Framtida forskning

Fenomenet med att gestalta offentliga platser i en mer jämställd riktning har under senare år börjat uppmärksammats och utforskats. Det behövs dock fler studier inom ämnet, särskilt då det är ett komplext ämne med många faktorer att ta hänsyn till. I denna studie framkommer ett behov av att utveckla forskning kring planeringsteori i kombination med feministisk teori.

Eftersom att de offentliga platser som gestaltats med jämställdhet som mål är väldigt nya kommer det finnas ett behov av att utvärdera dem och att utveckla framtida gestaltning.

Dessutom framkommer ett behov av att analysera de egna processerna och arbetssätten inom planeringsfältet för att kunna uppnå jämställdhet i verksamheterna och i en slutgiltig gestaltning.

39

REFERENSLISTA

Blomdahl, U., Elofsson, S & Åkeson, M. (2012) Spontanidrott för vilka? : en studie av kön och nyttjande av planlagda utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret. Stockholm stad: Stockholm.

Boverket (2010a) Jämställdhet på dagordningen – Planera för ett tryggt och jämställt samhälle. Karlskrona.

Boverket (2010b) Vidga vyerna – Planeringsmetoder för trygghet och jämställdhet.

Karlskrona.

Bell, J. & Nilsson, B. (1995) Introduktion till forskningsmetodik 2.uppl. Studentlitteratur: Lund.

Benhabib, S. (1996) Democracy and difference: contesting the boundaries of the political.

Princeton University Press: Princeton, N.J.

Bryman, A. & Nilsson, B. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder 2.uppl. Liber: Malmö.

Campbell, S. & Fainstein S.S. (red.) (2012) Readings in planning theory 3. ed. Oxford: Wiley- Blackwell.

CEMR-deklarationen för jämställdhet (2006) Innsbruck. Council of European Municipalities and Regions.

Creswell, J.W. (2014) Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods approaches 4th ed. SAGE: Los Angeles, Calif.

De los Reyes, P. (2011) Vad händer med jämställdheten?: Nedslag i jämställdhetens synfält.

Uppsala universitet: Uppsala.

Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna 2.uppl. Studentlitteratur: Lund.

Fainstein, S.S & Fainstein, N.I. (1971) City Planning and Political Values. Urban Affairs Quarterly, 6 (3) s. 341-362.

Forsberg, G. (2005) Planeringens utmaningar och tillämpningar 1. uppl. Uppsala Publishing House: Uppsala.

Forester, J. (1982) Planning in the Face of Power. Journal of the American Planning Association 48 (1) 67-80.

Gemzøe, L. (2014) Feminism 2.uppl. Bilda: Stockholm.

Gregory, D., Johnston, R., Pratt, G., Watts, M. J., Whatmore S. (2009) Dictionary of Human Geography. Femte upplagan. Singapore: Blackwell Publishers.

40

Hermelin, B. (2005) Samhällsplaneringen och dess praktik i förändring. Ingår i: Planeringens utmaningar och tillämpningar. Forsberg, G. (red.) (2005) Uppsala Publishing House:

Uppsala.

Hermerén, G. Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Vetenskapsrådet: Stockholm.

Hillborg. S. Stadsliv - Plattform för hållbar stadsutveckling. Distribuerades med Dagens Nyheter 16-02-19.

Hjerm, M. & Lindgren, S. (2010) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys 1.uppl. Gleerup:

Malmö.

Krantz, B. (1989) Kvinnors kunskaper och erfarenheter i planeringsprocessen. Ingår i:

Kvinnor om boende och planering, Eneroth, B. (red.), Solna,Statens institut för byggnadsforskning, s. 75-87.

Larsson, A. (2006) Makten över rummet. Om genusperspektiv i samhällsplaneringen.

Kvinnovetenskaplig Tidskrift 2-3 (06) s. 29-47.

Larsson, A. & Friberg, T. (2002) Steg framåt. Strategier och villkor för att förverkliga genusperspektivet i översiktlig planering. Blekinge Tekniska Högskola.

Larsson, A. & Jalakas, A. (2008) Jämställdhet nästa: samhällsplanering ur ett genusperspektiv 1.uppl. SNS förlag: Stockholm.

Lefebvre, H. (1991) The production of space. Basil Blackwell: Oxford.

Legeby, A. (2013) Patterns of co-presence: Spatial configuration and social segregation. KTH

& Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad: Stockholm.

Listerborn, C. (2002) Trygg stad: diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik. Chalmers tekniska högskola, Institutionen för stadsbyggnad.

Lykke, N. (2009) Genusforskning: en guide till feministisk teori, metodologi och skrift 1. uppl.

Liber; Stockholm.

Lykke, N. (2003) Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen.

Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1 (03) s. 47-56.

