För vidare forskning anser vi att öka antalet lärare som deltar i studien är något som skulle kunna gås vidare med för att få en större spridning på lärare runt om i landet. Vidare vore det intressant att ta in andra idrotter för att ta reda på hur de arbetar och på så sätt jämföra de olika idrotterna och arbetssätten inom dessa. Att även ta in information direkt från förbunden kan vara
37
nödvändigt för att skapa en förståelse om hur de vill bedriva denna verksamhet och bedömningen. Vidare forskning om elevernas syn på bedömning, hur insatta de är i
bedömningen och om de vet vad de bedöms på vore av intresse. Dessutom hur betygsmotiverade eleverna är i ämnet specialidrott. Fokus kanske ligger på utvecklingen i deras idrott istället för att få ett bra betyg.
4.5 Slutsats
Den första slutsatsen grundar sin tanke i habitus, kapital och fält att lärare på NIU inte använder sig av bedömningsstöden i den utsträckning Skolverket säkert hade hoppats på och i den
meningen tappar bedömningsstödet sitt syfte. Inom fältet anser flera lärare att samråd med sina kollegor är något de använder sig mer av än bedömningsstöden. Utifrån habitus och kapital anser lärarna att tidigare erfarenheter av deras idrott på elitnivå blandat med ett så kallat coach öga de fått både från egna erfarenheter men även från utbildningen inom sin idrott är viktigare än att veta hur en bedömning ska ske utifrån Skolverkets premisser. Lärarna nämner att de endast har bedömningsstödet i bakhuvudet men att de inte aktivt använder sig av bedömningsstödet då de litar mer på sin egen bedömning från utifrån sitt kapital och habitus de har och i samråd med en kollega. Detta ger oss en bild av att lärarna inte använder sig av bedömningsstödet på det sätt det är meningen att de ska användas. Utifrån formuleringsarenan anser alla lärare som har deltagit i denna studie att bedömningsstödet och framför allt ämnesplanen som Skolverket tagit fram är svårtolkad, luddig och inte ger några konkreta exempel på hur de ska arbeta.
Den andra slutsatsen baseras på realiseringsarenan och transformeringsarenan där den
sammantagna bedömningen sker fortlöpande och att bedömningen baseras på elevernas resultat. Eleverna får möjlighet att utvecklas och ges feedback genom den fortlöpande bedömningen. Den summativa bedömningen görs utifrån de resultat eleven presterar i sin idrott. Lärarna nämner att det ser väldigt annorlunda ut utifrån varje spelares position och vad eleverna är för spelartyp. Så det enklaste för både lärare och elever vore om kursplanen och bedömningsstödet blev mer individualiserat och mer anpassat efter idrotterna. Utifrån transformeringsarenan finns det också en spännande utgångspunkt där lärarna med sin bakgrund och egna erfarenheter tolkar och
38
konkretiserar ämnesplanen så att den passar deras undervisning.
Slutligen anser vi att det är viktigt som lärare att skilja på rollen som specialidrottslärare och klubblagstränare. Ämnet specialidrott bör syfta till att utbilda och utveckla idrottsatleter utifrån den ämnesplan som Skolverket utformat. Vi kan konstatera att lärarnas dubbla bakgrund med såväl ett habitus som kapital från utbildningar inom specialidrotten och läraryrket medför att det uppstår en konflikt mellan vad styrdokumenten anger ska gälla och vad lärarna uppfattar är deras ansvar gentemot eleven och hans/hennes elitsatsning.
39
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Lärare 1 (2016-11-19) Lärare 2 (2016-11-24) Lärare 3 (2016-12-02) Lärare 4 (2016-12-07) Lärare 5 (2016-12-08) Lärare 6(2016-12-12)Tryckta källor
Annerstedt, C. & Larsson, S. (2010). I have my own picture of what the demands are… ´: Gradin in Swedish PEH - problem of validity, comparability and fairness European Physical
Education review 16(2):97-115
Bergmann Drewe, S. (2000). An examination of the relationship between coaching and teaching, Quest, 52, 10. ss. 79-88
Bernstein, B. (1971). On classification and framing of educational knowledge. I: Young, F.D. (red). Knowledge and control: New directions for sociology of education. London: Collier
McMillan. S, 47-69.
