• No results found

Föreliggande studie har påvisat flera områden relaterade till Rakel som vore intressanta för djupare forskning. Omfattningen av den utbildning och övning ambulanssjuksköterskan får på Rakel, såväl inom ramen för specialistsjuksköterskeutbildning som internt hos

arbetsgivaren, vore intressant att kartlägga både utifrån nuvarande och önskad nivå. På området samverkan framkom problem som riskerade hota patientsäkerheten, vars bakgrund vore intressanta att kartlägga för djupare förståelse. Utifrån ambulanssjuksköterskans upplevelse av en attityd till Rakel som tydligt avvek från attityden till annan utrustning vore det även intressant att förstå vilka faktorer som ligger till grund till denna skillnad.

34 REFERENSER

Ahl, C., Hjälte, L., Johansson, C., Wireklint Sundström, B., Jonsson, A., & Suserud, B.-O. (2005). Culture and care in the Swedish ambulance services. Emergency Nurse, 13(8), 30- 36. doi: 10.7748/en2005.12.13.8.30.c1203

Atack, L., & Maher, J. (2010). Emergency Medical and Health Providers' Perceptions of Key Issues in Prehospital Patient Safety. Prehospital Emergency Care, 14, 95-102. doi: 10.3109/10903120903349887

Bigham, B. L., Buick, J. E., Brooks, S. C., Morrison, M., Shojania, K. G., & Morrison, L. J. (2012). Patient Safety In Emergency Medical Services: A Systematic Review of the Literature. Prehospital Emergency Care, 16, 20-35. doi: 10.3109/10903127.2011.621045 Bruce, K., Dahlberg, K., & Suserud, B. O. (2003). Initial assessment in ambulance nursing: Part one. Emergency Nurse, 10(10), 13-17. doi: 10.7748/en2003.03.10.10.13.c1052

Chami Gentil, R., Ramos, L. H., & Yamaguchi Whitaker, I. (2008). Nurses' Training in Prehospital Care. Revista Latino-Americana de Enfermagem, 16(2), 192-197. doi: 10.3109/10903120903349762

DiCicco-Bloom, B., & Crabtree, B. (2006). The qualitative research interview. Medical

Education, 40(4), 314-321. doi: 10.1111/j.1365-2929.2006.02418.x

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,

24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Gunnarsson, B. -M., & Warrén Stomberg, M. (2009). Factors influencing decision making among ambulance nurses in emergency care situations. International Emergency Nursing,

17(2), 83-89. doi: 10.1016/j.ienj.2008.10.004

Gårdelöv, B. (2009). Ambulanssjukvårdens utveckling i Sverige. I B.-O. Suserud & L. Svensson (Red.), Prehospital Akutsjukvård (ss. 22-29). Stockholm: Liber AB.

Hagiwara, M., & Wireklint Sundström, B. (2009). Vård och bedömning. I B.-O. Suserud & L. Svensson (Red.), Prehospital Akutsjukvård (ss. 117-144). Stockholm: Liber AB.

Jha, A. K., Prasopa-Plaizier, N., Larizgoitia, I., & Bates, D. W. (2010). Patient Safety Research: an overview of the global evidence. Quality & Safety In Health Care, 19(1), 42- 47. doi: 10.1136/qshc.2008.029165

Leape, L. L. (2009). Errors in medicine. Clinica Chimica Acta, 404, 2-5. doi: 10.1016/j.cca.2009.03.020

McConnell-Henry, T., James, A., Chapman, Y., & Francis, K. (2010). Researching with people you know: Issues in interviewing. Contemporary Nurse, 34(1), 2-9. doi:

35

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. (2009a). Msb.se - Landsting och regioner. Hämtad 28 oktober, 2014, från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap,

https://www.msb.se/sv/Produkter-- tjanster/Rakel/Vara-kunder/Landsting-och-regioner/ Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. (2009b). Msb.se - Täckning i Rakel. Hämtad 28 oktober, 2014, från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, https://www.msb.se/sv/Produkter-- tjanster/Rakel/Om-Rakel/Tackning/

