Studiens resultat pekar endast delvis mot att det finns en omfördelningsparadox i arbetslösas kognitiva välmående mellan välfärdsstater. Att ett tydligare samband inte fanns kan tänkas bero på att socialförsäkringarna som ligger till grund för typologiseringen baserats på sjuk och pensionsförsäkringarna. Förslagsvis kan en ny kategorisering, där länderna delas in efter arbetslöshetsförsäkring, visa på andra resultat och förklara variationen i kognitivt välmående på ett mer fruktbart sätt. Att inkludera fler länder i Korpi och Palmes grundläggande typologisering, alternativt utöka antalet kategoriseringar skulle även kunna stärka förståelsen för hur välfärdsstater inverkar på arbetslösas kognitiva välmående. Utöver detta bör framtida forskning förslagsvis gå djupare in på hur socialförsäkringarna skyddar det kognitiva välmåendet mot negativa arbetslöshetseffekter. Principer för ersättningsnivå, former för styrning av försäkringsprogrammet samt grunden för rätten till ersättning kan tas ut som enskilda variabler och genom det kontrollera om dessa har samma effekt på det kognitiva välmåendet. Djupare fokus på arbetslöshetseffekterna bör använda longitudinell struktur där det finns möjlighet att följa individer när dessa går in i arbetslöshet och samtidigt mäta vilka aspekter som aktiveras när, exempelvis ersättningar och olika program med syfte för återanställning.
En annan aspekt är att undersöka varför de korporativa socialförsäkringsstrukturerna verkar erbjuda bristande skydd och hur variationen ser ut dels inom staterna dels mellan staterna inkluderade i modellen. Bland annat kan inomstatliga faktorer som yrke och inkomst inverka på olika sätt i olika socialförsäkringsstrukturer och bör därför undersökas närmare. Slutligen är det av relevans att undersöka varför grundtrygghet inte skiljer sig signifikant från generell modell. Här kan det vara relevant att undersöka hur privata försäkringar i grundtrygghetsstrukturer påverkar kognitivt välmående och om detta skapar segmentering av yrkesgrupper inom landet.
Slutsats
Studiens syfte var att genomföra en jämförande undersökning bland europeiska välfärdsstater gällande effekten av arbetslöshet på det självskattade kognitiva välmåendet, och undersöka om denna effekt skiljer sig åt beroende på socialförsäkringsstruktur. Sammanfattningsvis hittades stöd för att ett negativt samband mellan arbetslöshet på kognitivt välmående existerar och för att detta skiljer sig i styrka beroende på socialförsäkringsstruktur. Däremot kunde för studiens riktade hypoteser kring vilka socialförsäkringsstrukturer som erbjöd bäst skydd, enbart delvis konfirmeras. Studien kunde därav inte finna fullständigt stöd för Korpi och Palmes omfördelningsparadox. Eventuellt kan inomstatliga skillnader, samt skillnader mellan länderna inom typologin bidra till en variation som typologin inte kan svara för. Framtida studier bör använda sig av ett mer fokuserat upplägg där arbetslöshetsförsäkringar undersöks i mer detalj.
Referenser
Agerbo, E., Eriksson, T., Mortensen, B. Preben., och Westergaard-Nielsen, N., (1998). Unemployment and Mental Disorders - an Empirical Analysis. Centre for Labour Market and Social Research Working Paper, 98(2).
Alavinia, S. M., och Burdorf, A., (2008). Unemployment and retirement and ill-health: a cross-sectional analysis across European countries. Int Arch Occup Environ Health, 82(1), ss. 39-45.
Bambra, C., och Eikemo, T. A., (2009). Welfare state regimes, unemployment and health: a comparative study of the relationship between unemployment and self-reported health in 23 European countries. J Epidemiol Community Health, 63, ss. 92-98.
Boloni, G., (1997). Classifying Welfare States: a Two-dimension Approach. Journal of Social Policy, 26(3), ss. 351-372.
