Framtida forskning

Den här studien var till en början tänkt att i jämförande syfte även inkludera gymnasieelever på både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga program. Brist på intresse från förfrågade skolor resulterade tyvärr i att denna del fick strykas, men som ett framtida forskningsförslag kan idén ändå hållas öppen. Det vore mycket intressant att undersöka huruvida de elever som läser mer astronomi på gymnasiet även utvecklar en djupare konceptuell förståelse av de koncept som undersökts här i, eller om missuppfattningarna kvarstår, samt om en liknande ”mognad” sker även för de som inte erhåller någon mer utbildning inom ämnet. Att överhuvudtaget utöka urvalsgruppen vore nyttigt, då 90 elever från en skola kan tyckas i minsta laget. De kvantitativa data som samlas in hade kunnat ges en mer nyanserad och flerdimensionell bild om de dessutom följts upp av kvalitativa analyser, såsom intervjuer. Härvid hade framträtt en grundligare och mer rättvis bild av elevernas verkliga konceptuella förståelse.

Att inkludera lärare i undersökningen är också en given väg att gå, dels för att testa

deras konceptuella uppfattning och om denna beror på nivå av astronomiutbildning, och

dels för att undersöka vilka didaktiska metoder som används i klassrummet och om dessa kan korreleras med elevernas förståelse. En landsomfattande studie av detta slag skulle kunna liknas vid Hake (1998) och Prather et al. (2008), de två studier som haft störst inflytande på fysik- respektive astronomiutbildningsforskningen i USA. I Sverige är däremot forskningsområdet astronomiutbildning fortfarande i sin linda. Ett blygsamt initiativ har tagits här, men mycket återstår att göra innan man kan tala om en revolution på samma sätt som skett i USA det senaste decenniet.

45

7. Referenser

Andersson, B. 2001. Elevers tänkande och skolans naturvetenskap: Forskningsresultat som

ger nya idéer. Stockholm: Skolverket.

Bailey, J. 2007. Development of a concept inventory to assess students’ understanding and

reasoning difficulties about the properties and formation of stars. Astronomy

Education Review, Volume 6:2, 133-139.

Bailey, J. & Slater, T. 2003. A review of astronomy education research. Astronomy Education Review, Volume 2:2, 20-45.

Bennett, B. & Rolheiser, C. 2001. Beyond Monet: The artful science of instructional

integration. Toronto: Bookation.

di Sessa, A. 1993. Towards an epistemology in physics. Cognition and Instruction, Volume 10:2-3, 105.

Driver, R. & Bell, B. 1986. Students’ thinking and the learning of science: A constructivist

view. School Science Review, 67, 240, 443-456.

Egidius, H. 2000. Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Ejvegård, R. 1996. Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Fraknoi, A. 2001. Enrollments in Astronomy 101 courses – an update. Astronomy Education Review, Volume 1:1, 121-123.

Hake, R. 1998. Interactive-engagement versus traditional methods: A six-thousand-student

survey of mechanics test data for introductory physics courses. American Journal of

Physics, Volume 66:1, 64-74.

Hanson, S. 1996. Lost talent: Women in the sciences. Philadelphia: Temple University Press.

Hargreaves, A. 1994. Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.

Henriques, L., Colburn, A. & Ritz, W. 2006. Developing assessment items: A how-to guide. M. McMahon, P. Simmons, R. Sommers, D. DeBeats and F. Crawley (red.)

Assessment in science: Practical experiences and educational research. Arlington:

NSTA Press, 15.

Hudgins, D., Prather, E., Grayson, D. & Smits, D. 2006. Effectiveness of collaborative

ranking tasks on student understanding of key astronomy concepts. Astronomy

Education Review, Volume 5:1, 1-22.

Hyde, J. & Linn, M. 2006. Gender similarities in mathematics and science. Science, 314, 599.

46

environment: Optimal learning in introductory science classes. Journal of College

Science Teaching, Volume 34:7, 40-44.

Lindell, R. 2001. Enhancing college students’ understanding of lunar phases. Doktorsavhandling, University of Nebraska, Lincoln.

Mant, J. 1993. Some primary school teachers’ understanding of the Earth’s place in the

Universe. Research Papers in Education, Volume 8:1, 101.

Partridge, P. & Greenstein, G. 2003. Goals for Astro 101: Report on workshops for

department leaders. Astronomy Education Review, Volume 2:2, 46-89.

Pasachoff, J. 2001. What students should learn. The Physics Teacher, Volume 39:6, 381. Percy, J. 2006. Teaching Astronomy: Why and How? Journal of American Association of

Variable Star Observers, Volume 35, 248.

Pérez Rodríguez, U., Álvarez Lires, M. & Prieto Soliño, J. 2008. The historical evolution of

knowledge of the Universe: Errors in secondary education textbooks in Spain.

Astronomy Education Review, Volume 7:1, 23-36.

Posner, G., Strike, K., Hewson, P. & Gertzog, W. 1982. Accommodation of a scientific

concept: Toward a theory of conceptual change. Science Education, Volume 66:2,

211-227.

Prather, E., Rudolph, A., Brissenden, G. & Schlingman, W. 2008. A national study

assessing the teaching and learning of introductory Astronomy. Part I: The effect of interactive instruction. American Journal of Physics, Volume 77:4, 320-330.

Prather, E., Rudolph, A. & Brissenden, G. 2009. Teaching and learning Astronomy in the

21st century. Physics Today, October 2009, American Institute of Physics.

Prather, E., Slater, T. & Offerdahl, E. 2002. Hints of a fundamental misconception in

Cosmology. Astronomy Education Review, Volume 1:2, 28-34.

Raddick, J. et al. 2010. Galaxy Zoo: Exploring the motivations of citizen science

volunteers. Astronomy Education Review, Volume 9.

Rudolph, A., Prather, E., Brissenden, G., Consiglio, D. & Gonzaga, V. 2010. A national

study assessing the teaching and learning of introductory astronomy. Part 2: The connection between student demographics and learning. Astronomy Education

Review, Volume 9.

Sarup, M. 1993. An introductory guide to Post-structuralism and Postmodernism, 2nd Edition. London: Harvester Wheatsheaf.

Scott, P., Asoko, H. & Driver, R. 1992. Teaching for conceptual change: A review of

strategies. R. Duit, F. Goldberg and H. Niederer (red.) Research in physics

learning: Theoretical issues and empirical studies. Proceedings of an International

Workshop. Tillgänglig på http://www.physics.ohio-state.edu/~jossem/ICPE/C5.html

(2012-03-06).

Slater, T., Carpenter, J. & Safko, J. 1996. A constructivist approach to Astronomy for

elementary school teachers. Journal of Geoscience Education, Volume 44:6, 523.

Säljö, R. 2005. Lärande & kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

47 and Instruction, 4, 45.

Vosniadou, S. & Brewer, W. 1994. Mental models of the day/night cycle. Cognitive Science, Volume 18:1, 123.

Wallace, C., Prather, E. & Duncan, D. 2011. A study of general education astronomy

students’ understanding of Cosmology. Part 1: Development and validation of four conceptual Cosmology surveys. Astronomy Education Review, Volume 10.

48