Vi har haft vissa svårigheter att få tag på informanter inom tjänstemannasektorn. En av oss är anställd internt på ett bemanningsföretag, detta skulle kunnat ha bidragit till en jävssituation. Några vi frågat har tackat nej av olika anledningar, exempelvis uppsägning på kundföretaget eller tidsbrist. Detta gjorde att intervjuprocessen pågick längre än vad vi först planerat. Vi har fångat informanter från flera olika bemanningsföretag som är uthyrda till flera olika kundföretag vilket vi tror ger en bra bredd för att få ut så mycket av undersökningen som möjligt. Detta gjorde vi genom en blandning av bekvämlighetsurval och snöbollsurval.
Vi har i vår undersökning inte tagit någon hänsyn till varken kön, ålder eller etnisk bakgrund. Dels på grund av att vi i första hand var intresserade av individers upplevelse rent generellt och inte av vissa utvalda kategorier eller att göra jämförelser där emellan. Dels med anledning av tidsaspekten och svårigheterna att få tag på deltagare till studien. Detta är något vi är medvetna om kan ha inverkat på resultatet, i och med att det i tidigare studier gällande bemanningsbranschen lyfts fram att det är mer kvinnor än män samt fler med annan etnisk bakgrund som arbetar som konsulter.
Våra informanter har välvilligt delat sina upplevelser, tankar och känslor med oss. Vad vi däremot inte vet är om de har försökt försköna verkligheten, glömt av vissa delar eller valt att inte berätta allt för oss för att förmedla en annan bild. Genom att vara två som intervjuar så har vi kunnat hjälpa varandra och komplettera med frågor och funderingar som man kan ha missat vid de intervjutillfällen man var ensam. Vi anser att det har varit till vår fördel att vara två, detta då vi inte är fullfjädrade intervjuare. Trots allt ändå har vi ändå känt oss skapligt trygga i rollen genom våra tidigare erfarenheter och övningar. Vi var medvetna om att ”två mot en” intervjusituationen kunde resultera i en form av maktobalans. Detta hanterade vi genom att försöka skapa en prestigelös och öppen stämning för att intervjupersonen inte skulle känna sig i underläge. Vi upplevde att de intervjuer där vi var två stycken som samarbetade gjorde att vi fick ut mer information från informanterna, genom att vi kompletterade och stöttade varandra.
6.4 Framtida forskning
Under arbetets gång stötte vi på flera delar som vi upplevde vore intressanta att fördjupa sig i och undersöka vidare. Vilken betydelse sociala medier i själva verket har för anställningsbarhet är ett sådant område. Det vore intressant att studera närmare genom att titta på såväl arbetssökande som anställda individer. Även andra perspektiv gör oss nyfikna. Att undersöka hur företag använder sig av sociala medier samt vilken inverkan det har på anställningsbarhet hade varit intressant och att titta närmare på. En annan aspekt ligger i hur chefer och rekryterare arbetar med sociala medier i bland annat en rekryteringsprocess.
35
Man kan ytterligare fördjupa sig i sociala kontakters betydelse genom att undersöka hur de skapas och underhålls samt hur de används för att hitta jobb. Att göra lite av en nutida variant av Granovetters (1995) välkända studie helt enkelt, det hade varit spännande.
Ett annat intresse som väcktes var att titta närmare på bemanningsbranschen och dess inverkan på arbetsmarknaden och individer. Detta då användandet av inhyrd personal är något som vi upplever kommer bli allt vanligare inom alla typer av branscher. Studier kring vad som skiljer bemanningsanställdas situation på en arbetsplats i jämförelse med ordinarie anställda har genomförts inom vissa yrken och branscher, men det finns i vårt tycke mer att utforska inom ämnet. Huruvida inhyrd personal konkurrerar ut ordinarie anställda eller ej är en annan aspekt.
36
REFERENSER
Abrahamsson, K. et al. (2002), Utbildning, kompetens och arbete. Lund: Studentlitteratur Allvin, M. et al. (2006), Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetelivet. Malmö: Liber AB.
Andersson, Pernilla & Wadensjö, Eskil. (2004). Hur fungerar bemanningsbranschen? Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2004/r04-15.pdf (hämtad 2012-11-13) Aspers, Patrik. (2011) Etnografiska metoder. Malmö: Liber
Berglund, Gun & Fejes, Andreas. (2009). Anställningsbarhet: perspektiv från utbildning och arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.
Berglund, Gun & Fejes, Andreas. (2010) ”Employability: significant signs of the present”. Arbetsmarknad & Arbetsliv, sidorna 11-23, Karlstads Universitet. Årgång 16, nr 2. Sommaren 2010
Bolman, Lee G. & Deal, Terrence. (2003), Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Bourdieu, Pierre. (1986). "The forms of Capital" i: Richardson, John G (red) Handbook of Therry and Research for the Sociology of Education. Connecticut. Greenwood Press. Bourdieu, Pierre. (1989), "Social space and symbolic power". Sociological theory, Vol. 7, No. 1.
