Framtida forskning

Framtida forskning bör undersöka vilka hälsorelaterade problem offret kan få i samband med kränkande särbehandling. Detta innebär symtom utöver det psykiska besvären som redan är känt inom forskningen. Undersökningen bör innefatta vilka fysiska besvär som offret kan få i samband med företeelserna. Samt ifall det är en direkt relation till kränkande särbehandlingen eller en indirekt relation i samband med att offret utvecklar depression. Ett sätt att undersöka detta är genom en kvantitativ undersökning.

Ett annat intressant forskningsområde som bör undersökas är hur kränkande särbehandling påverkar offren i framtiden. Det vill säga hur det påverkar dem efter flera år av att företeelserna har avtagit. En intressant frågeställning skulle kunna vara ifall offren alltid kommer ha med sig obehagliga känslor som är relaterade till deras kränkningar. En annan intressant aspekt skulle vara att undersöka hur dessa individer förhåller sig i framtida positioner. Ifall det finns en rädsla för att ta på sig större ansvar samt att klättra inom hierarkin på arbetsplatsen. För att göra detta på lämpligt sätt bör en longitudinalstudie att genomföras där utsatta individer följs under många år.

5.4 Konklusion

Kränkande särbehandling resulterar i en mängd olika negativa konsekvenser för offret. Det resulterar bland annat i sämre psykiska hälsa, sömnproblem och tvivel på sig själv. Kränkande särbehandling påverkar inte bara offret utan även familjemedlemmar, kollegor och organisationen. Tar inte arbetsgivaren kränkande särbehandling på allvar och arbetar förebyggande med det får personalen inte det stöd som de behöver. Vilket kan resultera i bristande förtroende för organisationen samt viljan att byta arbetsplats eller till sämre hälsa som resulterar i frånvaro och sjukskrivningar. Detta ökar kostnaden för organisationen samt riskerar det hållbara arbetslivet. Det finns många arbetsrelaterade faktorer som kan influera ett hållbart arbetsliv (Lindberg, 2006). Hållbarhet måste ses från en socioekonomisk dimension där människor strävar efter att få ett bättre liv genom välfärd, välmående och utveckling (Kuhlman & Farrington, 2010). Därför måste arbetsgivaren sträva efter att få sin personal att må så bra som möjligt så att det kan resultera i ett hållbart arbetsliv.

42

Referenslista

Arbetsmiljöverket. (2018). Hämtad 2018-02-20 från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf

Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, M., & Torbiörn, I. (2012). Arbets- & organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel. Falkenberg: Team Media Sweden AB.

Borg, E. & Westerlund J. (2014). Statistik för beteendevetare. Stockholm: Liber AB.

Corbin, J., & Strauss, A. (2015). Basics of qualitative research: Techniques and procedures for developing grounded theory.

Cowie, H., Naylor, P., Rivers, I., Smith, P. K., & Pereira, B. (2002). Measuring workplace bullying. Aggression and violent behavior, 7(1), 33-51.

Dollard, M. F., & Neser, D. Y. (2013). Worker health is good for the economy: Union density and psychosocial safety climate as determinants of country differences in worker health and productivity in 31 European countries. Social Science & Medicine, 92, 114-123.

Emdad, R., Alipour, A., Hagberg, J., & Jensen, I. B. (2013). The impact of bystanding to workplace bullying on symptoms of depression among women and men in industry in Sweden: an empirical and theoretical longitudinal study. International archives of occupational and environmental health, 86(6), 709-716.

Finne, L. B., Knardahl, S., & Lau, B. (2011). Workplace bullying and mental distress—a prospective study of Norwegian employees. Scandinavian journal of work, environment & health, 276-287.

Fox, S., & Stallworth, L. E. (2005). Racial/ethnic bullying: Exploring links between bullying and racism in the US workplace. Journal of Vocational Behavior, 66(3), 438-456.

Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur: Lund.

Hansen, V., Pit, S. W., Honeyman, P., Barclay, L., & Barclay, V. (2013). Prolonging a sustainable working life among older rural GPs: solutions from the horse’s mouth. Rural Remote Health, 13(2), 2369.

Hochschild, A. R. (1997). The time bind: When home becomes work and work becomes home. CA Henry Holt.

43 Howitt, D., & Cramer, D. (2014). Introduction to Research Methods in Psychology.

Storbritannien: Ashford Colour Press Ltd.

Jones, S., & Forshaw, M. (2012). Research methods in psychology. Pearson Education Limited. Josselson, R. (2013). Interviewing for qualitative inquiry: A relational approach. Guilford Press.

Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy Work: Stress, productivity and the the reconstruction of working life. Basic books.

Kivimäki, M., Elovainio, M., & Vahtera, J. (2000). Workplace bullying and sickness absence in hospital staff. Occupational and Environmental Medicine, 57(10), 656-660.

Kivimäki, M., Virtanen, M., Vartia, M., Elovainio, M., Vahtera, J., & Keltikangas-Järvinen, L. (2003). Workplace bullying and the risk of cardiovascular disease and depression.

Occupational and environmental medicine, 60(10), 779-783.

