• No results found

Författarna ser vikten av att fortsätta studera delaktighet inom tvångsvården ur sjuksköterskornas perspektiv. Tidigare forskning beskriver mestadels patienternas upplevelser av delaktighet men studier gjorda ur sjuksköterskors perspektiv saknas.

Genom att fortsätta göra studier med hjälp av en liknande intervjuguide som senare kan utvecklas och anpassas till andra kontexter kan leda till ökad förståelse hos

sjuksköterskor för hur upplevelsen av delaktighet kan förbättras inom tvångsvården. Att skapa nytt material utifrån föreliggande studies resultat och intervjua såväl

sjuksköterskor som patienter om delaktighet vid de tillfällen det inte alls fungerar ses också som en utvecklingsmöjlighet. En annan utvecklingsmöjlighet är att intervjua patienter utifrån föreliggande studiens resultat för att se hur patienterna ser på sjuksköterskornas syn på delaktighet

Eftersom denna studie visar både på vikten av vårdrelationen och att involvera närstående för att kunna främja delaktighet anser författarna att det är av stor vikt för framtida forskning att fortsätta undersöka aspekter som kan påverka vårdrelationen inom psykiatrisk heldygnsvård ur sjuksköterskornas perspektiv eftersom en fungerande vårdrelation är viktigt för upplevelsen av delaktighet. Det kan också studeras vidare hur och i vilket utsträckning patienternas närstående bjuds in till vården och innebörden och konsekvenserna av detta ur sjuksköterskors perspektiv. Detta kan ge sjuksköterskor i sin yrkesutövning nya redskap för att arbeta med närstående för att främja patienternas känslor av trygghet och deras upplevelser av delaktighet. Det kan också vara intressant att göra en studie för att se vad ett respektfullt bemötande kan innebära för patienter med psykisk ohälsa och vad sjuksköterskan bör tänka på för att ge ett respektfullt bemötande som gagnar upplevelsen av delaktighet

Referenser

Andreasson, E., & Skärsäter, I. (2011). Patients treated for psychosis and their perceptions of care in compulsory treatment: basis for an action plan. Journal of psychiatric and mental health nursing, 19, 15–22. doi:

10.1111/j.1365-2850.2011.01748.x

Berg, L., & Danielson, E. (2007). Patients and nurses experiences of the caring relationship in hospital: an aware striving for trust. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21, 500-506.

Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I.M.

Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:från idé till examination inom omvårdnad (s. 116–126). Lund: Studentlitteratur AB.

Billquist, L., & Skårner, A. (2009). An enforced relationship: Support and control between key staff members and clients in compulsory addiction treatment. Nordisk alcohol- & narkotikatidskrift, 26(3), 243–263.

Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad: etik och människosyn. Stockholm: Liber AB.

Björkdahl, A., Palmstierna, T., & Hansebo, G. (2010). The bulldozer and the ballet dancer: aspects of nurses' caring approaches in acute psychiatric intensive care. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 17(6), 510–518.

Bos, M., Kool-Goudzwaard, N., Gamel, C. J., Koekkoek, B., & Van Meijel, B. (2011).

The treatment of 'difficult' patients in a secure unit of a specialized psychiatric hospital:

the patient's perspective. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 19 (6), 528-35. doi: 10.1111/j.1365-2850.2011.01827.x

Chambers, D., & Thompson, S. (2008). Empowerment and its application in health promotion in acute care settings: nurses’ perceptions. Journal of Advanced Nursing, 65, 130–138.

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, K., Dahlberg, H., & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research (2: a upplagan) Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, K., Todres, L., & Galvin, K. (2009). Lifeworld-led healthcare is more than patient-led care: an existential view of well-being. Med Health Care and Philos, 12, 265–271. doi 10.1007/s11019-008-9174-7

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis.

Stockholm: Studentlitteratur.

Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & kultur.

Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.329–342).

Studentlitteratur AB.

Ekdahl, A.W., Andersson, L., & Friedrichsen, M. (2010).” They do what they think is the best for me” Frail elderly patients´preferences for participation in their care during hospitalization. Patient Education and Counseling, 80(2), 233-240. doi:

10.1016/j.pec.2009.10.026

Eldh, A.C., Ekman, I. & Ehnfors, M. (2008). Considering patient non-participation in health care. Health Expectations,11 (3), 263–271.