Bourdieu, P. (1984). Kultur och Kritik. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Cassidy, T. & Jones, R., & Potrac, P. (2009). Understanding sports coaching. London: Routledge .
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Stockholm: Gleerups Utbildning AB.
40 likvärdighet.
I: Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red). Lärande, skola bildning. 3. Uppl. Stockholm: Natur & Kultur, S, 559-589.
Ferry, M. & Olofsson, E. (2009). Ämnet Specialidrott i gymnasieskolan - en utvärdering av ämnet läsåret 2008/2009. (red). FoU-rapport. Stockholm: Riksidrottsförbundet. ss 1-41.
Hattie, J. (2009). Visible learning. Routledge.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.
Hedberg, M. (2014). Idrotten sätter agendan: en studie av Riksidrottsgymnasietränares
handlande utifrån sitt dubbla uppdrag. Göteborg : Göteborgs universitet, 2014
Henriksson, G. (2012) Kan praktisk färdighet beskrivas ur ett tekniskt perspsektiv så att
eleven på ett målmedvetet sätt kan träna och utveckla sin förmåga i den praktiska
disciplinen? Examensarbete 15hp vid Insitutionen för pedagogik 2007-2012 Växjö Universiet
i Växjö 2012:1. Växjö: Växjö Universitet.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. 3., [utök.] uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Klapp, A. (2015). Bedömning, betyg och lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Klapp Lekholm, A. & Cliffordson , C. (2009). Effects of student characteristics on grades in compulsory school. Educational Research and Evaluation, vol. 15(1), ss 1-23.
Kullenbäck Balafoutis, S. & Johansson, D. (2014). Lärares betygsättning I ämnet Idrott och
41
insitutionen för kost och idrottsvetenskap 2009-2014 Göteborgs Universitet i Göteborg 2014:1. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, H., Redelius, K., Nyberg, M. & Tidén, A. (2015). Bedömningsstöd i specialidrott. Skolverket 2015.
Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteorin. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, L. & Älverdal, P. (2013). Mellan skola och nationell elit: En kvalitativ studie om
bedömning och betygsättning i specialidrott. Examensarbete 30 hp vid Linnéuniversitetet
208-2013 Växjö: Linnéuniversitetet.
Lindström, L., Lindberg, V. & Pettersson, A. (red.) (2013). Pedagogisk bedömning: att
dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. 3., [oförändrade] uppl. Stockholm: Liber.
Månsson, P. (2007). ”Moderna samhällsteorier – traditioner, riktningar och teoretiker” Nordstedts: Stockholm: Nordstedts
Smith, L., William, W. & Emerald, e. (red.) (2015). Pierre Bourdieu and physical culture. 1st Edition. New York: Routledge
Peterson, T. (2007). När fälten korsas. Svensk idrottsforskning, 14(3) s. 9-11.
Pettersson, A. (2010). Bedömning för lärande: - en grund för ökat kunnande. Stockholm: Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet
42
Patton, M.Q. (2002). Qualitative research and Evaluation Methods. 3. Ed. California: Sage Publication.
Redelius, K. Fagrell, B. & Larsson, H. (2009). Symbolic Capital in Physical Education and Health. To be, To do or To Know? That is the Gender Question: Sport, Education and
Society, 14(2) s. 245-260.
Redelius, K. & Hay, P. (2009). Defining, acquiring and transacting cultural capital through assessment in physical education. European Physical Education Review, 15 (3), s 275–294
Rånäsdokumentet – Råd och anvisningar i uppsatsskrivning för studenter och lärare vid GIH
(2013), version 6.3. Stockholm: GIH, 28 s.s. 5.
Selghed, B. (2011). Betygen i skolan: kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Skolverket (2011). Specialidrott. LGR11. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2014) Idrottsutbildningar. http://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/program- ochhttp://l.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.skolverket.se%2Fskolformer%2Fg ymnasieutbildning%2Fgymnasieskola%2Fprogram-och-utbildningar%2Fidrottsutbildningar- 1.195850&h=OAQF91WCVAQF6SwEEEl5Ao73OtmemmLnxirHlfUqVfA_WEgutbildninga r/idrottsutbildningar-1.195850 (2017-01-01).