Brady, D., (2005). The Welfare State and Relative Poverty in Rich Western Democracies,1967-1997. Social Forces, 83(4), ss. 1329-1364.
Brady, D., och Amie, B., (2015). Paradoxes of Social Policy: Welfare Transfers, Relative Poverty, and Redistribution Preferences. American Sociological Review, 80(2), ss. 268–98.
Brambor, T., Clark, W., och Golder, M. (2006). Understanding Interaction Models: Improving Empirical Analyses. Political Analysis, 14(1), 63-82. jstor.org/stable/25791835
Bryman, A., (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplagan red. Malmö: Liber AB.
Castles, F. G., och Mitchell, D., (1993). Worlds of Welfare and Families of nations. Families of Nations: Patterns of Public Policy in Western Democracies, edited by Castles, F.G. Aldershot: Dartmouth Publishing Company.
Chung, H., Ng, E., Selahadin, I., Karlsson, B., Benach, J., Espelt, A., och Muntaner, C., (2013). Welfare State Regimes, Gender, and Depression: A Multilevel Analysis of Middle and High Income Countries. International Journal of Environmental Research and Public Health, 4(10), ss. 1324-1341.
Clark, A. E., Diener, E., Georgellis, Y., och Lucas, E. R., (2008). Lags and Leads in Life Satisfaction: A Test of the Baseline Hypothesis. Economic Journal, 529(118), ss. 222–243.
Clark, A. E., och Georgellis Y., (2013). Back to Baseline in Britain: Adaptation in the British Household Panel Survey. Economica, 319(80), ss. 496–512.
Davern, M. T., Cummins A. R., och Stokes, A. M., (2007). Subjective Wellbeing as an Affective-Cognitive Construct. Journal of Happiness Studies, 8(4), ss. 429–49.
Diener, E., (1984). Subjective well-being. Psychological Bulletin, 95(3), ss. 542–575.
Diener, E., och Diener, C., (1995). The Wealth of Nations Revisited: Income and Quality of Life. Social Indicators Research, 36(3), ss. 275–86.
Diener, E., (2006). Guidelines for National Indicators of Subjective Well-Being and Ill-Being. Applied Research in Quality of Life, 2(1), ss. 151–57.
Diener, Ed, Suh, E. M., Lucas, R. E., och Smith, H. L., (1999). Subjective well-being: Three decades of progress. Psychological Bulletin, 125(2), ss. 276-302.
Djurfeldt, G., Larsson, R., och Stjärnhagen, O., (2017). Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.
Donovan, A., Oddy, M., Pardoe, R., och Ades, A., (1986). Employment status and Psychological well-being: A longitudinal study of 16-year-old school leavers. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 27(1), ss. 65-76. Dooley, D., Fielding, J., och Levi, L., (1996). Health and unemployment. Annual Reviews Public health, 17, ss. 449-465.
Edling, C., och Hedström, P., (2016). Kvantitativa Metoder: Grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Första upplagan. Malmö: Studentlitteratur AB.
European Social Survey., (2017). European Social Survey (ESS) - Conditions of use. Nedladdad 2019-12-20 från ESSs hemsida, http://www.europeansocialsurvey.org/data/conditions_of_use.html
European Social survey., (2018). ESS8 Data Documentation Report ed. 2.1. Nedladdad 2019-12-29 från ESSs hemsida, https://www.europeansocialsurvey.org/data/download.html?r=8
Esping-Andersen, G., (1990). The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity Press.
Giuliano, B., (1997). Classifying Welfare States: a Two-dimension Approach. Journal of Social Policy, 26(3), ss. 351-372.
Karsten, P. I., och Moser, K., (2009). Unemployment impairs mental health: Meta-analyses. Journal of Vocational Behavior, 74, ss. 264-282.
Kautto, M., (2002). Investing in Services in West European Welfare States. Journal of European Social Policy, 12(1), ss. 53–65.