Eldh, A-K. (2009). Delaktighet och gemenskap. I A-K., Edberg, H., Wijk & M., Castoriano (red.). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (s. 45–61). Lund:

Studentlitteratur AB.

Eliacin, J., Salyers, M., Kukla, M., & Matthias, M. (2014). Factors influencing patients’

preferences and perceived involvement in shared decision-making in mental health care.

Journal of mental health, 24, 126–132.

Etikkommittén Sydost. (2016). Etisk egengranskning. Hämtad 21 december 2016 från http://www.bth.se/hal/eksydost.nsf/bilagor/Etisk_egengranskning_pdf/$file/Etisk_egeng ranskning.pdf

Ford, S-K., Bowyer, T., & Morgan, P. (2015). The experience of compulsory treatment:

the implications for recovery-orientated practice. Mental health and Social Inclusion, 19(3), doi 10.1108/MHSI-05-2015-0017

Frank, K. (2010). Tillfället gör delaktighet – Patienters och vårdares erfarenheter av patientdelaktighet på akutmottagning. En deskriptiv, metodutvecklande och

utvärderande studie (Avh.). Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linneuniversitetet.

Gavois, H., Paulsson, G., & Fridlund, B. (2006). Mental health professional support in families with a member suffering from severe mental illness: a grounded theory model.

Scandinavian journal of Caring Science, 20, 102-110.

Gilburt, H., Rose, D., & Slade, M. (2008). The importance of relationships in mental health care: A qualitative study of service users’ experience of psychiatric hospital admission in the UK. BMC Health Services Research, 8(92). doi: 10.1186/1472-6963-8-92.

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Gunnarson, R., & Billhult, A. (2012). Mätinstrument och diagnostiska test. I M.

Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 151–159). Lund: Studentlitteratur AB.

Gustafsson, L.-K, Wigerblad, Å. & Lindwall, L. (2013). Respecting dignity in forensic care: the challenge faced by nurses of maintaining patient dignity in clinical situations.

Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 20, 1-8. doi: 10.1111/j.1365- 2850.2012.01895.x

Gustin, W-L. (2012). Beroende och Frihet. I L-W. Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa: på avancerad nivå (s. 381–396), Lund: Studentlitteratur AB.

Henderson, S. (2003). Power imbalance between nurses and patients: a potential inhibitor of partnership in care. Journal Of Clinical Nursing, 12, 501–508.

Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 129–137).

Lund: Studentlitteratur AB.

Holmström, I., & Roing. M. (2010) The relation between patient-centeredness and patient empowerment: a discussion of concepts. Patient Educ Couns, 79(2),167-72.

Hughes, R., Hayward, M., & Finlay, W-M-L. (2009). Patients´perceptions of the impact of involuntary inpatient care on self, relationships and recovery. Journal of Mental Health, 18, 152–160.

Hörberg, U. (2008). Att vårda eller fostras. Det rättspsykiatriska vårdandet och traditionens grepp (Avh.). Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.

Hörberg, U., Sjögren, R., & Dahlberg, K. (2012). To be Strategically Struggling against Resignation: The Lived Experience of Being Cared for in Forensic Psychiatric Care.

Issues in Mental Health Nursing, 33, 743–751. doi: 10.3109/01612840.2012.704623

Isaksson, L. (2013). Återhämtning från psykisk ohälsa (FoU-rapport 2013:27).

Malmöstad. Hämtad 21 december 2016 från

http://malmo.se/download/18.24cd1b3f140824774571765/1491301055964/Aterhamtnin g_psykisk_ohalsa.pdf

Jankovic, J., Yeeles, K., Katsakou, C., Amos, T., Morriss, R., Diana, R., Nichil, P., Mccabe, R., & Priebe, S. (2011). Family Caregivers’ Experiences of Involuntary Psychiatric Hospital Admissions of Their Relatives – a Qualitative Study. PLoS ONE, 6(10). doi:10,1371/journal.pone.0025425

Kasén, A. (2002). Den vårdande relationen. Åbo: Åbo Akademi

Keski-Valkama, A., Koivisto, A.-M., Eronen, M., & Kaltiala-Heino, R. (2010). Forensic and general psychiatric patients’ views of seclusion: A comparison study. Journal of Forensic Psychiatry & Psychology, 21(3), 446–461. doi:10.1080/14789940903456569