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. (2010). Rakel förenklar ledning och

samverkan inom landstingsverksamhet [Broschyr]. Stockholm: Myndigheten för

Samhällsskydd och Beredskap. Hämtad från

https://www.msb.se/Upload/Produkter_tjanster/Rakel/Om_Rakel/100903_Rakel_L ANDSTING.pdf

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. (2011). Msb.se - Vad är Rakel? Hämtad 28 oktober, 2014, från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap,

https://www.msb.se/sv/Produkter-- tjanster/Rakel/Om-Rakel/Vad-ar-Rakel/ Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. (2012). Nationella Riktlinjer för

Samverkan i Rakel. Stockholm: Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Hämtad

från https://www.msb.se/sv/Produkter--tjanster/Publikationer/Publikationer-fran- MSB/Nationella-riktlinjer-for-samverkan-i-Rakel/

Nuunkosing, K. (2005). The Problems With Interviews. Qualitative Health Research,

15(5), 698-706. doi: 10.1177/1049732304273903

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence

for Nursing Practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health, Lippincott Williams & Wilkins.

Price, R., Bendall, J. C., Patterson, J. A., & Middleton, P. M. (2012). What causes adverse events in prehospital care? A human-factors approach. Emergency Medicine Journal,

30(7), 583-588. doi: 10.1136/emermed-2011-200971

Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor, & Svensk Sjuksköterskeförening. (2012).

Kompetensbeskrivning: Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård. Hörby: Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor.

Hämtad från http://ambssk.se/images/dokument/ras_komp_beskr_ambssk2012.pdf RIR 2012:20. Riksrevisionen granskar: Staten och vården. Statens insatser inom

ambulansverksamheten. Stockholm: Riksrevisionen. Hämtad från

http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/16592/Anpassad_12_20_Statens%20insats er_inom_ambulans.pdf

36

Runciman, W., Hibbert, P., Thomson, R., Van Der Schaaf, T., Sherman, H., & Lewalle, P. (2009). Towards an International Classification for Patient Safety: key concepts and terms.

International Journal for Quality in Health Care, 21(1), 18-26. doi:

10.1093/intqhc/mzn057

Rüter, A., Nilsson, H., & Vikström, T. (2006). Sjukvårdsledning vid olycka och katastrof:

Från skadeplats till vårdplats. Lund: Studentlitteratur.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Riksdagen.

Sjölin, H., Lindström, V., Hult, H., Ringsted, C., & Kurland, L. (2015). What an

ambulance nurse needs to know: A content analysis of curricula in the specialist nursing programme in prehospital emergency care. International Emergency Nursing, 23(2), 127- 132. doi: 10.1016/j.ienj.2014.09.002

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf

Socialstyrelsen. (2010). Införande av Rakel-systemet i hälso- och sjukvården: Stöd i den

operativa kommunikationsplaneringen. Hämtad från

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18103/2010-8- 6.pdf SOSFS 2009:10. Ambulanssjukvård m.m. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2009-10

SOU 2003:10. Trygga medborgare: Säker kommunikation. Stockholm: Regeringen. Hämtad från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2004

SOU 2013:33. En myndighet för alarmering: Betänkande av

Alarmeringstjänstutredningen. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. Hämtad från

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/215750

Suserud, B.-O. (2005). A new profession in the pre-hospital care field - the ambulance nurse. Nursing in Critical Care, 10(6), 269-271. doi: 10.1111/j.1362-1017.2005.00129.x Svensk Sjuksköterskeförening. (2010). Svensk Sjuksköterskeförenings Strategi för

Utbildningsfrågor. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad från

http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/utbildning- publikationer/strategi.for.utbildnfragor.pdf

Svensk Sjuksköterskeförening. (2014a). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad från

http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/etik- publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

37

Svensk Sjuksköterskeförening. (2014b). Strategi för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad från

http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/kvalitet-publikationer/strategi-for- kvalitetsutveckling-inom-omvardnad.pdf

Svensson, A., & Fridlund, B. (2008). Experiences of and actions towards worries among ambulance nurses in their professional life: A critical incident study. International

Emergency Nursing, 16(1), 35-42. doi: 10.1016/j.ienj.2007.10.002

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1340207445825/

God+forskningssed+2011.1.pdf

Wihlborg, J., Edgren, G., Johansson, A., & Sivberg, B. (2014). The desired competence of the Swedish ambulance nurse according to the professionals - A Delphi study.