Kenworthy, Lane., (2011). Progress for the Poor. New York: Oxford University Press. E-bok. DOI: 10.1093/acprof:oso/9780199591527.001.0001
Knabe, A., Rätzel, S., Schöb, R., och Weimann, J., (2010). Dissatisfied with life but having a good day: time‐use and well‐being of the unemployed. The Economic Journal, 120(547) ss, 867-889.
Knabe, A., och Rätzel, S., (2011), Scarring or Scaring? The Psychological Impact of Past Unemployment and Future Unemployment Risk. Economica, 78(310), ss. 283-293.
Koch, A., Halbherr, V., Stoop, I. A. L., och Kappelhof, J. W. S., (2014). Assessing ESS sample quality by using external and internal criteria, Mannheim Germany: European Social Survey.
Kolarz, P., Angelis, J., Krčál, A., Simmonds, P., Traag, V., och Wain, M., (2017). Comparative impact study of the European Social Survey (ESS) ERIC, Brighton: technopolis group.
Korpi, W., (2000). Faces of Inequality: Gender, Class, and Patterns of Inequalities in Different Types of Welfare States. Social Politics: International Studies in Gender, State & Society, 7(2), ss. 127–91.
Korpi, W., och Palme, J., (1999). Robin Hood, Matteus eller strikt likhet? En jämförande studie av
välfärdsstatens institutioner och strategier för att minska ojämlikhet och fattigdom i västländerna / Robin Hood, Matteus or strict equality. A comparative study of welfare state institutions and strategies to decrease ineaquality and poverty in the rich industrialized countries. Sociologisk Forskning, 36(1), ss. 53–99.
Korpi, W., och Palme, J., (1998). The Paradox of Redistribution and Strategies of Equality: Welfare State Institutions, Inequality, and Poverty in the Western Countries. American Sociological Review, 63(5), ss. 661-687.
Kuhn, A., Lalive, R., och Zweimüller, J., (2004). Does Unemployment Make You Sick?. Document, Université de Zurich.
Liebfried, S., 1992. Towards a European Welfare State? On Integrating Poverty Regimes into the European Community. I Ferge, Z. och Kolberg, J.E. (red.), Social Policy in a Changing Europe. Frankfurt am Main: Campus Verlag.
Lucas, R. E., Clark, A. E., Georgellis, Y., och Diener, E., (2004). Unemployment Alters the Set Point for Life Satisfaction. Psychological Science, 15(1), ss. 8–13.
Lucas, R. E., Diener, E., och Eunkook, S., (1996). Discriminant Validity of Well-Being Measures. Journal of Personality and Social Psychology, 71(3), ss. 616–28.
Lucas, R. E., (2007). Adaptation and the Set-Point Model of Subjective Well-Being: Does Happiness Change After Major Life Events?. Current Directions in Psychological Science, 16(2), ss. 75–79.
Luhmann, M., Hofmann, W., Eid, M., och Lucas, R. E., (2012). Subjective well-being and adaptation to life events: A meta-analysis. Journal of Personality and Social Psychology, 102(3), ss. 592–615.
Marx, I., Salanauskaite, L., och Verbist. G., (2013). The Paradox of Redistribution Revisited : And That It May Rest in Peace?. IZA Discussion Paper Series, No. 7414. Bonn: IZA.
Maurizio, F., 1996. The ‘Southern Model’ of Welfare in Social Europe’. Journal of European Social Policy, 6(1), ss. 17–37.
Montgomery, S. M., Cook, D. G., Bartley, M. J., och Wadsworth, M. E., (1998). Unemployment, cigarette smoking, alcohol consumption and body weight in young British men. European journal of public health, 8, ss. 21-27.
Muntaner, C., Borrell, C., Ng, E., Chung, H., Espelt, A., Rodriguez‐Sanz, M., Benach, J., och O'Campo, P., (2011). Politics, welfare regimes, and population health: controversies and evidence. Sociology of Health & Illness, 33(6), ss. 946-964.
Newton, K. och Deth, J. W. V., (2016). Foundations of Comparative Politics. Third red. Cambridge: Cambridge University Press.
