Framtida forskning

En fundering som har uppstått under processen och som ännu kvarstår är hur det kommer sig att pojkar generellt tenderar att uppvisa lägre språklig kompetens än flickor? Förutom att detta uppvisas i elevers skrivförmåga, uppvisas samma resultat gällande pojkars läsförmåga i PIRLS 2016 (Skolverket, 2017b, ss. 30, 38, 40). En framtida forskningsaspekt som skulle vara intressant att undersöka är om det finns ett samband mellan elevers läsförmåga eller läserfarenhet och skrivkompetens, och vad är det som gör att pojkar tenderar att uppvisa lägre språklig förmåga än flickor.

Referenslista

Adams, Anne-Marie & Simmons, Fiona R. (2018). Exploring individual and gender differences in early writing performance. School of natural Sciences and psychology, Liverpool John Moores University, Liverpool, L3 3AF, UK doi.org/10.1007/s11145-018-9859-0

Andersson, Katharina (2014). Pojkar kan visst skriva! Skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i Sverige. Åbo Akademis Förlag. Avhandling

Bijami, Maryam; Hosein Kashef, Seyyed & Khaksari, Mahta (2013). Gender Differences and Writing Performance: A Brief Review Article. International Journal of Education and Literacy Studies, vol. 1, nr 2, oktober 2013.

Brezina, Vaclav & Gablasova, Dana (2013). Is There a Core General Vocabulary? Introducing the New General Service List. Applied Linguistics, vol. 36, nr 1, ss. 1-22. 10.1093/applin/amt018. Christie, Frances & Derewianka, Beverly (2008). School discourse. Continuum International

Publishing Group

Eggeby, Eva & Söderberg Johan (1999). Kvantitativa metoder. Lund Studentlitteratur

Ebrahimi, Seyed Foad & Khedri, Mohsen (2012). The Importance of Thematic Structure in Students’ Writing Cohesion. Language in India, vol. 12, nr 4, ss. 72–86. Retrieved from

https://search-ebscohost-com.ezproxy.its.uu.se/login.aspx?direct=true&db=ufh&AN=75339055&site=ehost-live Gibbons, Pauline. (2013). Stärk språket stärk lärandet. Uppsala, Hallgren & Fallgren Studieförlag

AB. Tredje upplagan

Halliday, M.A.K (2004). An introduction to functional grammar. Återgiven av Christian M. I. M. Matthiessen. Hodder Arnold. Tredje upplagan.

Halliday, M.A.K (2009). Methods-techniques-problems. I M.A.K Halliday och Jonathan J. Webster Continuum Companion to Systemic Functional Linguistics. Continuum International Publishing Group ss. 59-86.

Halliday, Michael A. K. & Webster, Jonathan J. (2014). Text Linguistics. The how and why of meaning. Publicerad av Equinox Publishing Ltd.

Heimann Mühlenbock, Katarina (2013). I see what you mean: assessing readability for specific target groups. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet

Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997). Vägar genom texten: handbok I brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.

Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin (2006). Grammatik med betydelse: en introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren

Holmberg, Per; Grahn Inga-Lill & Magnusson, Ulrika (2014). Systemisk funktionell lingvistik: att analysera språkets betydelsepotential. Artikel. Publicerad vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. ss. 9-30

Hultman, Tor & Westman, Margareta (1997). Gymnasistsvenska. Liber Läromedel. Lund Ivaniĉ, Roz (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. Literacy Research Centre,

Department of Linguistics and Modern English Language, Lancaster University, Lancaster LA1 4YT, UK. Vol. 18, Nr. 3, 200

Johannessen, Asbjorn & Tufte, Per Arne (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Liber AB Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. Gleerups utbildning AB

Ledin, Per (1998). Att sätta punkt: Hur elever på låg- och mellanstadiet använder meningen i sina uppsatser. Språk & Stil, Vol. 8, ss. 5-48.

Liberg, Caroline (2007). Läsande, skrivande och samtala. I Caroline Liberg, Kenneth Hyltenstam, Mats Myrberg och Clas-Uno Frykholm. Att läsa och skriva. Forskning och beprövad erfarenhet.

https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:349643/FULLTEXT02.pdf

Matthiessen, Christian M.I.M (2009). Ideas & new directions. I M.A.K Halliday och Jonathan J. Webster Continuum Companion to Systemic Functional Linguistics. Continuum International Publishing Group ss. 12-58.

