupp Anpassat material Handlingsplan/ Åp Övrigt Elev 1 Elev 2 X X X X X Elev 3 Elev 4 Elev 5 Elev 6 Elev 7 X X Elev 8 Elev 9 X (ma) Elev 10 Elev 11 X (ma) Elev 12 Elev 13 X Elev 14 X X X X Elev 15 X X X X Elev 16 X Elev 17 X ? X Elev 18Bilaga 5