Broady, Donald. (1998), Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Uppsala: ILU Uppsala Universitet.
Bryman, Alan. (2002), Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Chapple, Karen. (2002). "I name it and I claim it – in the name of Jesus, this job is mine": Job search, networks and careers for low-income women. Economic Development
Quarterly. 2002 16:294. DOI: 101177/089124202237195. Sagepublications.
Garsten, Christina & Jacobsson, Kerstin. (2004), Learning to be employable: New agendas on work, responsibility and learning in a globalizing world. London: Palgrave and
MacMillan
Garsten C, Lindvert J & Thedvall R. Red. (2011), Arbetets marknad : arbetsmarknadens nya organisering. Malmö: Liber
Granovetter, Mark. (1995), Getting a job: a study of contacts and careers. Chicago, London: The University of Chicago Press.
37
Hensvik, Lena (2012). "Konsten att känna rätt person – de sociala kontakterna på arbetsmarknaden". Framtider. Tema: sociala nätverk. 3/2012, s 20-23, Institutet för Framtidsforskning
Johnson, Anders. (2010), Hyrt går hem: Historien om den svenska bemanningsbranschen. Stockholm: Informationsförlaget.
Kantelius, Hannes. (2010a). "Den oumbärliga perferin - långtidsinhyrda och
ordinarieanställda montörers utvecklingsmöjligheter och upplevda anställningsbarhet". Arbetsmarknad & Arbetsliv, sidorna 27-40, Karlstads Universitet. Årgång 16, nr 1. Våren 2010
Kantelius, Hannes. (2010b). "Inhyrningens logik - långtidsinhyrda arbetare och tjänstemäns utvecklingsmöjligheter och upplevda anställningsbarhet". Arbete och hälsa, sidorna 1-31, Göteborgs universitet. nr 2010;44(10) isbn 978-91-85971-27-5 issn 0346-7821
Kinnunen U, Mäkikangas A, Mauno S, Siponen K, Nätti J. (2011). "Perceived employability: Investigating outcomes among involuntary and voluntary temporary
employees compared to permanent employees". Career Development International. Vol. 16, Utgåva 2, sida 140-160, 2011. DOI: 10.1108/136204311111115604. Emerald Group
Publishing Limited. 136-0436.
Olofsdotter, Gunilla. (2007). Flexibilitetens villkor och konsekvenser inom
bemanningsföretag. Nordiske organisasjonsstudier, sidorna 5-32, 28-11-2007, volym nr 9, nummer 4. Fagbokforlaget. ISBN 1501-8237-0704
Olofsdotter, Gunilla & Augustsson, Gunnar. (2008). Uthyrda konsulter från
bemanningsföretag: Främling eller outsider? Arbetsmarknad & Arbetsliv, sidorna 11-24. Årgång 14, nummer 4, vintern 2008. Karlstads Universitet
Putnam, R. (2006). Den ensamma bowlaren. Stockholm: SNS Förlag.
Rothstein, B. (2003). Sociala fällor och tillitens problem. Kristianstad: SNS Förlag.
Smith,Vicki (2010). Enhancing employability: Human, cultural, and social capital in an era of turbulent unpredictability. Human Relations, sidorna 279-303. 63 (2), 2010. DOI: 10.1177/0018726709353639. The Tavistock Institute.
Svensson, Sven. (2011). Utmanande utveckling: Om bemanningskonsulters möte med svårförenliga krav. Östersund: Institutionen för samhällsvetenskap Mittuniversitetet. Thurén, Torsten. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB
Tovatt, Caroline. (2006). Nätverksrekrytering - Möjligheter, strategier och dörrvakter vid ungdomars arbetsmarknadsinträde. Arbetsmarknad & Arbetsliv, sidorna 11-24. Årgång 12, nummer 4, vintern 2006. Karlstads Universitet
Elektroniska källor
Arbetsförmedlingens YouTube-kanal. Söka jobb på en digital arbetsmarknad. Mattias Östmar, Mediapilot – Sociala mediers betydelse för matchningen på arbetsmarknaden.
38
Uppladdad: 05-28. http://www.youtube.com/watch?v=ojn5SLG9ACw (hämtad: 2012-12-01).
Forskningsetiska principer. Vetenskapsrådet. ISBN: 91-7307-008-4 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad: 2012-12-03) Nationalencyklopedin. http://www.ne.se (hämtad: 2013-01-30)
Trygghetsstiftelsens YouTube-kanal. Att söka jobb via sociala medier 1-3. Uppladdat: 2012-02-01. http://www.youtube.com/watch?v=T0pu5FJX1hY
http://www.youtube.com/watch?v=xuQRd07j2jY
http://www.youtube.com/watch?v=ywsWzs3uHik (hämtade: 2012-12-01).
Citat från Bob Burg. http://www.finestquotes.com/author_quotes-author-Bob+Burg-page-0.htm (hämtad: 2012-12-01).
39
Bilaga 1 Intervjufrågor