7. Slutsatser och diskussion
7.2 Avslutande diskussion
7.2.1 Framtida forskning
För framtida studier vore det intressant att undersöka varför vissa uppfattningar finns om kommunikation kring en förändring och då fokusera på bakomliggande orsaker som organisationssklimat eller organisationsstruktur, vilket skulle kunna påverka anställdas attityder. Det vore även intressant att utföra en likadan studie i Polisens andra regioner. Om undersökningen utförs i flera regioner finns det möjlighet att se om resultaten skiljer sig mellan de olika regionerna och på så sätt skapa en mer holistisk bild av förändringskommunikationen. En liknande undersökning kan också genomföras vid ett senare tillfälle för att ge en mer komplett bild av kommunikationsprocessen då omorganiseringen i nuläget fortfarande är en ny företeelse.
58
Referenser
Tryckta källorAlvesson, M. & Sköldberg, K. (2011). Tolkning och Reflektion, vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2011). Tolkning och Reflektion, vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur refererar till Sköldberg, K. (1991a) Reformer på vridscen. Organisationsförändringar i kommun och landsting. Lund: Studentlitteratur.
Cepaite, A. (2008). Kommunikationsklimatets roll vid förändringar. I Johansson, C. & Heide, M. (red.). Kommunikation i förändringsprocesser. Malmö: Liber AB.
Coombs, W. T (2015). Ongoing crisis communication. Planning, managing, and responding. 4:e uppl. Thousand Oaks, CA: Sage publications.
Coombs, W. T. (2015). Ongoing crisis communication. Planning, managing, and responding. 4:e uppl. Thousand Oaks, CA: Sage publications refererar till Daniels, T.D., Spiker, B.K. & Papa, M.J. (1997). Perspectives on organizational communication. 4:e uppl. Dubuque, IA: Wiliam C. Brown & Benchmark.
Cornelissen, J. (2014). Corporate communication, a guide to Theory & Practice. London: SAGE publications.
Ehn, B. & Öberg, P. (2011). Biografisk intervjumetod. I Fangen, K. & Sellerberg, A-M. (red.) Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur, ss. 57-69.
Ekström, M. & Larsson, L-Å. (2010). Inledning. I Ekström, M. & Larsson, L-Å. (red.) Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur, ss.13-24.
Esaiasson, P, Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängerud, L. (2012). Metodpraktikan- konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4:e uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. Esaiasson, P, Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängerud, L. (2012). Metodpraktikan- konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4:e uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB refererar till Glaser, B. & Strauss, A. (1967). The Discovery of Grounded Theory. London: Weidenfeld & Nicolson.
Esaiasson, P, Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängerud, L. (2012). Metodpraktikan- konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4:e uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB
refererar till Strauss, A. & Corbin, J. (1990). Basis of Qualitative Research: Grounded Theory Procedures and Techniques. London: SAGE publications.
Esaiasson, P, Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängerud, L. (2012). Metodpraktikan- konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4:e uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB refererar till Bryman, A. (1995). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
59
Gipsrud, J. (2011). Mediekultur- mediesamhälle. 3:e uppl. Göteborg: Daidalos AB. Hansen, A. & Machin, D. (2013). Media & Communication Research Methods, Basingstoke: Palgrave Macmillan
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2:a uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2:a uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB refererar till Graham, B. (2008).
Forskningsintervjun. Tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur
Hellgren, B. & Löwstedt, J. (1997). Tankens företag- kognitiva kartor och processer i organisationer. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag.
Johansson, C. & Heide, M. (2008). Kommunikation i förändringsprocesser. Malmö: Liber AB.
Lewis, L. K. (2011). Organizational change: Creating change through strategic
communication. Chichester: Wiley-Blackwell.
Lewis, L. K. (2011). Organizational change: Creating change through strategic
communication. Chichester: Wiley-Blackwell refererar till Knodel, T. (2004). Preparing the
organizational “soil” for measurable and sustainable change: Business value management and project governance. Journal of Change Management, 4, 45-62.
