För framtida forskning tror vi att det kan vara av intresse att studera hur personalen agerar eller bör agera när de involverar föräldrar beroende på vilken problematik som deras barn har. Barnets problematik kan ge upphov till att personalen gör olika men kanske inte är medvetna om det. Betydelsen av föräldrarna i behandlingen är utforskad men det finns möjligheter att ta forskningen ett steg längre och forska kring ungdomens problematik och vikten av föräldrarnas medverkan och stöd.
I studiens bakgrund beskriver vi att relationerna mellan behandlare, föräldrar och den unge påverkar både behandlingen och behandlingsresultatet. Av intervjumaterialet framkommer det att relationen mellan föräldrar och ungdomen är viktiga, men relationen till behandlare nämns inte. Av den anledningen upplever vi att framtida
forskning kring relationer mellan behandlare, föräldrar och ungdomen hade varit intressant att studera.
30
REFERENSER
Andrée-Löfholm, Cecilia & Kaunitz, Catrine. (2012). Socialtjänstens arbete med unga som begår brott. Förutsättningar, bedömningar och insatser. Hämtad 2013-01-26 från
http://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d2180003211/FM+4+
Socialtj%C3%A4nsten+arbete+med+unga+som+beg%C3%A5r+brott.pdf Barn- och ungdomspsykiatrin. (2009a). När skall jag ta kontakt med BUP? Hämtad
2012-12-11 från http://bup.se/sv/Hur-arbetar-bup/Nar-skall-jag-ta-kontakt-med-BUP/
Barn- och ungdomspsykiatrin. (2009b). Vilka behandlingsformer jobbar BUP med?
Hämtad 2012-12-11 från http://bup.se/sv/Hur-arbetar-bup/Vilka-behandlingsformer-jobbar-BUP-med/
Berglund, Stig-Arne. (2007). Vändpunkter och förändringsprocesser. En treårig uppföljning av ungdomar från YAR-projektet i Borlänge. Hämtad 2013-01-26 från
http://www.bra.se/download/18.760f410713455c50f3780003370/2005_01 93_YAR_Youth_at_risk_Ume%C3%A5_universitet.pdf
Breinholst, S., Esbjorn, B., Reinholdt-Dunne, M., & Stallard, P. (2011). CBT for the treatment of child anxiety disorders: A review of why parental
involvement has not enhanced outcomes. Journal Of Anxiety Disorders, 26(3), 416-424.
Brottsförebyggande rådet. (2001). Kriminell utveckling – tidiga riskfaktorer och
förebyggande insatser. Rapport 2001:15. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Hämtad 2013-01-27 från
http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800018789/2001_15 _kriminell_utveckling.pdf
Brottsförebyggande rådet. (2008). Barn som begått brott. Socialtjänstens och polisens åtgärder. Rapport 2008:11. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Hämtad 2013-01-27 från
http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180006556/2008_11_
barn_som_begatt_brott.pdf
Brottsförebyggande rådet, BRÅ (2009). Orsaker till brott bland unga och metoder att motverka kriminell utveckling. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Hämtad 2013-01-28 från
http://www.bra.se/download/18.1ff479c3135e8540b2980001575/2009_ors aker_till_brott_bland_unga.pdf
Brottsförebyggande rådet. (2011). Strategiska brott bland unga på 00-talet. Rapport 2011:21. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Hämtad 2013-01-27 från http://www.bra.se/download/18.760f410713455c50f3780003917/2011_21 _strategiska_brott_bland_unga.pdf
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Carlberg, Margareta., Danielson, Mia., Larsson, Jan-Olov & Lindevall, Olle. (2010) (FoU-rapport 2010:3) Initial bedömning på öppenvårdsmottagningar inom
barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms län. Stockholm: Barn- och ungdomspsykiatri Stockholm läns landsting. Hämtad 2013-01-23 från http://www.bup.se/Global/Utvecklingsarbete/publicerat/fou/Initial-bedomning-Pdf-version.pdf
Engen, Gunnar,. Jansen, Ulf & Tjersland, Odd Arne. (2011) Allianser. Värderingar, teorier och metoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm:
Liber
Folkhälsorapport. (2011). Folkhälsan i Stockholm – Idag och i morgon. Hämtad 2013-01-15 från
http://www.folkhalsoguiden.se/upload/folkh%C3%A4lsoarbete/fhr2011/F olkh%C3%A4lsorapport%202011.pdf
Forsman, Birgitta. (1997). Forskningsetik. Lund: Studentlitteratur
Gassne, Jan. (2008). Salutogenes, kasam och socionomer. Lund: Socialhögskolan.
Goldman, H., & Grob, G. (2006). Defining 'mental illness' in mental health policy.
Health Affairs, 25(3), 737-749.
Hawley, K., & Weisz, J. (2005). Youth versus parent working alliance in usual clinical care: Distinctive associations with retention, satisfaction, and treatment outcome. Journal Of Clinical Child And Adolescent Psychology, 34(1), 117-12.
Hyldgaard, Kirsten. (2008). Vetenskapsteori- en grundbok för pedagogiska ämnen.
Stockholm: Liber
Israel, P., Thomsen, P., Langeveld, J., & Stormark, K. (2004). Parental engagement in psychotherapy with adolescents: A preliminary study. Nordic Journal Of Psychiatry, 58(2), 133-138.
Israel, P., Thomsen, P., Langeveld, J., & Stormark, K. (2007). Parent-youth discrepancy in the assessment and treatment of youth in usual clinical care setting:
consequences to parent involvement. European Child & Adolescent Psychiatry, 16(2), 138-148.
Kriminalvården. (2010). Riktlinjer för Kriminalvårdens suicidpreventiva arbete 2010:4.
Hämtad 2013-01-27 från
http://ki.se/content/1/c6/08/91/91/Riktlinjer_2010_4.pdf
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lagerberg, Dagmar & Sundelin, Claes. (2000). Risker och prognos i socialt arbete med barn: forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Gothia. Centrum för utvärdering av socialt arbete.
Naidu, T., & Behari, S. (2010). The parent-child-therapist alliance: A case study using a strategic approach. Journal Of Child And Adolescent Mental Health, 22(1), 41-50.
Parra, G. R., Buckholdt, K. E., Olsen, J. P., Jobe-Shields, L., Davis, G. L., & Gamble, H. L. (2011). Targeting Family Risk Factors in the Context of Treating
32
Youth Depression: A Survey of Psychologists. Family Journal:
Counseling And Therapy For Couples And Families,19(4), 381-388.
Patel, Runa & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Hämtad 2013-01-27 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009 -126-71_200912671.pdf
SBU. (2004). Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt.
Volym 3. Hämtad 2013-01-28 från
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/depression_2004/Dep ression%20Vol%203.pdf
SBU. (2005). Behandling av ångestsyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Volym 1.
Hämtad 2013-01-28 från
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/angest_Vol_1.pdf SBU. (2007). Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller
depression. Alert rapport nr 2007:3.
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/3/Datorbaserad_kogniti v_beteendeterapi_angestsyndrom_depression_200703.pdf
SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Stockholm: Etida Sverige AB.
Walker, J. V. (2012). Parental Factors That Detract From the Effectiveness of Cognitive-Behavioral Treatment for Childhood Anxiety:
Recommendations for Practitioners. Child & Family Behavior Therapy, 34(1), 20-32.
Bilaga I