International Emergency Nursing, 22(3), 127-133. doi: 10.1016/j.ienj.2013.10.004

Wireklint Sundström, B. (2005). Förberedd på att vara oförberedd: En fenomenologisk

studie av vårdande bedömning och dess lärande inom ambulanssjukvård.

Doktorsavhandling, Växjö universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:697456/FULLTEXT01.pdf

INTERVJUGUIDE

Intervjun börjar med metadata och demografiska data. Efter detta påbörjas inspelningen och huvuddelen av intervjun börjar.

Bakgrund

Studiens namn: "Ambulanssjuksköterskans upplevelse av Rakel ur ett patientsäkerhetsperspektiv"

Syfte: "att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelse av Rakel ur ett patientsäkerhetsperspektiv" Metadata Datum för intervju: ____________________________________________ Plats för intervju: ____________________________________________ Intervjunummer: _____ Demografiska data Kön: _____ Man _____ Kvinna Ålder: _____ år

Antal år inom ambulanssjukvården: ________ år Antal år som sjuksköterska: ________ år Antal år som ambulanssjuksköterska: ________ år Hur länge har du använt Rakel? ________ år Arbetade du inom ambulanssjukvården

innan Rakel infördes? _____ Ja _____ Nej

Intervjufrågor

1. Kan du ge exempel på ett uppdrag där du använt Rakel? Följdfrågor:

 Varför valde du detta exempel?  Vad var positivt i det här fallet?  Vad var negativt i det här fallet?

Ex: Vid olyckor för samverkan med räddningstjänst/polis, till vardags för kommunikation inom ambulansbesättningen, till vardags för kommunikation med larmcentral, vid flerbilslarm för kommunikation med annan ambulans, osv.

Följdfråga:

 Är det några fler tillfällen än de du nu nämnt? (exemplifiera enligt ovan) 3. Vilken är din upplevelse av Rakel vid ledning av sjukvårdsinsatser?

Följdfråga:

 Kan du ge exempel på detta?

 Vad var positivt/negativt i exemplet?

4. Vilken är din upplevelse av Rakel vid samverkan med andra myndigheter?

Följdfråga:

 Kan du ge exempel på detta?

 Vad var positivt/negativt i exemplet?

5. Vad innebär begreppet patientsäkerhet för dig? Följdfråga:

 Kan du utveckla?

6. Hur upplever du att Rakel påverkar patientsäkerheten?

(Relatera gärna till användningsområden i fråga 2)

Följdfrågor:

 Hur påverkar Rakel patientsäkerheten i positiv bemärkelse?  Hur påverkar Rakel patientsäkerheten i negativ bemärkelse?

7. Kan du ge exempel på en situation där Rakel påverkat patientsäkerheten positivt?

Följdfrågor:

 Kan du utveckla på vilket sätt Rakel påverkade?

8. Kan du ge exempel på en situation där Rakel påverkat patientsäkerheten negativt?

Följdfrågor:

 Kan du utveckla på vilket sätt Rakel påverkade?

9. Vilka förändringar/förbättringar i Rakel skulle du vilja se? Följdfrågor:

 På vilket sätt skulle detta påverka patientsäkerheten?

För informanter som jobbat inom ambulanssjukvården innan Rakel infördes:

10. Hur upplever du Rakel i jämförelse med de kommunikationssystem som användes i ditt arbete innan Rakel fanns?

Allmänna följdfrågor (samtliga frågor)  Kan du beskriva mer...?

 Kan du utveckla...?  Kan du berätta mer om...?  Hur upplevde du det...?

 Hur tycker du att det du berättat nu påverkar patientsäkerheten?  Jag tolkar det du säger nu som ... ? Stämmer det?