Miller, K. (2012). Organizational communication, approaches and processes. 6:e uppl. Wadsworth: Cengage Learning.
Monstad, T. (2008). Strategisk kommunikation i förändringsprocesser. I Johansson, C. & Heide, M. (red.) Kommunikation i förändringsprocesser. Malmö: Liber AB.
Monstad, T. (2008). Strategisk kommunikation i förändringsprocesser. I Johansson, C. & Heide, M. (red.) Kommunikation i förändringsprocesser. Malmö: Liber AB refererar till Elrod II P.D. & Tippett, D.D. (2002). The “ death valley” of change. Journal of organizational change management, 15, 273-291.
Mumby, D.K. (2013). Organizational communication. A critical approach. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications
Olsson, T. (2008). Medievardagen- En introduktion till kvalitativa studier. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Simonsson, C. (2008). En modell förlyckad förändringskommunikation. I Johansson, C. & Heide, M. (red.) Kommunikation i förändringsprocesser. Malmö: Liber AB.
Simonsson, C. (2008). En modell förlyckad förändringskommunikation. I Johanssom, C & Heide, M. (red.) Kommunikation i förändringsprocesser. Malmö: Liber AB refererar till Isaacs, W.N. (2000). Dialogen och konsten att tänk tillsammans. Stockholm: Book-house.
60
Simonsson, C. (2008). En modell förlyckad förändringskommunikation. I Johanssom, C & Heide, M. (red.) Kommunikation i förändringsprocesser. Malmö: Liber AB refererar till Weick, K. E. (1995). Sensemaking in organizations. Thousand Oaks, CA: Sage.
Wibeck, V. (2011). Med fokus på interaktion - att fånga samspelet mellan deltagare, idéer och argument i fokusgruppstudier. I Fangen, K. & Sellerberg, A-M. (red.) Många möjliga
metoder. Studentlitteratur: Lund, ss. 13-35
Elektroniska källor
Brissey, F.L. (1961). The Factor of Relevance in the Serial Reproduction of Information. Journal of Communication, 10(4), ss. 221-219
Brissey, F.L. (1961). The Factor of Relevance in the Serial Reproduction of Information. Journal of Communication, 10(4), ss. 221-219 refererar till McGeoch, J.A. (1948). The Psychology of Human Learning. New York: Longmans, Green & Co.
Brissey, F.L. (1961). The Factor of Relevance in the Serial Reproduction of Information. Journal of Communication, 10(4), ss. 221-219 refererar till Bartlett, F.C (1932).
Remembering. London: Cambridge University Press
Brissey, F.L. (1961). The Factor of Relevance in the Serial Reproduction of Information. Journal of Communication, 10(4), ss. 221-219 refererar till Tresselt, M.E. & Spragg, S. D.S. (1941). Changes Occuring the Serial Reproduction of Verbally Perceived Materials. Journal of Genetic Psychology, LVIII, ss. 258-264
Carey, J. W. (2009). Communication as culture: Essays on media and society. [Elektronisk] New York: Routledge. Tillgänglig:
http://uu.eblib.com.ezproxy.its.uu.se/patron/FullRecord.aspx?p=356343 [2015-12-20]
Clampitt, P. G., DeKoch, R, J. & Cashman, T. (2000). A strategy for communicating about uncertainty i Academy of Management Executive, Vol. 14, No. 4.
Elving, W. J. L. (2005). The role of communication in organisational change. Corporate Communications: An International Journal, 10(2), ss. 129-138
Elving, W. J. L. (2005). The role of communication in organisational change. Corporate Communications: An International Journal, 10(2), ss. 129-138 refererar till Buono, A. and Bowditch, J. (1993). The Human Side of Mergers and Acquisitions, San Francisco, CA: Jossey-Bass.