Spetz, N. & Hugson, J. (2015) Bedömning inom specialidrott - En kvalitativ studie om lärares
beskrivning av bedömning. Examensarbete. Stockholm: GIH
Svennberg, L; Meckbach J. & Redelius, K. (2014): Exploring PE teachers 'gut feelings': An attempt to verbalise and discuss teachers' internalised grading criteria. European Physical
Education Review, 20 (1), s 1– 16.
43
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer, inom humanistisk-
samhällsavetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet http://www.codex.vr.se/texts/
HSFR.pdf [2016-01-14].
Bilaga 2
Syfte och frågeställningar:
Syftet med denna studie är att undersöka och öka kunskapen om lärares bedömning av elevers kunskaper inom kursen specialidrott på gymnasiet.
Frågeställningar: 1: Hur bedömer lärare som undervisar i specialidrott på NIU praktisk färdighet inom handboll och fotboll?
2: I vilken omfattning använder sig lärare inom specialidrott av ämnesplanen och bedömningsstödet?
Vilka sökord har du använt?
Specialidrott, bedömning, bedömningsstöd, bedömning i specialidrott, formativ bedömning, NIU. RIG, NIU/RIG, Bedömning idrott och hälsa
Var har du sökt?
44 Sökningar som gav relevant resultat
GIH:s Bibliotekskatalog: Specialidrott. Bedömning, NIU/RIG Google Scholar: Bedömning, Specialidrott
Sports Discus: bedömning idrott och hälsa
Kommentarer
Det svåra var att hitta på bedömning inom specialidrotten men både tack vare handledaren som gav tips samt att det gav träffar inom bedömning endast samt att vi hittade när vi sökte inom skolan och idrotten endast.
.
Bilaga 3
Intervjuguide
Uppvärmningsfrågor Namn? Ålder?Utbildning? Både akademiskt och även sportsligt? år som undervisande lära?
Vilka årskurser undervisar du?
Undervisar du i något mer ämne än specialidrott, i så fall vilket?
Vilken titel benämner du dig själv inom specialidrott (lärare, instruktör, utbildare, tränare, coach)?
Har du fått göra någon form av fortbildning inom bedömning? Har du fått chansen till det?
45
Egen spelarkarriär i inom aktuella idrotten, på vilken nivå?
Huvudintervju
Styrdokument
Känner du dig insatt och trygg med de nuvarande styrdokument? Vad känner du till om styrdokumenten?
Har du fått någon utbildning inom nuvarande styrdokument och hur de ska arbetas med?
Vilka faktorer förutom de nuvarande styrdokument påverkar ditt val av lektionsinnehåll? (tidigare erfarenheter, idrottsbakgrund, kollegor, lokaler eller annat?)
Kunskapskrav och mål
Finns det något du önskar borde vara med i och bedömas bland målen som inte finns med nu? (tillägg och fråndrag av läroplanen)
Tänker du på målen i specialidrott när du bedömer och lägger upp din undervisning? Vad tänker du på när du bedömer eleverna?
Praktisk färdighet och bedömning
Vilka praktiska färdigheter i din undervisning tycker du kommer i första hand?
Vad är det som du bedömer praktiskt inom din idrott i specialidrott? - Några förmågor/kvaliteér som du anser vara viktiga?
Vad tycker du är viktigt att tänka på vid bedömning som lärare? Hur ser du på den praktiskt bedömning inom specialidrott?
46
När och hur sker bedömning i din undervisning? Prov, examinationer, tester? Använder du dig av några hjälpmedel/metoder vid bedömning och betygsättning?
Vad påverkar ditt val av bedömningsform? (styrdokument, kollegor mm)
Använder du dig utav bedömningsstöden i din bedömning i din undervisning ochom ja i vilken utsträckning om och hur?
Vilka möjligheter och hinder upplever du vid bedömning av elever? Skulle du vilja förändra undervisningen på något sätt? (utifrån kursplanen, målen, eller bedömingsstöden?)