Manning Thomas, J. (2012). The Minority Race Planner in the Quest for a Just City i Campbell, S. & Fainstein, S. S. (red.) (2012) Readings in planning theory 3. ed. Oxford: Wiley- Blackwell.

McDowell, L. (1999) Gender, identity and place: understanding feminist geographies. Polity, Cambridge.

41

McDowell, L. (2002): Transitions to Work: Masculine identities, youth inequality and labour market change. Gender, Place & Culture 9 (1) s. 39-59.

Molina, I. (2011) Intersektionernas förflutna – sexismens och rasismens gemensamma spår i De los Reyes, P. Vad händer med jämställdheten?: nedslag i jämställdhetens synfält.

Uppsala universitet: Uppsala.

Nyström, J. & Tonell, L. (2012) Planeringens grunder: en översikt 3.uppl. Studentlitteratur;

Lund.

Plan- och byygglagen (2010) Stockholm, Justitiedepartementet. SFS 2010:900.

Resan till den jämställda platsen. Add Gender, Blatchew arkitekter, Nacka kommun, Malmö stad, 26 januari 2016.

Rose, G. (1993) Feminism and geography: the limits of geographical knowledge. Polity Press:

Cambridge.

Ruane, J.M. & Nilsson, B. (2006) A och O i forskningsmetodik: en vägledning i samhällsvetenskaplig forskning. Studentlitteratur: Lund.

Sandercock, L. (1998) Making the invisible visible: a multicultural planning history. University of California Press: Berkeley.

Sandercock, L. & Forsyth, A. (1992) A Gender Agenda: New Directions for Planning Theory.

Journal of the American Planning Association 58 (1) s. 49-59.

Trost, J. (1997) Kvalitativa intervjuer 2.uppl. Studentlitteratur: Lund.

Westin, S. (2010) Planerat, alltför planerat: en perspektivistisk studie i stadsplaneringens paradoxer. Uppsala Universitet: Uppsala.

Återkoppling av samtal unga tjejer i byggd miljö. Efterföljande samtal till Unga tur föreställning Du vet havsdjupen, 1oktober 2015. White arkitekter.

Internet

Boverket 2016. ”Jämställdhet i samhällsplaneringen.”

http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/nationella-mal-for-planering/jamstalldhet-i-samhallsplaneringen/ [Hämtad den 2016-04-02].

Kvinnors byggforum. http://kvinnorsbyggforum.org/om-oss-kontakt/ [Hämtad den 2016-05-20]

Nationalencyklopedin (2016) ”Genus”,

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/genus [Hämtad den 2016-04-15].

42

Nationalencyklopedin (2016) ”Jämställdhet”,

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4ms t%C3%A4lldhet [Hämtad den 2016-03-22].

Nationalencyklopedin (2016) ”Offentligt rum”,

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/offentligt-rum [Hämtad den 2016-02-10].

Sveriges regering 2015. ”Mål för jämställdhet.”, http://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/ [Hämtad den 2016-02-20].

Seminarium

Frukostseminarium om feministisk stadsplanering för att öka tryggheten i det offentliga rummet. Stockholm 14 april 2016. Stiftelsen Tryggare Sverige.

Kvinnostaden – är en feministisk stadsplanering möjlig? Stockholm 9 februari 2016. S-kvinnor i Stockholm.

Intervjuer

Andersson Rosell, S. 160321, Detaljplanerare, Uppsala kommun.

Claesson, J. 160427, Genusvetare, Add Gender.

Dock, M. 160420, Arkitekt, Malmö stad.

”Johansson”, 160428, Forskare, storstad.

Molin, A. 160427, Samhällsplanerare, Urban Utveckling.

Pihl, E. 160425, Arkitekt, Nyréns.

Rubin, R. 160406, Arkitekt, hållbarhetsexpert, White arkitekter.

Åkerman, A. 160406, Arkitekt. hållbarhetsexpert, White arkitekter.

43 BILAGA 1

Intervjuguide i ostrukturerad form, enligt Bryman (2011):

Inledande fråga:

- Vilka är dina erfarenheter när det gäller att planera jämställt? Vilken roll har du haft?

Sonderingsfrågor:

- Hur tänker du mer specifikt när det gäller att göra en plats mer jämställd?

- På tal om jämställdhetsbegreppet; vad ska inkluderas i ett jämställdhetsbegrepp?

- Finns det andra intressen som brukar stå i motsättning till ett jämställdhetsperspektiv?

- Så det är inga riktlinjer normalt sett heller som ni har att gå efter som handlar om jämställdhet? Jag uppfattade det ju inte som det men…

- Och vad kom ni fram till där ni har gjort projektet i XX eller andra projekt gällande gestaltning och upplevelser av rummet?