Genomförandekommittén (2014). Beslut om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation - med medborgare och medarbetare i centrum [Rapport]. Tillgänglig: http://polissamordningen.se/filer/Arbetsmaterial_och_beslut/F%C3%B6r%20dig%20som%20 ska%20prata%20om%20f%C3%B6r%C3%A4ndringen/Beslut_detaljorganisation/Beslut_det aljorganisation.pdf
Genomförandekommittén (2015). Slutredovisning från Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten. [Rapport]. Tillgänglig:
61
Genomförandekommittén (2015a). Bilaga 1. Organisationsbilder. [Lärobjekt] Tillgänglig: http://polissamordningen.se/filer/Arbetsmaterial_och_beslut/Fattade%20beslut/Beslutsbilaga_ detaljorganisation_-_%C3%B6versiktligt_organisationsschema.pdf
International Communication Association (2012). The Message Design Logics of
Organizational Change: A Multisite, Multiple Message Investigation. Annual Meeting, ss. 1-34
International Communication Association (2012). The Message Design Logics of
Organizational Change: A Multisite, Multiple Message Investigation. Annual Meeting, ss. 1-34 refererar till Ford, J. D., & Ford, L. W. (1995). The role of conversations in producing intentional change in organizations. Academy of Management Review, 20, ss. 541-570 Johansson, C. (2007). Research on Organizational Communication The Case of Sweden. Nordicom Review 28 1, ss. 93-110.
Johansson, C. & Heide, M. (2008a). Speaking of change: three communication approaches in studies of organizational change, Corporate Communications: An International Journal, 13(3), ss. 288-305.
Johansson, C. & Heide, M. (2008a). Speaking of change: three communication approaches in studies of organizational change, Corporate Communications: An International Journal, 13(3), ss. 288-305 refererar till: Lewis, L.K. and Seibold, D. (1998). Reconceptualizing organizational change implementation as a communication problem: a review of literature and research agenda. I Roloff, M.E. & Paulson, G. (Red.) Communication Yearbook, 21, Newbury Park, CA: Sage, ss. 93-151.
Lewis, L.K. (2000). Communicating change: Four cases of quality programmes. The Journal of business communication, 37(2), ss. 128-155.
Lewis, L.K. (2000). Communicating change: Four cases of quality programmes. The Journal of business communication, 37(2), ss. 128-155 refererar till Ford, J. D., & Ford, L. W.
(1995). The role of conversations in producing intentional change in organizations. Academy
of Management Review, 20, 541-570.
Lewis, L. K. (2011). Organizational change: Creating change through strategic
communication. Chichester: Wiley-Blackwell
Lewis, L. K. (2011). Organizational change: Creating change through strategic
communication. Chichester: Wiley-Blackwell refererar till Tornatzky, L. G. och Johnson, E.
C. (1982). Research on implementation: Implications for evaluation practice and evaluation policy. Evaluation and Program Planning, 5, ss. 193-198.
Lewis, L.K, Richardson, B.K. & Hamel, S.A. (2003). When the "Stakes" Are
Communicative: The Lamb's and the Lion's Share During Nonprofit Planned Change in
Human communication research. Human Communication Research, 29(3), ss. 400-430.
Lindqvist, J. (2015). Omorganisationen inom polisen får kritik. [Elektronisk] Kvällsposten, 27 juli. Tillgänglig:
http://www.expressen.se/kvallsposten/omorganisationen-inom-polisen-far-kritik/
62
Luo, Y. (2007). The Role of Communication in Transformational Change: A Multilevel Model Linking Communication, Sensemaking, and Emotions. International communication
Association. Conference papers, ss. 1-41.
Luo, Y. (2007). The Role of Communication in Transformational Change: A Multilevel Model Linking Communication, Sensemaking, and Emotions. International communication
Association. Conference papers, ss. 1-41 refererar till Dutton, J. E., & Duncan, H. (1987). The creation of momentum for change through the process of strategic issue diagnosis. Strategic Management Journal, 8, 279-295
Luo, Y. (2007). The Role of Communication in Transformational Change: A Multilevel Model Linking Communication, Sensemaking, and Emotions. International communication
Association. Conference papers, ss. 1-41 refererar till Thomas, J. B., Clark, S. M., & Gioia, D. A. (1993). Strategic sensemaking and organizational performance: Linkages among scanning, interpretation, action, and outcomes. Academy of Management Journal, 36, 239-270.