Myhill, Debra (2009). Becoming A Designer: Trajectories of Linguistic Development. I: Roger Beard, Debra Myhill, Jeni Riley & Martin Nystrand (red.), The SAGE Handbook of Writing Development. London: SAGE Publications Ltd, ss. 402-414.

Nyström, Catharina (2001). Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB

Schmidt, Catarina & Grönte, Veronica (2015). Berättande texter- läs, skriva och förstå. I Skolverkets Språk-, läs- och skrivutveckling. Grundskola Modul: Läsa och skriva i alla ämnen

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Förskoleklass/002-Lasa-o-skriva/del_06/Material/Flik/Del_06_MomentA/Artiklar/M2_F-3_06A_01_berattande.docx Skolverket (2017a). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Reviderad 2017. Stockholm

Skolverket (2017b). PIRLS 2016. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Rapport 463

Skolverket (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019 (sjätte upplagan ed.). Stockholm: Skolverket

Thorsten, Anja (2018). Berättelseskrivande i skolan. Att studera, beskriva och utveckla ett kunnande. Avhandling Linköpings universitet.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet

Webster, Jonathan J. (2009). Introduction. I M.A.K Halliday och Jonathan J. Webster Continuum Companion to Systemic Functional Linguistics. Continuum International Publishing Group. ss. 1-12. Wiksten Folkeryd, Jenny (2016). Bedömning av läsförståelse. I Tarja Alatalo (red.)

Läsundervisningens grunder (första upplagan). Gleerups utbildning AB, ss. 145-164.

Öberg, Hanna Sofia (1997). Referensbindning i elevuppsatser: en preliminär modell och en analys i två delar. (Svenska i utveckling nr 7. FUMS Rapport nr 187) Uppsala.

Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2002). Godkänd i svenska? Bedömning och analys av gymnasieelevers texter. Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Akademisk avhandling.

Digitala källor

Johnson, R. B., Onwuegbuzie, A. J., & Turner, L. A. (2007). Toward a Definition of Mixed Methods Research. Journal of Mixed Methods Research, 1(2), 112–133.

https://doi.org/10.1177/1558689806298224

Karlsson, Gustav (2012). Flickor bättre än pojkar i provet i svenska. Skolvärlden.

https://skolvarlden.se/artiklar/flickor-battre-pojkar-i-provet-i-svenska [2019-09-12] Norberg Brorsson, Birgitta (2007). Röd tråd viktigt när elever lär sig skriva. Lärarnas tidning.

https://lararnastidning.se/rod-trad-viktigt-nar-elever-lar-sig-skriva/ [2019-09-12]

Sjögren, Anna (2017). Del 2. Könsskillnader i den svenska skolan – ett svenskt perspektiv på Autor m.fl. (2017). SNS Analys. ss. 6-14 https://www.sns.se/wp-content/uploads/2017/08/sns-analys-nr-42.pdf [2019-09-12]

Skolverket (2017) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/2017. Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65ceea/1553967681911/pdf3871. pdf [2020-02-13]

Skolverket (2019b). Gamla prov och exempeluppgifter i grundskolan. Skolverket.

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/nationella-prov-i- grundskolan/forbereda-och-bestalla-prov-i-grundskolan/gamla-prov-i-grundskolan#h-Nationellaproviarskurs3 [2019-09-12]

Skolverket (2019c). Provdatum i grundskolan. Skolverket.

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/nationella-prov-i-grundskolan/provdatum-i-grundskolan#h-Nationellaproviarskurs3 [2019-09-12] Uppsala Universitet (u.å.a). Om de nationella proven – bakgrund och syfte. Uppsala Universitet.

https://www.natprov.nordiska.uu.se/nationella-proven [2019-09-12]

Uppsala Universitet (u.å.b) Delprov F och G: skriva, berättelse – beskrivning av delproven samt bedömningsanvisningar. Uppsala Universitet.

https://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/529/c_529438-l_3-k_ak3exempeldpfgbeskrivnbedomn.pdf [2019-09-12]

Bilagor