Ngamaba, K. H., (2017). Determinants of Subjective Well-Being in Representative Samples of Nations. European Journal of Public Health, 27(2), ss. 377–82.
Niedzwiedz, C. L., Katikireddi, S. V., Pell, J. P., och Mitchell, R., (2014). Socioeconomic inequalities in the quality of life of older Europeans in different welfare regimes. European Journal of Public Health, 24(3), ss. 364-370.
Nordheim, O., och Martinussen P. E., (2019). Happiness and the Role of Social Protection: How Types of Social Spending Affected Individuals life Satisfaction in OECD Countries, 1980–2012. Journal of International and Comparative Social Policy, Förhandspublicerad online, ss. 1–24. DOI: 10.1080/21699763.2019.1601586 OECD (2013), OECD Guidelines on Measuring Subjective Well-being, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/9789264191655-en.
OECD (2019), Unemployment rate (indicator). Nedladdad 2019-10-04 från OECDs hemsida, https://www.oecd-ilibrary.org/employment/unemployment-rate/indicator/english_997c8750-en
Oesch, D., och Lipps, O., (2013). Does Unemployment Hurt Less If There Is More of It Around? A Panel Analysis of Life Satisfaction in Germany and Switzerland. European Sociological Review, 29(5), ss. 955–67. Palme, J., Ferrarini, T., Sjöberg, O., och Nelson, K., 2012. Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv En institutionell analys av sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna i 18 OECD-länder 1930 till 2010 (No. 2012:11). Uppsala University, Department of Economics.
Salm, M., (2009). Does job loss cause ill health?. Health Economics, 18(9), ss. 1075-1089.
Sandahl, R., och Petersson, G., (2016). Kausalitet. I filosofi, politik och utvärdering. Första upplagan red. Lund: Studentlitteratur AB.
Sanders, A. E., Slade, G. D., John, M. T., Steele, J. G., Suominen-Taipale, A. L., Lahti, S., Nuttall, N. M., och Allen, P. F. (2009). A cross-national comparison of income gradients in oral health quality of life in four welfare states: application of the Korpi and Palme typology. Journal of epidemiology and community health, 63(7), 569– 574. doi:10.1136/jech.2008.083238
Siaroff, A., (1994). Work, Welfare and Gender Equality: A New Typology. I Sainsbury, D., (red) Gendering Welfare States. London: Sage.
Uglanova, E., and Staudinger, U., (2013). Zooming in on Life Events: Is Hedonic Adaptation Sensitive to the Temporal Distance from the Event?. Social Indicators Research, 111(1), ss. 265–86.
Van Lancker, W., och Van Mechelen, N., (2015). Universalism under Siege? Exploring the Association between Targeting, Child Benefits and Child Poverty across 26 Countries. Social Science Research, 50(Mars), ss. 60–75. Van Voorhis, R. A., (2002). Different Types of Welfare States? A Methodological Deconstruction of
Comparative Research. Journal of Sociology & Social Welfare, 29(4), ss. 3-18.
Vetenskapsrådet., (2017). God forskningssed (reviderad utgåva), Stockholm: Vetenskapsrådet.
Voßemer, J., Gebel, M., Täht, K., Unt, M., Högberg, B., och Strandh, M., (2018). The Effects of Unemployment and Insecure Jobs on Well-Being and Health: The Moderating Role of Labor Market Policies. Social Indicators Research, 138(3), ss. 1229–57.
Von Scheve, C., Esche, F., och Schupp, J., (2017). The Emotional Timeline of Unemployment: Anticipation, Reaction, and Adaptation. Journal of Happiness Studies, 4(18), ss. 1231-1254.
Winkelmann, L., och Winkelmann, R., (1998). Why Are the Unemployed So Unhappy? Evidence from Panel Data. Economica, 65(257), ss. 1-15.
Winkelmann, R., (2009). Unemployment, Social Capital, and Subjective Well-Being. Journal of Happiness Studies, 10(4), ss. 421–30.