Luo, Y. (2007). The Role of Communication in Transformational Change: A Multilevel Model Linking Communication, Sensemaking, and Emotions. International communication
Association. Conference papers, ss. 1-41 refererar till Walsh, J. P., Henderson, C. M., & Deighton, J. (1988). Negotiated belief structures and decision performance: An empirical investigation. Organizational Behavior and Human Performance, 42, 194-216
Luo, Y. (2007). The Role of Communication in Transformational Change: A Multilevel Model Linking Communication, Sensemaking, and Emotions. International communication
Association. Conference papers, ss. 1-41 refererar till Weick, K. E. (1995). Sensemaking in organizations. Thousand Oaks, CA: Sage.
Mills, C. E. (2009). Making Organisational Communication Meaningful: Reviewing the Key Features of a Model of Sensemaking About Change Communication. Australian Journal of Communication, 36(2), ss. 111-126 refererar till Weick, K. E. (1995). Sensemaking in organizations. Thousand Oaks, CA: Sage.
Nassaji, H. (2015). Qualitative and descriptive research: Data type versus data analysis, Language Teaching Research, 19(2), ss. 129–132.
Polisen (2015a-06-24). Organisation. Tillgänglig: https://polisen.se/Om-polisen/Organisation/
[2015-09-07]
Polisen (2015b). Den nya polismyndigheten. Tillgänglig:
https://polisen.se/PageFiles/581379/Polismyndigheten_faktablad_150304.pdf
Polismyndigheten (2015). Home. LinkedIn [Forum].
https://www.linkedin.com/company/rikspolisstyrelsen
Polissamordningen (2015a-03-31). Polissamordningen. Tillgänglig:
http://polissamordningen.se/ [2015-09-07]
Polissamordningen (2015b-01-27). Så blev polisen en myndighet istället för 23. Tillgänglig:
63
SOU 2012:13. Polisorganisationskommittén. En sammanhållen svensk polis Statskontoret (2015). Den offentliga sektorn i korthet 2015. Tillgänglig:
http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2015/offentliga-sektorn-korthet-2015.pdf [2015-12-22]
Thomas, G. & J. Stephens, K. (2015). An Introduction to Strategic Communication , I International Journal of Business Communication, 52(1) 3–11.
Thomas, G. & J. Stephens, K(2015), An Introduction to Strategic Communication , I International Journal of Business Communication, 52(1) 3–11 refererar till Argenti, P., Howell, R. & Beck, K. (2005). The strategic communication imperative. MIT Sloan Management Review, 46(3), 82-89.
Thomas, G. & J. Stephens, K. (2015). An Introduction to Strategic Communication , I International Journal of Business Communication, 52(1) 3–11 refererar till Hallahan, K., Holtzhausen, D., van Ruler, B., Verčič, D., & Sriramesh, K. (2007). Defining strategic communication. International Journal of Strategic Communication, 1, 3-35.
Timmerman, C. E. (2003). Media selection during the implementation of planned
organizational change: A Predictive Framework Based on Implementation Approach and Phase. Management Communication Quarterly, 16 (3), ss. 301-340.
Torppa, C.B. & Smith, K.L. (2011). Organizational Change Management: A Test of the Effectiveness of a Communication Plan Communication research reports. Communication
research reports, 28(1), ss. 62-73.
Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk
organisationsförändring: en studie av Sveriges Television. Diss. Örebro universitet. Örebro: Örebro universitetsbibliotek
Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk
organisationsförändring: en studie av Sveriges Television. Diss. Örebro universitet. Örebro: Örebro universitetsbibliotek refererar till Cheney, G., Christensen, L., Zorn, T. & Ganesh, S. (2004). Organizational Communication in an Age of Globalization. Issues, Reflections, Practices. Prospect Heights, Ill: Waveland Press.
Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk
organisationsförändring: en studie av Sveriges Television. Diss. Örebro universitet. Örebro: Örebro universitetsbibliotek refererar till Dalfelt, S., Heide, M. & Simonsson, C. (2001). Organisationskommunikation – ett forskningfält på framväxt. Nordicom Information, 23(2): 77–86.
Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk
organisationsförändring: en studie av Sveriges Television. Diss. Örebro universitet. Örebro: Örebro universitetsbibliotek refererar till Dixon, N. (1998). The Organizational Learning Cycle. How We Can Learn Collectively. Aldershot: Gower Publishing Limited.
64
Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk
organisationsförändring: en studie av Sveriges Television. Diss. Örebro universitet. Örebro: Örebro universitetsbibliotek refererar till Dent, E. & Goldberg, S. (1999). Challenging “Resistance to change”. The Journal of Applied Behavioral Science, 35(1), ss. 25–41. Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk
organisationsförändring: en studie av Sveriges Television. Diss. Örebro universitet. Örebro: Örebro universitetsbibliotek refererar till Ericson, T. (1998). Förändringsidéer och
meningsskapande. En studie av strategiskt förändringsarbete (Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations No. 37). Linköping: Linköpings universitet. Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk
organisationsförändring: en studie av Sveriges Television. Diss. Örebro universitet. Örebro: Örebro universitetsbibliotek refererar till Greenberg, N. (1995). Blue versus gray: A metaphor constraining sensemaking around a restructuring. Group and Organization Management, 20(2):183–209.
Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk
organisationsförändring: en studie av Sveriges Television. Diss. Örebro universitet. Örebro: Örebro universitetsbibliotek refererar till Heide, M., Johansson, C. & Simonsson, C. (2005). Kommunikation och organisation: Perspektiv, processer och praktiker. Malmö: Liber. Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk
organisationsförändring: en studie av Sveriges Television. Diss. Örebro universitet. Örebro: Örebro universitetsbibliotek refererar till Isabella, L. (1990). Evolving interpretations as change unfolds: How managers construe key organizational events. Academy of Management Journal, 33(1), ss. 7–41.
Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk
organisationsförändring: en studie av Sveriges Television. Diss. Örebro universitet. Örebro: Örebro universitetsbibliotek refererar till Lewis, L. (2000). Communicating change: Four cases of quality programs. The Journal of Business Communication, 37(2): 128.
Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk
organisationsförändring: en studie av Sveriges Television. Diss. Örebro universitet. Örebro: Örebro universitetsbibliotek refererar till Poland, B. (2002). Transcription quality. I J. Gubrium & J. Holstein (red.), Handbook of Interview Research. Context and Method, ss. 629–650. Thousand Oaks, CA:Sage.
Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk
organisationsförändring: en studie av Sveriges Television. Diss. Örebro universitet. Örebro: Örebro universitetsbibliotek refererar till Quirke, B. (1995). Communicating Change. Maidenhead: McGraw-Hill.
Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk
organisationsförändring: en studie av Sveriges Television. Diss. Örebro universitet. Örebro refererar till Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.
65
Von Platen, S. (2006). Intern kommunikation och meningsskapande vid strategisk
organisationsförändring: en studie av Sveriges Television. Diss. Örebro universitet. Örebro: Örebro universitetsbibliotek refererar till Weick, K. (1995). Sensemaking in Organizations. Thousand Oaks, CA: Sage.
Weber, K. & Glynn, M. (2006). Making Sense with Institutions: Context, Thought and Action in Karl Weick’s Theory, Organization Studies 27(11): 1639–1660.
Weber, K. & Glynn, M. (2006). Making Sense with Institutions: Context, Thought and Action in Karl Weick’s Theory, Organization Studies 27(11): 1639–1660 refererar till Scott, W. R. (2001). Institutions and organizations. 2. uppl. Thousand Oaks, CA: Sage.