Kontio, R., Joffe, G., Putkonen, H., Kuosmanen, L., Hane, K., Holi, M., & Välimäki, M. (2012). Seclusion and Restraint in Psychiatry: Patients’ Experiences and Practical Suggestions on How to Improve Practices and Use Alternatives. Perspectives in Psychiatric Care, 48(1), 16–24. doi: 10.1111/j.1744-6163.2010.00301.x

Kristiansen, L., Hellzén, O., & Asplund, K. (2010). Left alone – Swedish nurses’ and mental health workers’ experiences of being care providers in a social psychiatric dwelling context in the posthealth-care-restructuring era. A focus-group interview study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(3), 427–435.

Kumpala. E., & Ekstrand, P. (2013). ’Doing things together’: male caregivers’

experiences of giving care to patients in forensic psychiatric care. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 20, 64-70. doi: 64–70 10.1111/j.1365-2850.2012.01887.x

Kuosmanen, L., Hätönen, H., Malkavaara, H., Kylmä, J., & Välimäki, M. (2007).

Deprivation of liberty in psychiatric hospital care: The patient´s perspective. Nursing Ethics, 14(5), 597–607.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Lester, H., Tritter, J.Q., & England, E. (2003) Satisfaction with primary care: the perspectives of people with schizophrenia. Family Practice, 20, 508–513.

Lewis, L. (2003). Is 'participation' all just rhetoric? Mental Health Nursing, 23(6), 4-6.

Long, C.G, Knight, C., Bradley, L., & Thomas, M. (2012). Effective therapeutic milieus in secure services for women: The service user perspective. Journal of Mental Health, 2012; 21(6): 567–578. doi: 10.3109/09638237.2012.734649

Lundman, B., & Graneheim Hällgren, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. M.

Granskär. & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.187–201). Lund: Studentlitteratur.

Marshall, A., Kitson, A., & Zeitz, K. (2012). Patients´ views of patient-centred care: a phenomenological case study in one surgical unit. Journal of Advanced Nursing, 68(12), 2664-2673. doi: 10.1111/j.1365-2648.2012.05965

McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patient´s experiences. Journal of Clinical Nursing, 13, 41-49.

McGuinness, D., Dowling, M., & Trimble, T. (2013). 'Experiences of involuntary admission in an approved mental health centre'. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 20(8), 726-734. doi: 10.1111/jpm.12007

Nationalencyklopedi (2017a). Delaktighet Hämtad 7 januari 2017 från https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/delaktighet

Nationalencyklopedi (2017b) Empowement. Hämtad 7 januari 2017 från https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/empowerment

Pelto-Piri, V., Engström, K., & Engström, I. (2013). Paternalism, autonomy and reciprocity: Ethical perspectives in encounters with patients in psychiatric in-patient care. BMC Medical Ethics, 49, 1-8. doi: 10.1186/1472-6939-14-49

Piippo, J., & Aaltonen, J. (2004). Mental health: integrated network and family-oriented model for co-operation between mental health patients, adult mental health services and social services. Journal of Clinical Nursing, 13, 876-885.

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

Ramfelt, E., & Lutzén, K. (2005). Patients with Cancer: their approaches to

participation in treatment to plan decisions. Nursing Ethics, 2005; 12 (2), 143-155.

Rask, M., & Brunt, D. (2007). Verbal and social interactions in the nurse-patient relationship in forensic psychiatric nursing care: a model and its philosophical and theoretical foundation. Nursing inquiry, 14(2), 169–176.

Rask, M., & Brunt, D. (2010). Vårdande och stödjande handlingar inom psykiatriska vård- och boendeformer. Lund: Studentlitteratur.

Rehnsfeldt, A. (2012). Ömsesidighet och gemenskap i vårdandet. I L-W. Gustin & I.

Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (s. 407–417). Lund:

Studentlitteratur AB.

Ridley, J., & Hunter, S. (2013). Subjective experiences of compulsory treatment from a qualitative study of early implementation of the Mental Health (Care&Treatment) (Scotland) Act2003. Health and Social Care in the Community, 21(5), 509–518. doi:

10.1111/hsc.12041

Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 430–444). Lund:

Studentlitteratur AB.