Koolhaas, W., van der Klink, J. J., Vervoort, J. P., de Boer, M. R., Brouwer, S., & Groothoff, J. W. (2013). In-depth study of the workers’ perspectives to enhance sustainable working life: comparison between workers with and without a chronic health condition. Journal of

occupational rehabilitation, 23(2), 170-179.

Kosslyn, S. M., & Rosenberg, R. S. (2013). Introducing Psychology: Pearson New International Edition: Brain, Person, Group. Pearson Higher Ed.

Kuhlman, T., & Farrington, J. (2010). What is sustainability?. Sustainability, 2(11), 3436-3448.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Källmén, H., & Leifman, H. (2009). Alna-utbildning ger mer alkoholprevention?-en jämförelse av alkoholpreventiva insatser rapporterade av utbildad och outbildad personal. Socialmedicinsk tidskrift, 86(2), 174-184.

Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Leymann, H. (1996). The content and development of mobbing at work. European journal of work and organizational psychology, 5(2), 165-184.

Lindberg, P. (2006). The work ability continuum: Epidemiological studies of factors promoting sustainable work ability. Institutionen för klinisk neurovetenskap/Department of Clinical Neuroscience.

44 Namie, G. (2003). Workplace bullying: Escalated incivility. Ivey Business Journal, 68(2), 1-6. Niedhammer, I., David, S., Degioanni, S., Drummond, A., Philip, P., Acquarone, D., ... & Baille, H. (2009). Workplace bullying and sleep disturbances: findings from a large scale cross-sectional survey in the French working population. Sleep, 32(9), 1211-1219. Paillé, P., & Raineri, N. (2015). Linking perceived corporate environmental policies and employees eco-initiatives: The influence of perceived organizational support and

psychological contract breach. Journal of Business Research, 68(11), 2404-2411.

Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Quine, L. (2002). Workplace bullying in junior doctors: questionnaire survey. Bmj, 324(7342), 878-879.

Regeringen. (2018). Hämtad 2018-02-20 från http://www.regeringen.se/regeringens-politik/arbetsmiljostrategin/ett-hallbart-arbetsliv/

Rodríguez-Muñoz, A., Notelaers, G., & Moreno-Jiménez, B. (2011). Workplace bullying and sleep quality: The mediating role of worry and need for recovery. Behavioral Psychology / Psicología Conductual: Revista Internacional Clínica y De La Salud, 19(2), 453-468. Retrieved from https://search.proquest.com/docview/928983510?accountid=27746

Salin, D. (2003). Ways of explaining workplace bullying: A review of enabling, motivating and precipitating structures and processes in the work environment. Human relations, 56(10), 1213-1232.

Shams, S. (2018). Sov bättre med bra arbetsklimat: En enkätundersökning genomfört på en industri i en bruksort i mellanvästra Sverige. Karlstads Universitet. B-Uppsats.

Sheehan, M., Barker, M., & Rayner, C. (1999). Applying strategies for dealing with workplace bullying. International journal of manpower, 20(1/2), 50-57.

Vartia, M. A. (2001). Consequences of workplace bullying with respect to the well-being of its targets and the observers of bullying. Scandinavian journal of work, environment & health, 63-69.

Vetenskapsrådet. (2002). Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från

45 Voss, M., Floderus, B., & Diderichsen, F. (2001). Physical, psychosocial, and organisational factors relative to sickness absence: a study based on Sweden Post. Occupational and

Environmental Medicine, 58(3), 178-184.

Waters, S. (2016). Suicide voices: testimonies of trauma in the French workplace. Medical humanities, medhum-2016.

Waters, S. (2017). Workplace Suicide and States of Denial: The France Telecom and Foxconn Cases Compared. tripleC: Communication, Capitalism & Critique. Open Access Journal for a Global Sustainable Information Society, 15(1), 191-213.

Waters, S., Karanikolos, M., & McKee, M. (2016). When work kills. Journal of Public Mental Health, 15(4), 229-234.

Wright, T. S. (2002). Definitions and frameworks for environmental sustainability in higher education. International Journal of Sustainability in higher education, 3(3), 203-220.

46

Bilaga 1

Intervjuguide-Strukturerad

Om jag märker att respondenten blir ledsen, fråga om paus, vill du prata om något annat område och komma tillbaka till detta senare, vill du fortsätta prata om frågan osv.

Försök att känna av intervjun och inte ställa för många frågor som en intervju. Respondenten skall kunna vara fri och prata om ämnet. Hitta några centrala frågor och utgå från dem. Etisk godkänt då respondenterna själva fått anmäla sig till undersökningen.

Ställ övergripande frågor.

Psykologiskt perspektiv på intervjuerna. Korta ner och ha mer övergripande frågor. Information

Det är ok att närsomhelst avbryta ditt deltagande utan någon förklaring. Samtyckeskrav

Samtycker du till all delta i denna undersökning som handlar om hur kränkande särbehandling påverka livssituationen?

Är det ok att jag spelar in intervjun? Bakgrundsfrågor

Vilken utbildningsnivå har du?

Känner du att arbetet är i relation till ditt arbete? Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats? Vad gjorde du innan ditt nuvarande arbete?