Weber, K. & Glynn, M. (2006). Making Sense with Institutions: Context, Thought and Action in Karl Weick’s Theory, Organization Studies 27(11): 1639–1660 refererar till Weick, K. E. (1995). Sensemaking in organizations. Thousand Oaks, CA: Sage.
66
Bilagor
Bilaga 1 Två författareDenna uppsats har skrivits av Cécilia Rubinstein och Elvira Strömberg. De mer omfattande avsnitten så som teori, metod och analys har skrivits gemensamt från utkast till slutversion. Vad gäller de övriga avsnitten så har Cécilia haft större del i det inledande kapitlet och bakgrundskapitlet, och Elvira har haft större del i det avslutande kapitlet. Allt material och alla kapitel har kontinuerligt omarbetats av båda författarna och båda författarna kan därför sägas ha skrivit den slutgiltiga versionen av alla uppsatsens kapitel gemensamt.
67
Bilaga 2 Samtyckeskrav till chefer
Samtyckeskrav
Du som deltar i denna studie kommer att bli inspelad under intervjun, detta för att underlätta vårt efterarbete. Denna ljudinspelning och annat material från intervjun kommer att användas endast till vårt uppsatsarbete och kommer sedan att raderas. Din yrkestitel och ditt namn kommer att finnas med i studien kopplat till intervjun och du har möjlighet om du vill att läsa och godkänna uppsatsen innan publicering.
Jag samtycker härmed till mitt deltagande i studien “Förändringskommunikation vid Polisens centralisering från ett ledar- och medarbetarperspektiv”.
Uppsala den 16/10 2015
Underskrift:____________________________________ Namnförtydligande: _____________________________
68
Bilaga 3 Samtyckeskrav till kommunikatören och medarbetarna
Samtyckeskrav
Du som deltar i denna studie kommer att bli inspelad under intervjun, detta för att underlätta vårt efterarbete. Denna ljudinspelning och annat material från intervjun kommer att användas endast till vårt uppsatsarbete och kommer sedan att raderas. Du är helt anonym och kommer bara benämnas med din yrkestitel.
Jag samtycker härmed till mitt deltagande i studien “Förändringskommunikation vid Polisens centralisering från ett ledar- och medarbetarperspektiv”.
Uppsala den 30/11 2015
Underskrift:____________________________________ Namnförtydligande: _____________________________
69
Bilaga 4 Intervjuguide Kommunikatör
Öppningsfrågor
1. Berätta lite om din yrkesroll och dina arbetsuppgifter. Tematiska frågor
1. Vilken roll hade/har du i kommunikationsarbetet kopplat till omorganiseringen? 2. Hur arbetade du med förändringskommunikationen under planeringen av
förändringen? 2013-2014
3. Hur arbetar du med förändringskommunikationen nu under genomförandet av förändringen 2015?
4. Hur planerades den interna förändringskommunikationen i Region Mitt?
Vilka strategier användes(/används)?
Vilka kanaler användes (/används)?
Vilka kanaler tycker du har varit viktigast?
5. Vilken roll har cheferna (haft) i kommunikationsarbetet?
6. Hur samarbetar du med chefer rörande förändringskommunikationen?
Vilka chefer samarbetar du med rörande förändringskommunikation?
7. Hur involveras medarbetare i kommunikationen om förändringen? Feedback/idéer/kritik?
8. Fanns det en nationell (förändrings)kommunikationsplan för “planeringsfasen” innan den 1/1 2015 och en annan för “genomförandefasen” efter 1/1 2015 eller har den
korrigerats under processens gång?
9. Har det kommunicerats en regional vision/ledord för förändringen? 10. Finns det planer på att följa upp och utvärdera den formella internkommunikationen rörande förändringen i regionen? 11. Hur fungerar den nationella kommunikationsavdelningen?