Rowaert, S., Vandevelde, S. Lemmens, G., & Audenaert, K. (2017). How family members of mentally ill offenders experience the internment measure and (forensic) psychiatric treatment in Belgium: A qualitative study. International Journal of Law and Psychiatry, 54, 76–82.

Rugkåsa, J., & Canvin, K. (2017). Carer involvement in compulsory outpatient psychiatric care in England. BMC Health Services Research, 17. doi 10.1186/s12913-017-2716-z

Sahlsten, M. J. M., Larsson, I. E., Lindencrona, C. S. C., & Plos, K-A-E. (2005). Patient participation in nursing care: an interpretation by Swedish Registered Nurses. Journal of Clinical Nursing, 14, 35-42. doi: 10.1111/j.1365- 2702.2004.00957.x

Sahlsten, M. J. M., Larsson, I. E., Sjöström, B., & Plos, K-A- E. (2009). Nurse

strategies for optimising patient participation in nursing care. Scandinavian Journal of Caring Science, 23 (3), 290-297. doi: 10.1111/j.1471-6712.2008.00649.x

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 7 januari 2017 från Riksdagens webbplats:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

SFS 1991:1 128. Lag om psykiatrisk tvångsvård. Hämtad 20 december 2017 från Riksdagens webbplats: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128

SFS 1991:1 129. Lag om rättspsykiatrisk vård. Hämtad 20 december 2017 från Riksdagens webbplats: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911129-om-rattspsykiatrisk-vard_sfs-1991-1129

SFS 2014:82. Patientlag. Hämtad 20 december 2017 från Riksdagens webbplats:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Show, J. (2013). Vårdandets symfoni – fenomenet vårdrelation i skenet av två världsbilder. (Avh.). Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.

Socialstyrelsen. (2012). Shared decision making – en introduktion till delat beslutsfattande inom psykiatrisk vård. Hämtad 30 november 2017 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-52

Socialstyrelsen. (2015). Om vård- och omsorgstagares delaktighet. Hämtad 30 november 2017 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-6-18

Solbjør, M., Rise, M-B., Westerlund, H., & Steinsbekk, A. (2011). Patient participation in mental healthcare: When is it difficult? A qualitative study of users and providers in a mental health hospital in Norway. International Journal of Social Psychiatry, 59(2), 107-113. doi: 10.1177/0020764011423464

Statens offentliga utredningar. (SOU 1998:32). De allmänna förutsättningarna för tvångsvård enligt LPT. Hämtad 2 februari 2018 från

http://www.regeringen.se/49b6c8/contentassets/1d1f74253cca45fea44b50ca433ef414/d el-3

Stringer, B., Van Meijel, B., De Vree, W., & Van Der Bijl, J. (2008). User involvement in mental health care: the role of nurses. A literature review. Journal of Psychiatric &

Mental Health Nursing, 15(8), 678–683.

Sverige kommuner och landsting [SKL]. (2014). Nationell patientenkät inom den slutna psykiatriska vården för vuxna. Hämtad 11 december 2017 från http://npe.skl.se/

Svedberg, P., Jormfeld, H., & Arvidsson, B. (2003). Patients’ conceptions of how health processes are promoted in mental health nursing. A qualitative study. Journal of

Psychiatric and Mental Health Nursing,10, 448–456.

Sørgaard, K. (2007). Satisfaction and coercion among voluntary, persuaded/ pressured and committed patients in acute psychiatric treatment. Scandinavian journal caring sciences, 21, 214–219.

Tobiano, G., Bucknall, T., Marshall, A., Guinane, J., & Chaboyer, W. (2015). Nurses views of patient participation in nursing care. Journal of Advanced Nursing, 71(12), 2741-2752. doi: 10.1111/jan.12740.

Tobiano, G., Marshall, A., Bucknall, T., & Chaboyer, W. (2016). Activities Patients and Nurses Undertake to Promote Patient Participation. Journal of Nursing Scholarship, 48(4), 362-370. doi: 10.1111/jnu.12219

Vaartio, H., Kilpi- Leino,H., Salanterä, S., & Suominen, T. (2006). Nursing advocacy:

how is it defined by patinents and nurses, what does it involve and how is it experienced? Nordic College of caring Science, 20, 282- 292.