Kränkande särbehandling i praktiken Vad är kränkande särbehandling för dig?

Hur har du blivit utsatt för kränkande särbehandling? (negativa handlingar direkt mot dig som individ) (hotfullhet som medvetet, upprepat och tillräckligt orsakar skada hos dig vad gäller hälsan)

Kan du berätta hur kränkande särbehandlingen har yttrat sig? Finns det några fler företeelser som du har blivit utsatt för? I vilken social kontext utspelade sig dessa företeelser?

Har du blivit utsatt för kränkande särbehandling från fler än en person? Kan du beskriva hur många som har utsatt dig för kränkande särbehandling? Var det likartade företeelser du blev utsatt för?

Skiljde sig företeelserna åt beroende på vem förövaren var? Vilket sammanhang var det? (plats)

Hur länge pågick dessa företeelser?

Hur länge har du blivit utsatt för kränkande särbehandling? Var det någon som såg dessa händelser?

Varför tror du att förövaren gav sig på dig? Vilket uppsåt tror du att förövaren hade?

47 Hälsopåverkan

Kan du beskriva hur det här har påverkat din hälsa? Hur har kränkande särbehandling fått dig att må? Hur har det påverkat din hälsa i allmänhet? Vilka företeelser har fått dig att må som sämst? Hur mådde du under det ögonblicket?

Hur illa mådde du när det var som värst? Kan du beskriva på vilket sätt du mådde dåligt?

Hur har dessa företeelser påverkat ditt psykiska välmående? Hur har företeelserna påverkat din sömn?

Fick du söka vård för din hälsa i samband med kränkande särbehandlingen? Vad sökte du vård för?

Hur länge väntade du innan du sökte vård?

Hur länge skulle du säga att kränkande särbehandlingen har påverkat ditt välmående? Hur mår du idag?

Hur har du gått vidare från dessa företeelser? Familjelivet

Hur har kränkande särbehandling påverkat familjelivet? På vilket sätt har det påverkat familjelivet?

Har du några barn?

Känner din familj till dessa företeelser?

Hur har din familj mått när kränkande särbehandlingen påverkade din hälsa negativt? Hur har företeelserna påverkat dina vardagssysslor?

Kan du beskriva på vilket sätt?

Hur har företeelserna påverkat dina fritidsaktiviteter? Hur har företeelserna påverkat ditt sociala liv?

Hur har kränkande särbehandling påverkat din ekonomi? Arbetslivet

Hur ser du på ditt arbete?

Varför sökte du dig till det jobbet? Vad är det som är bra med ditt arbete?

Hur har kränkande särbehandling påverkat ditt arbetsliv?

Kände dina medarbetare som inte var förövarna till vad som föregick? Kunde dina kollegor säga ifrån om det som skedde?

Hur påverkade kränkande särbehandlingen gemenskapen på arbetsplatsen?

Hur tror du att den kränkande särbehandlingen mot dig påverkade dina kollegor som inte blev utsatta för det?

Hur påverkade kränkande särbehandling din arbetsprestation? Hur påverkade dessa företeelser din motivation till arbetet? Hur påverkade dessa företeelser närvaron?

Hur såg sjukfrånvaron ut i samband med företeelserna? Hur såg det ut med förseningar?

48 Hur såg attityden ut mot kränkande särbehandling på arbetsplatsen?

Hur skulle du beskriva organisationskulturen på din arbetsplats? (Där du blev utsatt för

kränkande särbehandling)

Hur skulle du beskriva ledningen?

Känner du till andra kollegor som har blivit utsatta för kränkande särbehandling? Hanteringen

Dokumenterade du några händelser av kränkande särbehandling? Sökte du hjälp när du blev utsatt för kränkande särbehandling? Vem kontaktade du?

Kontaktade du någon mer?

Tog arbetsgivaren på sig ansvaret?

Erkände organisationen kränkande särbehandlingen som ett problem? På vilket sätt gjorde du det?

Var facket inblandad i dessa företeelser? Var företagshälsovården inblandad?

Vet du hur det såg ut med arbetsmiljö policyn på det företaget du arbetade på? Vet du hur det såg ut med handlingsplanen för kränkande särbehandling?

Känner du till den nya lagändringen OSA Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)? Det är en föreskrift som började gälla från och med den 31 mars 2016. Denna föreskrift reglerar just kränkande särbehandling, arbetsgivaren har ansvaret för att föreskriften ska gälla!

Hur skulle du vilja att de berörda skulle ha hanterat situationen? Vilket stöd saknade du?

Arbetar du idag?

Arbetar du kvar på det företaget som du blev utsatt för kränkande särbehandling? Om du arbetar kvar har kränkande särbehandlingen upphört?

Om du bytte arbete, vad hände? Hur gick uppsägningen till? Blev du uppsagd eller sa du upp dig själv?

Om du blev omplacerad, hur gick det till?

Om förövaren blev omplacerad, hur gick det till? Vet du hur det gick med förövaren?

Övrigt

Finns det något mer du vill berätta som vi inte har tagit upp redan? Har du utsatt någon annan för kränkande särbehandling?