FORSKNINGSPERSONSINFORMATION

"Ambulanssjuksköterskans upplevelse av Rakel ur ett

patientsäkerhetsperspektiv"

Bakgrund och syfte

Ambulanssjukvården i samtliga svenska landsting använder sig av

radiokommunikationssystemet Rakel. Huvudmotiv bakom införandet av Rakel var att öka medborgarnas trygghet. Med systemet skulle fler liv kunna räddas samtidigt som

samhällsekonomin skulle komma att gynnas. Dessa motiv används också då Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap samt Socialstyrelsen idag förordar systemet för

ambulanssjukvården.

För ambulanssjuksköterskan blir Rakel ett centralt system, då denne i sina arbetsuppgifter har hantering av kommunikationsutrustning, samverkan och ledning av sjukvårdsinsatser. Ambulanssjuksköterskan är enligt Patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659) ansvarig för den vård som ges samt upprätthållandet av en god patientsäkerhet. Det finns dock

patientsäkerhetsforskare som menar att fokus för patientsäkerhetsarbetet bör vara de system som finns, som tillåter att vårdrelaterade skador inträffar. Utifrån detta är syftet med studien att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelse av Rakel ur

patientsäkerhetsperspektiv, vilket är ett område där kunskaperna idag tycks begränsade. Ditt deltagande

Du tillfrågas om deltagande i studien i egenskap av specialistutbildad

ambulanssjuksköterska arbetande inom ambulanssjukvården i XXXX. Verksamhetschefen i din organisation har erhållit information om studien och godkänt dess genomförande, att jag tillfrågar dig samt givit mig information som hjälpt mig att välja ut dig som informant. Genomförande

Datainsamlingen sker genom intervjuer med ambulanssjuksköterskor. Ditt deltagande består i ett intervjutillfälle om uppskattningsvis 30-60 minuter. Jag strävar efter att lägga intervjun i anslutning till ett av dina arbetspass men är flexibel om du önskar annorlunda. Intervjun kommer att spelas in.

Hantering av data och sekretess

Intervjun spelas in på dator och förvaras sedan på en lösenordsskyddad, krypterad disk som endast jag har tillgång till. Vid transkribering av intervjuerna kommer alla intervjuer att numreras och namn på dig, din arbetsplats eller andra enskilda personer kommer att tas bort. Råmaterialet kommer endast vara tillgängligt för mig som författare samt vid behov min handledare. Intervjuerna kommer endast att användas för denna studie och efter avslutad studie kommer råmaterialet att förstöras. Avidentifierade citat kommer dock att förekomma i den rapport studien resulterar i. Rapporten kommer att presenteras på Sophiahemmet Högskola samt göras tillgänglig i Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) på Internet (www.diva-portal.org).

Information om studiens resultat

Studiens resultat, med citat, kommer att publiceras i DiVA enligt ovan. Som deltagare i studien har du möjlighet att få studien sänd till dig via e-post eller i pappersform. Önskemål om detta kan framföras vid intervjutillfället eller senare. Du är också varmt välkommen att ställa frågor till författaren.

Ersättning

Ingen ersättning utgår för deltagande i studien. Frivillighet

Deltagande i studien är helt frivilligt. Ditt deltagande i studien kan när som helst

avböjas/avbrytas utan motivering och utan att det på något vis drabbar dig negativt. Alla uppgifter om ditt deltagande, personlig information och insamlad data kommer omedelbart att förstöras vid ett ev. avbrytande.

Ansvarig

Student/Författare

Rasmus Bjerén, leg. sjuksköterska och student, Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot ambulanssjukvård, Sophiahemmet Högskola.

Telefon: XXXX E-post: XXXX

Handledare

Peter Svensson, specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård. E-post: XXXX

Samtycke

Jag har tagit del av informationen enligt ovan samt har fått möjlighet att ställa frågor och få dessa besvarade. Jag samtycker till att delta som informant i studien. Jag samtycker även till att mina personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (PUL 1998:204).

________________________________ ________________________________

Ort och datum Underskrift informant

________________________________ Namnförtydligande

Related documents