Vendlegård, C., Hubner, A., & Lindwall, L. (2010). Värdighet som det visar sig för vårdare i kirurgisk praxis. Vård i Norden, 30(3), 30–34.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 17 januari 2018 från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wallgren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till

examination inom omvårdnad (s. 481–495). Lund: Studentlitteratur AB.

Walsh, J., & Boyle, J. (2009). Improving Acute Psychiatric Hospital Services According to Inpatient Experiences. A User-Led Piece of Research as a Means to Empowerment. Issues in Mental Health Nursing, 30, 31–38. doi:

10.1080/0161284080250073

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur.

Woodward, V.M. (1998). Caring, patient autonomy and the stigma of paternalism.

Journal of Advanced Nursing, 28(5), 1046–1052.

Yuan, Y. (2014). Turning Friends into Research Participants: Rationale, Possibilities and Challenges. (Avh.). Faculty of Education, University of Cambridge.

Bilaga A Förfrågan om tillåtelse att genomföra studien

Till berörd verksamhetschef och enhetschef

Förfrågan om tillåtelse att genomföra studie:

”Att kunna utforma och genomföra vården i samråd med den tvångsvårdade patienten.

-ur sjuksköterskornas perspektiv”

Vi, Gaida Lundberg och Salam Gharbie, som läser specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård vid Linnéuniversitetet, Växjö, kommer tillsammans genomföra denna intervjubaserade studie.

Vi behöver Ditt medgivande för att kunna börja kontakta sjuksköterskor inom din verksamhet och genomföra intervjuer. Vid godkännande, vänligen återsänd samtyckesbrev i bifogat frankerat kuvert snarast möjligt.

Bakgrund

Patientens delaktighet är lagstyrd och en viktig aspekt i vårdprocessen som kan främja hälsa och återhämtning. Det finns fortfarande kunskapsluckor om hur delaktighet kan erbjudas inom den psykiatriska slutenvården där patienter tvångsvårdas.

Studiens syfte

Hur kan sjuksköterskor utforma och genomföra vården i samråd med den tvångsvårdade patienten?

Förfrågan och deltagande

Sex legitimerade sjuksköterskor (specialist- eller grundutbildade) kommer att intervjuas om hur de arbetar med att skapa upplevelse av delaktighet hos patienter som tvångsvårdas.

Deltagande är frivilligt och kan närsomhelst avbrytas utan att ange några skäl till varför. Vår utbildning är också frivillig vare sig man medverkar i studien eller inte.

Hantering av data och sekretess

Intervjuer kommer att spelas in och beräknas vara mellan 30 och 60 minuter långa. Sedan kommer intervjuerna att transkriberas och analyseras. Forskarna kommer att försöka hitta likheter och mönster i intervjumaterialet. Allt intervjumaterial kommer att behandlas konfidentiellt och avidentifieras. När studien är godkänd, kommer intervjumaterialet att förstöras.

Eventuell risk

Eventuella nackdelar kan kopplas till att intervjuer tar av verksamhetens tid samt våra behov av att låna lokal.

Nytta av studien

Resultatet av studien kan stärka ett arbete för ökad delaktighet hos tvångsvårdade patienter.

Tidigare forskning visar att delaktighet ökar följsamhet till behandling och fattade beslut.

Information av studiens resultat

Resultaten kommer att presenteras samt publiceras i form av magisteruppsats vid Linnéuniversitetet, Växjö.

Ytterligare information lämnas av

Författare: Gaida Lundberg Leg. Sjuksköterska

Specialistsjuksköterskestuderande Mobilnummer: 0739726087

Författare: Salam Gharbie Leg. Sjuksköterska

Specialistsjuksköterskestuderande Mobilnummer: 0723203774

Programansvarig: Susanne Syrén Mobilnummer: 0739852754

Bilaga B Förfrågan om deltagande i studien

Förfrågan om deltagande i studien:

”Att kunna utforma och genomföra vården i samråd med den tvångsvårdade patienten.

-ur sjuksköterskans perspektiv”

Vi, Gaida Lundberg och Salam Gharbie, som läser specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård vid Linnéuniversitetet, Växjö, kommer tillsammans genomföra denna intervjubaserade studie.