Är den nationella kommunikationsavdelningen ny sedan omorganiseringen av Polismyndigheten?
12. Hur samarbetar ni på kommunikationsavdelningen i Uppsala med dem rörande förändringskommunikationen?
- Har du haft mycket kontakt med den nationella kommunikationsavdelningen?
70
Bilaga 5 Intervjuguide chefer
Uppvärmningsfrågor
1. Berätta vad det innebär att arbeta som biträdande regionspolischef? 2. Berätta vad det innebär att arbeta som polisområdeschef?
3. Hur länge har ni arbetat på Polismyndigheten i Uppsala?
4. Uppskattningsvis hur många personer kommunicerar ni med internt i ditt dagliga arbete?
Tematiska frågor
5. Kan ni berätta om omorganiseringen? 6. Varför omorganiserades Polismyndigheten?
7. Hur fick ni information om omorganiseringen? När, och av vem? I vilka kanaler?
Tycker ni att det skedde på ett bra sätt eller inte? Varför/varför inte?
Tycker ni att informationen skulle ha kunnat förmedlats på ett bättre sätt? Varför/hur?
8. Kände ni att ni fick tillräckligt med information om förändringen innan den genomfördes?
Varför/varför inte?
Fick ni tillfälle att ge feedback?
9. Vilket kommunikationssätt gav mest givande information enligt er?
Har de olika kommunikationsvägarna gett olika typ av information om förändringen?
Saknade ni information från någon kanal eller person inom Polismyndigheten?
10. Beskriv ert helhetsintryck av kommunikationen kring förändringen
Beskriv fördelarna → Vad upplever ni fungerar/har fungerat särskilt bra i kommunikationen kring förändringen?
Beskriv nackdelarna → Vad fungerar/har fungerat mindre bra?
11. Har ni varit inblandade i kommunikationsarbetet kring omorganiseringen i Uppsala?
Hade ni ansvar för att informera era medarbetare om omorganiseringen?
Hur gick ni till väga?/Hur har ni informerat era medarbetare om förändringen? Varför?
Hur meddelade ni idéer och mål till medarbetarna under förändringen?
Har era medarbetare haft möjlighet att ge feedback till er? Har ni kunnat vidarebefodra denna?
Hur upplever ni att kommunikationen från er till era medarbetare fungerade?
12. Har det skett en kontinuerlig kommunikation mellan er, era medarbetare och kommunikationsavdelningen under förändringen?
13. Hur talades det om förändringen inom ledningen på Polismyndigheten i Uppsala? 14. Har ni något ni vill tillägga, eller har ni några frågor till oss?
71
Bilaga 6 Intervjuguide Medarbetare
Öppningsfrågor
1. Berätta lite om dig själv och din yrkesroll.
Vad är din yrkestitel?
2. Vilket lokalpolisområde är du verksam inom?
Samarbetar ni med de andra lokalpolisområdena?
2. Kommunicerar du dagligen med din närmaste chef?
Hur?- I vilka kanaler? Tematiska frågor
5. Kan du berätta lite om omorganiseringen?
6. Varför tror du att Polismyndigheten omorganiserades?
7. Hur fick du information om omorganiseringen? När, och av vem? I vilka kanaler?
Tycker du att det skedde på ett bra sätt eller inte? Varför/varför inte?
Tycker du att informationen skulle ha kunnat förmedlats på ett bättre sätt? Varför/hur?
8. Kände du att du fick tillräckligt med information om förändringen innan den realiserades?
Varför/varför inte?
Fick du tillfälle att ge feedback?
9. Har du själv aktivt sökt information om förändringen, tex i intrapolis?
Upplevde du att det var lätt eller svårt att hitta information?
10. Vilket kommunikationssätt gav mest givande information enligt dig?
Har de olika kommunikationsvägarna (kanalerna) gett olika typ av information om förändringen?
Saknade du information från någon kanal eller instans inom Polismyndigheten?
11. Beskriv ditt helhetsintryck av kommunikationen kring förändringen