Vi skulle vilja intervjua Dig som en del i genomförande av studien. Vid godkännande, vänligen återsänd samtyckesbrev i bifogat frankerat kuvert snarast möjligt.

Bakgrund

Patientens delaktighet är lagstyrd och en viktig aspekt i vårdprocessen som kan främja hälsa och återhämtning. Det finns fortfarande kunskapsluckor om hur delaktighet kan erbjudas inom den psykiatriska slutenvården där patienter tvångsvårdas.

Studiens syfte

Hur kan sjuksköterskor utforma och genomföra vården i samråd med den tvångsvårdade patienten?

Varför frågar vi dig

För att du har jobbat minst ett år som sjuksköterska på en sluten psykiatrisk vårdavdelning där du som omvårdnadsansvarig har ett ansvar att planera vård kring dina patienter. Kontakten med mig är förankrad med din verksamhetschef och enhetschef. Deltagande kan intressera mig p.g.a.

att du kommer bearbeta hur det fungerar med delaktighet på din avdelning vilket kan leda till möjligheter att göra ändringar och förbättringar på din arbetsplats.

Hur går studien till

Du kommer att intervjuas om hur du jobbar med att utforma vården utifrån patienternas önskemål och behov d.v.s. hur du jobbar med att skapa upplevelse av delaktighet hos dina patienter. Intervjun kommer att spelas in och kommer att vara mellan 15 och 30 minuter lång.

Efteråt kommer intervjun att transkriberas för att senare analyseras. Forskaren kommer att försöka hitta likheter och mönster i materialet. Resultaten kommer att presenteras i form av uppsats vid Linnéuniversitet.

Hur behandlas dina uppgifter

Intervjumaterialet kommer att behandlas konfidentiellt. Dina uppgifter kommer att kodas och avidentifieras. Efter att studien är godkänd, kommer materialet att förstöras.

Deltagande

Allt deltagande är frivilligt och kan närsomhelst avbrytas av dig utan att du behöver ange några skäl till varför. Min utbildning är också frivillig vare sig du medverka i studien eller inte.

Med vänliga hälsningar

Författare: Gaida Lundberg Leg. Sjuksköterska

Specialistsjuksköterskestuderande Mobilnummer: 0739726087

Författare: Salam Gharbie Leg. Sjuksköterska

Specialistsjuksköterskestuderande Mobilnummer: 0723203774

Programansvarig: Susanne Syrén Mobilnummer: 0739852754

Bilaga C Samtycke

Samtycke till deltagande i projektet, ” Att kunna utforma och genomföra vården i samråd med den tvångsvårdade patienten”.

Jag har tagit del av informationen om studien, fått tillfälle att ställa frågor, fått dem besvarade och samtyckt till deltagande. Jag har även fått information om att deltagandet är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta min medverkan utan att ange orsak.

_________________________________________________________

Underskrift av deltagare

_________________________________________________________

Namnförtydligande, ort, datum

_________________________________________________________

Underskrift av informationsgivaren

_________________________________________________________

Namnförtydligande, ort, datum

Bilaga D Intervjuguiden

Intervjuguiden

Kort introduktion om mig och syfte om intervjun. Informera om konfidentialitet och frivillighet.

Kan du berätta vad patientens delaktighet i sin egen vård betyder för dig?

Beskriv hur du uppfattar vården när möjligheter förändras och delaktighet blir begränsad som t.ex. under tvångsvård.

Vilka moment, tycker du, är viktiga att arbeta med för att öka möjligheter för tvångsvårdade patienter att få vård enligt egna önskemål och förutsättningar?

Kan du berätta om en situation där du vårdade en patient enligt tvångsvård och lyckades öka möjligheter till delaktighet?

Kan du berätta om en situation där det inte gick så bra att få den tvångsvårdade patienten känna sig delaktig i sin egen vård?

Vad tycker du man skulle ha gjort bättre för patienten och situationen

På vilket sett närstående skulle kunnat bidra för att öka möjligheter till delaktighet?

Är det något du vill tillägga gällande tvångsvård och delaktighet?

Bilaga E Blankett för etisk egengranskning

Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt, kliniskt forskningsprojekt eller motsvarande inför rådgivande etisk bedömning/granskning

Ja Kanske Nej

1

Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter (dvs.

behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung,

behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung,

Related documents